Summa sidvisningar

tisdag 13 december 2016

"Det ska va gött å leva"...

 
I dag kommer Socialstyrelsen ut med en rapport gällande vård vid livets slutskede (palliativ vård)

Vården av patienter som närmar sig döden har stora brister i Sverige. Många riskerar att bli utan rätt smärtlindring och får inte samtal om vårdens innehåll och riktning då de går in i livets slutfas. Personalen får inte tillräckligt med fortbildning och stöd. Det visar Socialstyrelsens utvärdering.

I juni 2013 publicerade Socialstyrelsen ett nationellt kunskapsstöd med rekommendationer för hur vården vid livets slutskede bör bedrivas. Uppföljningen tre år senare visar att långtifrån alla vårdgivare följer råden.

Idag dör ungefär 3200 människor per år i Gävleborg och detta sker oftast i hemmet, äldreboendet eller sjukhuset. Alternativet att få dö på ett Hospice finns inte och nu kanske det än en gång är på sin plats att aktualisera denna möjlighet.
För mig som kristdemokrat är detta en viktig fråga. Det skall finnas ett komplement till övrig palliativ vård. Man skall kunna få sluta sitt liv i ett Hospice, där trygghet och en hemlik miljö, med fysiskt, psykiskt och andligt välbefinnande för den svårt sjuke finns. Förebilden finns i MellannorrlandsHospice i Sundsvall.
 
Än en gång påminns man om professor Jercy Einhorns bevingade ord i ämnet palliativ vård...
"När man är där så finns ingenting som är viktigare än att någon kommer med detsamma när man ringer på klockan"...
"När man är där så finns ingenting som är viktigare än att man inte skall behöva tigga och vänta på smärtstillande medel"...
"När man är där så finns ingenting som är viktigare än att man får snabb hjälp till toaletten så man slipper vara rädd för att kissa och bajsa i sin säng och därefter se andra göra rent i sin säng"...
 
"Det ska va gött å leva" även om man har några veckor kvar att leva
 
 

onsdag 30 november 2016

Positiv utveckling!

 
Tobaksanvändandet och konsumtionen av alkohol fortsätter att minska bland 18-åringarna i Gävleborgs län, tydligast är trenden för flickorna. Andelen flickor som är högkonsumenter av alkohol, intensivkonsumenter av alkohol, riskkonsumenter av alkohol eller rökare är 2016 statistiskt säkerställt mindre i länet jämfört med tidigare mätningar.
 
Årets skolelevsundersökning om alkohol, tobak och narkotika i årskurs 2 gymnasiet i Gävleborgs län visar att de senaste årens trend med färre 18-åringar som dricker alkohol och använder tobak håller i sig. Tydligast är trenden för flickor, för dem syns en klar minskning av andelen högkonsumenter av alkohol, intensivkonsumenter av alkohol, riskkonsumenter av alkohol och rökare. Undersökningen visar även en klart minskad andel flickor som alkoholdebuterat tidigt, berusningsdebuterat tidigt och tobaksdebuterat tidigt. Tidigt definieras som 13 år eller yngre. Andelen pojkar som använt narkotika är oförändrad sedan den förra mätningen 2013. För flickor har andelen varit oförändrad sedan 2001.

Positiv utveckling, alkoholkonsumtion minskar över tid
Bland 18-åringarna i Gävleborgs län är 77 procent av pojkarna och 76 procent av flickorna alkoholkonsumenter. Årets nivåer är de lägsta sedan undersökningen startade i Gävleborgs län för årskurs 2 gymnasiet.

- I stort är länets resultat i nivå med rikets. Vissa statistiskt säkerställda skillnader finns. Bland annat är det en mindre andel pojkar i länet som använt narkotika och en mindre andel av både pojkar och flickor i länet som druckit smuggelsprit. Det är dock en större andel både pojkar och flickor som snusar i länet jämfört med i riket, säger Katarina Lundin, utredare vid Samhällsmedicin, Region Gävleborg.


