Summa sidvisningar

lördag 17 september 2016

Åtskilligt finns att förbättra

 
I Sverige lever idag minst en halv miljon människor med livslånga neurologiska sjukdomar eller skador kopplade till hjärnan och nervsystemet. Här kan nämnas Parkinsons sjukdom, ALS, Alzheimers, Epilepsi och MS men också folksjukdomarna Stroke, Restless legs, Demens och Migrän. Den som drabbas får stora problem i både vardag och arbetsliv. Många tvingas sluta arbeta och blir beroende av personlig assistens. Översatt till Gävleborg är det över 10 tusen med neurologisk sjukdom.

Häromdagen träffade Kristdemokraternas regionpolitiker, Gävleborgs Parkinsonförbund, som representerades av dess ordf Sven-Erik Nilsson och vice ordf Eva Malm.

Vi blev under en timmes träff informerade om villkoren som många av dessa patienter lever under idag .

Det som drabbade patienter enligt lag har rätt att kräva, att efter insats från hälso- och sjukvården, är rehabplanering, uppföljning och sist men inte minst vägledning i att på rätt sätt ta eget ansvar mycket viktigt.

I träffen framgick med all tydlighet att här finns åtskillligt att förbättra... alltifrån möjligheten till läkarkontakter, där neurologer saknas, till avsaknad av information för de drabbade i länet, vilken rehabhjälp man kan få. Bristen eller svårigheten att få läkarordinerad rehabilitering med anpassad medicinering nämndes också.

Själv påminde jag om både den brist på neurologer som finns i Sverige och de stora regionala skillnader som finns i den svenska neurologisjukvården.

I Stockholm, Västerbotten och Uppsala finns det fem-sex gånger så många neurologer per capita jämfört med Gävleborg. I Västerbottens län får 73 procent av MS-patienterna träffa sin läkare inom tolv månader. I Kalmar, Värmland och Västmanland är motsvarande siffra under 30 procent. Fortsättningsvis kan nämnas skillnader gällande patientnöjdhet, rätt vård, akutbehandling,...

Parkinson uppträder vanligen vid 65 års ålder. Undantag finns dock. Den mest effektiva behandlingen under tidig parkinson är det dopamin­inriktade läkemedlet levodopa. I framskridet skede kan rörlig­heten präglas av snabba kast mellan överrörlighet och oförmåga att röra sig alls. Variationerna kan dämpas genom olika strategier för att jämna ut behandlingen, men om stora svårigheter består finns tre avancerade parkinsonbehandlingar som kan ge lindring: Pumpbaseradbehandling med levodopa eller apomorfin, samt djup­elektrod­stimulering i hjärnan.

I Gävleborg görs en hedervärd insats genom Parkinsonförbundet, när man bland annat gör besök på länets äldreboenden. Personal och drabbade patienter kan inte få tillräckligt med information om denna sjukdom.

Detta och mycket mer fick jag och mina regionkamrater kunskap om - i ämnet Parkinson - i dialog med Sven-Erik Nilsson och Eva Malm. Än en gång tack säger jag och hälsa styrelsen för ett ovärderligt arbete, som ni gör i region Gävleborg.

torsdag 1 september 2016

Vår framtid

 
Regionfrågan är i dagarna på mångas läppar, inte minst bland politiker och möjligen bland ett antal ledarskribenter i en hårt trängd mediavärld. Här kan man skönja lika många uppfattningar som politiska partier kan tyckas i frågan men de är nog ännu fler än så. Allt från de som inte vill ha någon förändring alls till de som tror att dagens indelning av Sverige i 3 stora landsting/regioner, som täcker mer än halva befolkningen och 18 mindre landsting/regioner, som täcker resten av landet, är föråldrad.

Förslaget finns från Indelningskommitténs om sex jämnstarka regioner i Sverige, där Gävleborg skall ingå i Svealandsregionen tillsammans med Dalarna, Örebro, Västmanland, Uppsala och Sörmland.

Några av framtidens utmaningar
-Antalet personer äldre än 80 år beräknas öka med 65 procent de närmaste 15 åren.
-100 personer i förvärvsverksamma åldrar kommer år 2030 att försörja 84 personer i icke förvärvsverksamma åldrar. Motsvarande siffra idag är 73 personer.
-Samtidigt är kostnadsökningstakten inte långsiktigt hållbar.
-Kommunalskatten beräknas behöva öka med ca 13 kronor fram till 2035, i ett spann från 8 kronor till 18 kronor.

Argument för att bilda större regioner nämns bland annat följande-Uppgifter och ansvaret för regionala utvecklingsfrågor är uppdelat på för många aktörer och uppgiftsfördelningen är olika från län till län idag.
-Från regional fördelningspolitik till tillväxtpolitik.
-Effektivt beslutsfattande.
-Skatteunderlag ger handlingskraft.
-En starkare institutionell kapacitet.
-Ökar de långsiktiga möjligheterna till decentralisering.
-Inflytande nationellt och internationellt.


Hälso- och sjukvården-Argument för att bilda större regioner-Den snabba medicinska utvecklingen medför bland annat ökade krav på koncentration av specialiserad sjukvård.
-Befolkningsunderlag för specialiserad sjukvård.
-Likvärdig vård och nationell samordning.
-Institutionell kapacitet, kunskapsstyrning och kvalificerade analyser.
-Kompetensförsörjning.
-Stora investeringsbehov.


En ändamålsenlig samhällsorganisation där en tydlig statlig närvaro samverkar med starka regionala självstyrelseorgan och utgår från ett tydligt medborgarperspektiv behövs.

Faktum kvarstår att en regionreform behövs för att möta framtidens utmaningar såväl för tillväxt och sysselsättning som hälso- och sjukvård och som kan vara en stark röst för medborgarna i alla delar av Sverige samt kan samspela med statliga myndigheter.

Antalet politiker från Gävleborg i det nya ´Svealand´ och var residensstaden skall ligga blir för mig en sekundär fråga. Frågor om innehåll och struktur är viktigast och innan jag blir övertygad om motsatsen får detta bli min uppfattning. Framtiden kräver nämligen en lösning på mängder av stora utmaningar.