Tvätta händerna och...

Håll händerna rena! Vanliga sjukdomar blir allt svårare att behandla när bakterier blir resistenta mot antibiotika. Därför måste onödig användning av antibiotika minskas. En ny utvärdering visar att det redan sker i flera landsting, men det finns fortfarande stora regionala skillnader. Vårt mål är att vart tredje antibiotikarecept ska bort. Vanliga människor kan hjälpa till genom att tvätta händerna och stanna hemma när man är sjuk, skriver Johan Carlson, generaldirektör Smittskyddsinstitutet, SMI och Göran Stiernstedt, chef för avdelningen vård och omsorg, på DN Debatt.

Det långsiktiga målet för Sverige är 250 antibiotikarecept per 1.000 invånare och år. I dag ligger riksgenomsnittet på 382 antibiotikarecept per 1.000 invånare och år, vilket betyder att nästan vart tredje antibiotikarecept måste bort. Det är ett djärvt mål, men vi är övertygade om att det går att uppnå. För att nå målen måste alla bidra.  

I Gävleborg (s 48 i Smi-rapport)har vi under senaste mätperioden - okt 2010  -- sep 2011 -  338 recept/1000 inv och år. Föregående år 336... vi har en del att göra till att nå målet för Sverige 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år.

Dessa uppgifter var några av de samtalsämnen jag hade med styrelsemedlemmar från PRO Gävleborg, när jag träffade dem idag i Gävle. Jag hoppas att den nya  webbplats – www.antibiotikaellerinte.se – kommer att stödja läkare och ge patienter och allmänhet kunskap om när det är bra att använda antibiotika och när det inte fungerar.

English; http://ingemarkalen.bloggagratis.se/2011/11/02/6577350-wash-your-hands-and/

Brister i vård av döende

Ett vanligt inslag i Gävleborgs landstingsfullmäktige numera, är rapporteringar av allehanda granskningar.

Igår, onsd 26 okt, fick ledamöterna diskutera revisionsrapporten -
Jämlik palliativ vård?

Om man har en obotlig, dödlig sjukdom och befinner sig i livets slutskede har man särskilda behov av vård. En granskning av detta har landstingets revisorer låtit göra och funnit att det finns stora brister.

Avsaknaden av särskilda palliativa vårdplatser på sjukhusen gör att patienter alltför ofta får tillbringa sin sista tid i livet på akutvårdsavdelningar, där personal saknar tid och kunskaper att vårda döende. Konkurrens om personalens tid och resurser med patienter med akuta sjukdomstillstånd uppstår. Här får ofta av naturliga skäl, patienter med akuta sjukdomstillstånd, en högre prioritet. Alltför många dör också helt ensamma utan någon vid sin sida. Det saknas både enkelrum och rutiner, som säkerställer att patienten vid dödsögonblicket har någon mänsklig närvaro.

Förutom dessa påpekande i rapporten, återges även saknaden av vårdprogram för palliativ vård. Personalen har, beroende på vårdenhet, varierande fortbildning i palliativ vård. Det finns inte några rutiner som naturligt skapar ett multiprofessionellt team kring patienten för att möta patientens komplexa behov... här sker mycket sällan konsultation med resursteam i specialiserad palliativ vård

Särskilda palliativa team finns för de patienter som vårdas hemma. Men alla döende får inte hjälp av dessa team. Diagnos, ålder och hemort kan vara avgörande för vilka som får hjälp, något revisorerna menar strider mot principen om att vård ska ges efter behov.

Sedan åtskilliga år har vi från Kristdemokraternas sida hävdat nödvändigheten av att även inrätta en särskild hospicevård  i länet. Fortfarande diskuteras detta enbart och detta oftast med ökad intensitet strax före val vart fjärde år, för att därefter avta i styrka.

Nu är det hög tid för att bygga Hospice i länet... ett välbehövligt komplement till nuvarande vård vid livets slutskede. Utmaningar finns... nu gäller det att anta dem!

Det skall vara gött å leva, även om jag har två veckor kvar att leva!
..
Tidigare blogg i ämnet Hospice
http://landstingsradingemarkalen.blogspot.com/2011/08/en-gangdet-skall-vara-gott-leva.html
http://landstingsradingemarkalen.blogspot.com/2011/02/det-skall-vara-gott-leva.html

Om mungipan hänger snett...

Om mungipan hänger snett, armen domnar bort och talet är sluddrigt – sök omedelbart vård för stroke. Det är ett av budskapen som Sveriges landsting och regioner ska förmedla i en nationell strokekampanj.

Varje år drabbas omkring 30 000 människor av stroke och med nästan 8 000 personer som avlider årligen, är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. I Gävleborg är siffrorna 1000 människor som drabbas och nästan 300 dör per år i stroke.

Att få fler att överleva stroke är huvudsyftet med den treåriga, nationella informationskampanj som samtliga landsting och regioner i Sverige finansierar. Förslaget till kampanjen kom ursprungligen från Västra Götalandsregionen, och bygger på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer (2009) om en informationssatsning till allmänheten om stroke.

Genom kampanjen och det så kallade AKUT-testet hoppas man kunna öka allmänhetens kunskap om symtomen för stroke så att man söker vård så snabbt som möjligt, säger Noemi Katzenberg Berger, projektledare för nationella strokekampanjen.

För kampanjen finns en styrgrupp i Sverige under ledning av Lena Lundgren, ordförande för hälso- och sjukvårdsdirektörerna. I styrgruppen sitter även ordföranden för landstingsdirektörerna och informationsdirektörerna samt representanter från SKL och Inera. Fyra medicinska rådgivare och utvecklingsledaren för hälso- och sjukvårdsavdelningen i Västra Götalandsregionen är också med för att bland annat att noggrant följa de medicinska resultaten av kampanjen.