 

söndag 13 november 2016

Verklighetens folk har talat





Den kristdemokratiske partiledaren tillika socialministern Göran Hägglund nylanserade begreppet - verklighetens folk - under sitt sommartal i Almedalen på Gotland 2009.

Med efterföljande debattartiklar i media ansåg han att det i Sverige fanns en allt starkare växande kulturelit som hade radikalt skilda åsikter jämfört med vanliga människor. Hägglund menade att de åsikter som fördes fram på landets kultursidor och i annan media inte alltid skildrade den grundläggande samhällssyn som verklighetens folk besatt och att man från elitens sida ständigt sökte förtrycka, förneka och förlöjliga de åsikter som inte gillades av kultureliten. Här lät inte medias svar vänta på sig. Han hånades och häcklades över sina idéer, att det i samhället fanns ett åsiktsetablissemang som gärna talade om för andra hur de skulle leva och uppträda. Det som stod högt på den politiska dagordningen, feminism, genusmedvetenhet, normkritik och ett allmänt uppifrånperspektiv, var inte frågor som verklighetens folk hade som dagligt rättesnöre.

Här blev Hägglund och därmed Kristdemokraterna nästan idiotförklarade. Verklighetens folk fanns inte och Kristdemokraterna gjorde en stor felbedömning när de intog denna omoderna ståndpunkt. Det partiet försökte säga var att många, kanske en majoritet av befolkningen, kämpade för att få livspusslet att gå ihop.

Idag när vi betraktar valresultatet i USA påminns man om klyftan mellan etablissemanget och vanligt folk. Opinionsinstituten var så säkra på att Hillary Clinton skulle bli USAs 45:e president, medierna saknade objektivitet och mängder av s k experter visste hur det skulle gå.

Nu har den tysta befolkningen i USA talat genom att använda det vassaste vapnet i demokratin, nämligen sin egen valsedel. I skydd av valrummet vågade man lägga sin röst på den som var närmast verklighetens folk. Trots en vidrig och hätsk kampanj fanns något av en kommunikation och tillit till Trump. Därför valdes han och inte Hillary Clinton.

Men Hägglunds idéer har inte fallit i glömska, möjligen adresserade han dem något lite för tidigt, men så är ofta profetens roll. Budskapet må vara sant men det passar ändå inte in.

Samhällets etablissemang med medias i spetsen har fått en tankeställare. Dags att ompröva det som offentligt sägs och tycks. Verklighetens folk har talat, inte bara i USA utan även tidigare i år i Storbritannien. Snart väntar val i Frankrike, Tyskland och 2018 i Sverige. I det sistnämnda fallet tror jag att många kommer att bli förvånade när en tyst befolkning gör sin röst hörd.

Göran Hägglund hade nog rätt om verklighetens folk, även om det var för tidigt i Sverige.


 



torsdag 13 oktober 2016

Nödvändig reflektion


 
Ibland behöver man någon eller några dagar för att reflektera över det senaste som hänt i ´den politiska världen´, framför allt om denna värld är i ens närområde. Jag tänker nu förstås på Hofors hälsocentral, vilken nästan helt saknat fasta läkare under längre tid och till detta även fått akut brist på både sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Hofors med en befolkning på 9500 personer och därav 8500 listade patienter är självklart inget undantag från kravet - alla skall erbjudas en god och jämlik hälso- och sjukvård med god kontinuitet liksom i övriga Sverige.

Igår var så punkten på regionstyrelsens dagordning – Projekt framtidens öppenvård som ett gemensamt ansvar – där förslag fanns att Hofors hälsocentral skulle undantas från hälsovalssystemet fram till utgången av 2018.

Nu skulle beslut tas och de flesta tycktes ha rätt underlag till beslut... själv hade jag kanske fler frågor än svar. Allt uppsamlat vid telefonsamtal med ledningen vid hälsoval, samtal med företrädare för den politiska majoriteten, mina egna politiska vänner och sist men inte minst träff med personal vid Hofors hälsocentral.

Sammanfattningsvis kan sägas att väldigt mycket står ord mot ord. Exempel kan med lätthet ges...

-Stopp för att hyra in läkare... budskapet jag tog med mig vid träff med personalen
-Stopp för att hyra in sköterskor... budskapet jag tog med mig vid träff med personalen
Vid regionstyrelsen kommer så´budskapet att något sådant stopp finns inte längre´! Detta efter träff, regionledning och personalen, några timmar innan regionstyrelsens sammanträde.

-Åtta av nio sköterskor har sagt upp sig... budskapet jag tog med mig vid träff med personalen
Inga eller få sköterskor har sagt upp sig... budskapet vid regionstyrelsen.

-Inga andra aktörer är intresserade att driva verksamhet vid Hofors hälsocentral... budskapet vid regionstyrelsen.
När man synar detta visar det sig att det är flera år sedan någon sådan kontakt togs med eventuella intressenter. När man därtill frågar flera externa aktörer idag, har man inte hört något om Hofors hälsocentral


Bemanningskris där medarbetarna sagt upp sig, beroende av att man under lång tid slitit fruktansvärt hårt för att det ska gå ihop´ och framförallt jobba för en god patientsäkerhet, tycks nu på ett mirakulöst sätt vara bortblåst. Personalen har kämpat med att upprätthålla en tillgänglig vård, ha hög kvalité för Hoforsborna utan att ha fått rätt stöd ifrån ledningen och nu orkar man inte längre.

Jag håller med kollegan Patrik Stenvard när han säger... -För några år sedan tillsatte man en av de bästa enhetscheferna regionen har för att få ordning på situationen på hälsocentralen i Hofors. Vi kan konstatera att hon har lyckats bra utifrån de förutsättningar som fanns. I våras blev dock läget mer akut och man lyfte problematiken till ledningen utan att få något gehör. Ansvariga politiker informerades inte utan man höll detta för sig själva.

Tråkigt säger jag.



Beslutet från (KD, M och SVG) blev nedan reservation...
..
Ärende 12 – Projekt framtidens öppenvård som ett gemensamt ansvar

Hofors hälsocentral (HC) står utan personal och cheferna avsäger sig ansvaret för patientsäkerheten. Majoritetens förslag är att ta ut Hofors HC ur Hälsovalet för att på så sätt kunna starta ett projekt och vara fria att lägga extra resurser vid behov.

Det krävs åtgärder både på kort och på lång sikt för att hjälpa Hofors HC men vi anser inte att majoritetens förslag är rätt väg att gå. I länet finns det ett flertal hälsocentraler som står inför samma problem som Hofors och att lyfta ur en efter en ur Hälsovalet kommer att innebära stora problem för Region Gävleborg och knappast en lösning för våra hälsocentraler. För att säkerställa säkerheten på kort sikt måste hyrstoppet på läkare och sjuksköterskor genast upphöra, vad Hofors HC behöver nu är personal och framförallt sjuksköterskor.

Vi yrkar avslag på majoritetens förslag och reserverar oss till förmån för våra alternativa yrkanden.

Patrik Stenvard (M) Stig Zettlin (SVG)
Ingemar Kalén (KD)

...
Nu väntar vi regiondebatten i Bollnäs om två veckor
 

tisdag 4 oktober 2016

I botten och i toppen!



I dagarna har Hofors kommun funnits i media med varierat inslag vad gäller tidningsrubriker, både av negativ och positiv sådan. Hoforsborna får inte den vård de behöver – nu slår ledningen larm var ett exempel av det negativa till att den senaste i positiv bemärkelse har rubriken Hofors skola i Sverigetoppen – Gävle och Sandviken kommer långt efter.