..

I Gävle hölls en länsstrokedag på Högskolan för ett 100-tal vårdpersonal - lörd 21 okt. Inbjudan fanns även till politiker, media... Bland föreläsningsämnena, som tilldrog sig uppmärksamhet var bl a Munhälsa vid Stroke, Bengt Vikman, Hudiksvall.

I Gävleborg …

Patienthotell med människan i centrum

Tillsammans med ett tjugotal Kristdemokrater fick jag igår - torsd 13 okt - besöka patienthotellet vid Centralsjukhuset i Karlstad. Det är ett attraktivt alternativ till sjukhusets vårdavdelningar. I en trivsam och behaglig miljö tillförsäkrades man att få all den omsorg och trygghet man behöver. För oss i Gävleborg där detta diskuteras och i väntan på ett hotell för patienter och deras anhöriga, var detta ett givande besök.

Hotellet finns i en vacker äldre byggnad i direkt anslutning till sjukhuset stora entré. På vilken avdelning man än får sin behandling så är det alltid nära. Här möts man av en rofylld miljö. Under sin vistelse är anhöriga alltid välkomna att bo tillsammans med patienten. Man försöker att fokusera på det friska så att ens självläkande krafter tas tillvara.
Anhörig till patienter på sjukhuset eller externa gäster med anknytning till sjukvården är också välkomna i mån av plats. I nuläget är det minst en sådan extern gäst per natt, som utnyttjar möjligheten.

Receptionen är lite mer än en vanlig hotellreception. Receptionisterna är nämligen sjuksköterskor som också kan svara på medicinska frågor och kan hjälpa patienten tillrätta. Sjuksköterskor och undersköterskor arbetar tillsammans dygnet runt.

Kostnaden per år för landstinget Värmland är 12,8 milj kronor och hotellets totala kostnad ligger runt 20 milj kr. Mellanskillnaden betalas av patientavgifter mm. Dessa avgifter varierar från lägst 50kr/natt till något över 700kr/natt ...det sistnämnda för de externa gästerna.

Kliniken ansvar för patientens behandling. Medicinsk hjälp, på uppdrag av kliniken, kan ges av hotellets sjuksköterskor.
En minikiosk och möjlighet till kaffe och smörgås finns hela dygnet. I anslutning till hotellet finns även en restaurang.

För mig kanske detta patienthotell är alltför nära sjukhuset... men innan något annat alternativ ges för oss i Gävleborg, är detta onekligen bättre än inget alls.

Den ofta omtalade Psykiatrin

I dagarna återfinns ofta tidningsrubriker i ämnet Psykiatri med negativ klang... "Ett självmord varje dag",..."Antalet köande till psykiatrisk vård ökar",..."Sju av tio litar inte på att de får hjälp",... osv. Rubriker av det mer positiva inslaget är onekligen till antalet färre.Bakom många av rubrikerna finns människor med tragiska berättelser, där bristen på vårdplatser och sakkunnig personal i Sverige är ett faktum. I bakgrunden skymtar också den snabba och dramatiska ökningen av neuropsykiatriska diagnoser och i dess sällskap en läkemedelsindustri med starka lobbyorganisationer. Man kan undra hur mycket läkemedelsbranschen styr? Är piller universallösningen?

Dessa funderingar och många fler var bakgrundsmaterial hos mig, när jag idag hade förmånen att träffa Ywette Persson-kurator och vårdkoordinator och Björn Augustsson-vårdenhetschef på BUP-mottagning Gävle Gula villan. Förutom jag själv var en del ur Kristdemokraternas landstingsgrupp i Gävleborg med och riksdagsman Anders Andersson-KD´s repr i Socialutskottet.

På BUP tar man emot barn- och ungdomar upp till 17 år med allvarlig psykisk ohälsa. Man utreder, behandlar och ger stöd till dem och deras familjer. I arbetet finns ett konsultativt arbetssätt mot Hälsocentralerna - första linjens psykiatri. Här ingår ett tvärprofessionellt synsätt där de psykologiska, social och medicinska perspektiven alltid hålls aktuellt. Givetvis finns här samverkan med skola, BVC, MVC, habiliteringen, ungdomsmottagningar,socialtjänsten, omsorgsförvaltningar, barn- och ungdomssjukvården med flera.

Bland minnesvärda anteckningar, som jag gjorde, var att man har utvecklat mellanvårdsformer med hjälp av mobila team, där vårdplaner finns tillgängliga med bra resultat.

Sedan 2009 gäller en skärpt vårdgaranti på BUP. För varje år har kraven blivit hårdare och i år innebär de att det får gå max 30 dagar till första besöket och att barnet sedan ska ha fått fördjupad utredning eller behandling efter ytterligare 30 dagar. Inom två månader ska barnet alltså ha blivit utredd eller ha påbörjat behandling. Detta klarar man av på BUP i Gävle.

Trots massor av goda resultat finns givetvis utmaningar på BUP i Gävle. Man har idag en brist på slutenvårdsplatser för barn- och ungdomar, vilket även är ett nationellt problem. Idag är det inte helt ovanligt att barnen placeras på Vuxenpsykiatrin i Gävle. Oacceptabelt anser jag! Utbyggnad av lokaler är nödvändigt.
På BUP finns även en hög personalomsättning och därmed uppkomner ofta situationer med brist på rätt bemanning med rätt kompetens. Detta leder onekligern till en tuff arbetssituation... trots detta fanns dock en optimism hos Ywette och Björn, att man gör sitt yttersta för barnens bästa i Gästrikland.

Tack för att vi fick göra detta besök!