I förstnämnda fallet kan konstateras att Hofors hälsocentral nästan helt saknar fasta läkare och till detta har man nu även fått akut brist på både sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Det finns bara en enda läkare, fem av nio sjukskötersketjänster är vakanta och det finns ingen arbetsterapeut alls, var den senaste rapporten jag fick på regionstyrelsen förra veckan. Hofors med en befolkning på 9500 personer och därav 8500 listade patienter är inget undantag från kravet - alla skall erbjudas en god och jämlik hälso- och sjukvård med god kontinuitet liksom i övriga Sverige.

-Trots olika lösningar med hyrläkare och upphandlad läkarkedja har man inte kunnat tillgodose behovet av läkare. Till detta kan nämnas att personalen har slitit fruktansvärt hårt för att det hela ska gå ihop – men trots deras ansträngningar går det inte att fortsätta så här. Vi befarar att patientsäkerheten inte längre kommer att kunna garanteras, säger Börje Svensson som är chefsläkare inom primärvården i Gävleborg.


Nu föreslås en lösning - projekt på två år med benämning ´Projekt Framtidens öppenvård som ett gemensamt ansvar´ - där detta i Hofors skall kännetecknas av ökad användning av ny teknik och högre grad av samverkan med specialistsjukvården. Helt klart måste extraordinära åtgärder till för att man ska kunna trygga vården för Hoforsborna. Men dagens system med hälsoval – där både landstingsägda och privata hälsocentraler ska konkurrera på lika villkor – begränsar vad man kan göra. Därför föreslås nu att Hofors helt ska lyftas ur hälsovalssystemet.
– Vi behöver ha en större frihet att hitta nya lösningar som kan trygga och säkra vården i Hofors, säger Börje Svensson.

För mig är god tillgång på hälso- och sjukvård med patientsäkerheten högt på dagordningen viktig. Idag har den landstingsdrivna verksamheten i nuvarande form misslyckats och med kunskap att inga privata aktörer visat intresse att ta över verksamheten är alternativet att inget göra eller att bara säga nej till detta tvåårsprojekt ingen framkomlig väg.

I väntan på förändring till det bättre lever jag som f d rektor i Hofors på rubriken Hofors skola i Sverigetoppen – Gävle och Sandviken kommer långt efter.




lördag 17 september 2016

Åtskilligt finns att förbättra

 
I Sverige lever idag minst en halv miljon människor med livslånga neurologiska sjukdomar eller skador kopplade till hjärnan och nervsystemet. Här kan nämnas Parkinsons sjukdom, ALS, Alzheimers, Epilepsi och MS men också folksjukdomarna Stroke, Restless legs, Demens och Migrän. Den som drabbas får stora problem i både vardag och arbetsliv. Många tvingas sluta arbeta och blir beroende av personlig assistens. Översatt till Gävleborg är det över 10 tusen med neurologisk sjukdom.

Häromdagen träffade Kristdemokraternas regionpolitiker, Gävleborgs Parkinsonförbund, som representerades av dess ordf Sven-Erik Nilsson och vice ordf Eva Malm.

Vi blev under en timmes träff informerade om villkoren som många av dessa patienter lever under idag .

Det som drabbade patienter enligt lag har rätt att kräva, att efter insats från hälso- och sjukvården, är rehabplanering, uppföljning och sist men inte minst vägledning i att på rätt sätt ta eget ansvar mycket viktigt.

I träffen framgick med all tydlighet att här finns åtskillligt att förbättra... alltifrån möjligheten till läkarkontakter, där neurologer saknas, till avsaknad av information för de drabbade i länet, vilken rehabhjälp man kan få. Bristen eller svårigheten att få läkarordinerad rehabilitering med anpassad medicinering nämndes också.

Själv påminde jag om både den brist på neurologer som finns i Sverige och de stora regionala skillnader som finns i den svenska neurologisjukvården.

I Stockholm, Västerbotten och Uppsala finns det fem-sex gånger så många neurologer per capita jämfört med Gävleborg. I Västerbottens län får 73 procent av MS-patienterna träffa sin läkare inom tolv månader. I Kalmar, Värmland och Västmanland är motsvarande siffra under 30 procent. Fortsättningsvis kan nämnas skillnader gällande patientnöjdhet, rätt vård, akutbehandling,...

Parkinson uppträder vanligen vid 65 års ålder. Undantag finns dock. Den mest effektiva behandlingen under tidig parkinson är det dopamin­inriktade läkemedlet levodopa. I framskridet skede kan rörlig­heten präglas av snabba kast mellan överrörlighet och oförmåga att röra sig alls. Variationerna kan dämpas genom olika strategier för att jämna ut behandlingen, men om stora svårigheter består finns tre avancerade parkinsonbehandlingar som kan ge lindring: Pumpbaseradbehandling med levodopa eller apomorfin, samt djup­elektrod­stimulering i hjärnan.

I Gävleborg görs en hedervärd insats genom Parkinsonförbundet, när man bland annat gör besök på länets äldreboenden. Personal och drabbade patienter kan inte få tillräckligt med information om denna sjukdom.

Detta och mycket mer fick jag och mina regionkamrater kunskap om - i ämnet Parkinson - i dialog med Sven-Erik Nilsson och Eva Malm. Än en gång tack säger jag och hälsa styrelsen för ett ovärderligt arbete, som ni gör i region Gävleborg.

torsdag 1 september 2016

Vår framtid

 
Regionfrågan är i dagarna på mångas läppar, inte minst bland politiker och möjligen bland ett antal ledarskribenter i en hårt trängd mediavärld. Här kan man skönja lika många uppfattningar som politiska partier kan tyckas i frågan men de är nog ännu fler än så. Allt från de som inte vill ha någon förändring alls till de som tror att dagens indelning av Sverige i 3 stora landsting/regioner, som täcker mer än halva befolkningen och 18 mindre landsting/regioner, som täcker resten av landet, är föråldrad.

Förslaget finns från Indelningskommitténs om sex jämnstarka regioner i Sverige, där Gävleborg skall ingå i Svealandsregionen tillsammans med Dalarna, Örebro, Västmanland, Uppsala och Sörmland.

Några av framtidens utmaningar
-Antalet personer äldre än 80 år beräknas öka med 65 procent de närmaste 15 åren.
-100 personer i förvärvsverksamma åldrar kommer år 2030 att försörja 84 personer i icke förvärvsverksamma åldrar. Motsvarande siffra idag är 73 personer.
-Samtidigt är kostnadsökningstakten inte långsiktigt hållbar.
-Kommunalskatten beräknas behöva öka med ca 13 kronor fram till 2035, i ett spann från 8 kronor till 18 kronor.

Argument för att bilda större regioner nämns bland annat följande-Uppgifter och ansvaret för regionala utvecklingsfrågor är uppdelat på för många aktörer och uppgiftsfördelningen är olika från län till län idag.
-Från regional fördelningspolitik till tillväxtpolitik.
-Effektivt beslutsfattande.
-Skatteunderlag ger handlingskraft.
-En starkare institutionell kapacitet.
-Ökar de långsiktiga möjligheterna till decentralisering.
-Inflytande nationellt och internationellt.


Hälso- och sjukvården-Argument för att bilda större regioner-Den snabba medicinska utvecklingen medför bland annat ökade krav på koncentration av specialiserad sjukvård.
-Befolkningsunderlag för specialiserad sjukvård.
-Likvärdig vård och nationell samordning.
-Institutionell kapacitet, kunskapsstyrning och kvalificerade analyser.
-Kompetensförsörjning.
-Stora investeringsbehov.


En ändamålsenlig samhällsorganisation där en tydlig statlig närvaro samverkar med starka regionala självstyrelseorgan och utgår från ett tydligt medborgarperspektiv behövs.

Faktum kvarstår att en regionreform behövs för att möta framtidens utmaningar såväl för tillväxt och sysselsättning som hälso- och sjukvård och som kan vara en stark röst för medborgarna i alla delar av Sverige samt kan samspela med statliga myndigheter.

Antalet politiker från Gävleborg i det nya ´Svealand´ och var residensstaden skall ligga blir för mig en sekundär fråga. Frågor om innehåll och struktur är viktigast och innan jag blir övertygad om motsatsen får detta bli min uppfattning. Framtiden kräver nämligen en lösning på mängder av stora utmaningar.







söndag 21 augusti 2016

Tiggarna har blivit ett slagträ i den politiska debatten


 
Tiggare på gatorna i Sverige var en mycket ovanlig syn fram till mitten av 1990-talet. Två faktorer har sedan dess förändrat detta, Psykiatrireformen 1995 och EU-utvidgningen 2005 med tio nya östeuropeiska länder.

Vid det förstnämnda fallet visade det sig att när mentalsjukhusen stängdes och dess patienter slussades ut i samhället, var några oförmögna att ta hand om sig själva och sitt drogmissbruk och hamnade därför utanför den omvårdnad som ställer krav på människan. Vid det andra fallet blev gjorde EU-utvidgningen 2005 med tio nya östeuropeiska länder, det möjligt för sämre lottade människor därifrån, inte minst romer från Rumänien och Bulgarien (EU-medlemmar 2007), att söka sig till bland annat Sverige.

Idag har det blivit en vanlig syn att se människor tigga pengar inte bara vid offentliga platser, som exempelvis vid ett stort torg eller i tunnelbanan i Stockholm, utan även vid huvudstråk i mindre städer. Tiggeri kan även förekomma bland gatumusikanter, men så länge dessa inte aktivt ber om betalning, utan enbart lägger ut ett gitarrfodral eller en hatt som sparbössa, klassas det inte som tiggeri.

Huruvida det är organiserade internationella brottslingar med nära kopplingar till maffian och eventuellt med koppling till människohandel, som ligger bakom mycket av tiggeriet i Sverige är en fråga, som ofta upprör känslor och diskuteras. Internationella undersökningar visar att tiggarna i genomsnitt tjänar mindre än en hundralapp om dagen, vilket knappast torde vara tillräcklig orsak för maffiamedverkan. Tar man detta i beaktan och jämför vad snittlönen för en arbetare i Rumänien ligger på drygt 5000 kronor i månaden, förstår man varför ´det lönar sig´ att tigga i mer välmående länder i europa.

Välgörenhetstiggeri är ganska vanligt förekommande. Ofta går då insamlarna omkring med en sparbössa på folktäta platser och tigger om bidrag till olika hjälporganisationer för att exempelvis hjälpa till med bidrag till katastrofinsatser.

För min egen del är jag övertygad om att vi måste försöka hålla två perspektiv i huvudet samtidigt. Dels vårt välfärdsperspektiv där ingen ska behöva tigga i vårt land. Dels tiggarnas perspektiv att försöka skapa sig ett bättre liv och framtid. De få pengar man får ihop är dock mer än man kan finna på hemmaplan och hjälper till att göra livet något lättare att leva”... ”De underliggande och avgörande problemen är extrem fattigdom, diskriminering och utbredd korruption i vissa länder. Detta måste motarbetas på alla sätt men det måste ske i de länder där problemen finns”.

Här har EU-parlamentet tydligen misslyckats med att ställa krav på de länder, varifrån människor med tiggarstämpeln kommer och arbeta med jämlikhets- och diskrimineringsfrågor. Dessa har tyvärr varit olösta i århundraden.

Ett tiggeriförbud, vilket idag tycks vara ett populärt budskap från oss politiker, är att ge sig på ett symptom, det är inte där grundorsaken finns. Det vi måste komma ihåg är att tiggaren är också en medmänniska precis som du och jag. Vi har alla ett ansvar att förbättra världen så mycket vi kan. Det gör vi knappast genom att bara säga... ”förbjud tiggeriet”!

fredag 8 juli 2016

GÖRT!


Så har årets Almedalsvecka börjat gå mot sitt slut... Detta 'demokratitorg', där möte mellan människor och utbud av seminarier, överträffar varandra år från år. Det är av en del kallat för 'årets smörgåsbord' i kunskapsinhämtande och av andra kallat för slöseri med skattebetalarnas pengar. 

Detta fenomen, startat av Olof Palme på ett lastbilsflak 1968, är ett unikt tillfälle att som besökare själv välja ut det absolut läckraste, det som lockar och tilltalar mest. I år över 3800 evenemang enligt dagsfärsk notering i Almedalsguiden - All time high! är återkommande uttryck.

Även i år har region Gävleborg medverkat genom seminarier och intervjuer med kända personer från länet i ett arrangemang kallat GÖRT!
Huruvida denna medverkan med ett tjugotal tjänstemän och en grupp politiker ger ifrån sig 'fotavtryck' till gagn för länet återstår att se.




onsdag 22 juni 2016

Befogad oro


Gävleborg står inför stora utmaningar, inte minst inom Hälso- och sjukvård, vilket tydligt framkommit under senare tid. Förra veckans budgetdebatt - regionfullmäktige i Bollnäs - och regionstyrelsesammanträdet häromdagen i Gävle har onekligen gett vid handen, att nu måste alla goda krafter till, för att ta ett gemensamt ansvar för Gävleborgs framtid.

-Kostnadsutvecklingen skenar iväg, där intäkter inte på långa vägar räcker till för att täcka utgifterna. Här saknas konkreta förslag på kostnadseffektiviseringar. Det sistnämnda orsakat av att analyser och åtgärder inte har genomförts.

-Personalförsörjningen brister i dess helhet, där sommarbemanningen fortfarande är olöst. Inom flera områden råder brister på kompetens, vilket onekligen hotar patientsäkerheten. Inhyrd personal är och har varit en ohållbar lösning för en långsiktig vård inom Hälso- och sjukvård.

-När det gäller det regionala utvecklingsarbetet saknas beslut från regionstyrelsen om en gemensam struktur för uppföljning, återrapportering och utvärdering enligt revisorerna. Här bör även regionstyrelsen tydliggöra och kommunicera vad det innebär att leda det regionala utvecklingsarbetet i Gävleborg, vilket saknas idag.

Nu är det dags att vi alla tar ett gemensamt ansvar för Gävleborgs framtid!
Välkommen till framtiden säger jag... den är redan här.




    


lördag 18 juni 2016

Slarva inte bort den


 
 
 
 
Lagstadgad semester infördes på 1930-talet i Sverige. Tanken var  att ledigheten skulle utveckla såväl kropp som själ. Enklaste sättet att uppfylla detta var kanske att resa bort.

Semestern för detta år har för en del precis börjat, för andra är det kanske några veckor kvar och för några är den redan avklarad. Drömmen om den perfekta semestern finns där och man anar slutet på ett kanske slitsamt år på ett jobb som saknar både tillfredsställande arbetsmiljö och skälig lön. För andra kanske dess motsats.

Nu skall stressen på arbetsplatsen utbytas mot lugn och rekreation. Här skall en lagom dos av äventyr upplevas. Det sistnämnda kanske inte minst för att kunna berätta om till hösten bland arbetskamrater och grannar.

Blir det månne landet, stugan och havet, soldränkta stränder, fjällvandring eller kanske ”bara vara” på hemmaplan.

Semestern – denna form av betald ledighet – blir den något för svensken. Något som främjar hälsan och i slutändan kommer att leda till en mindre kostnad för en alltmer kostnadskrävande hälso- och sjukvård i vårt land.

Själv har jag avverkat större delen av årets semester ”over there” bland vänner i spännande miljöer.
 
Semestern ger dig hälsa och krafter ...Slarva nu inte bort vad den ger dig! Håll dig i form... allt enligt en gammal upphittad plansch från 50-talet.

 

 

måndag 6 juni 2016

Hurra, hurra, hurra...hurra!

 
Idag firar vi för tolfte gången vår nationaldag som helgdag. Visserligen kanske någon fortfarande inte har uppmärksammat det som en ”röd dag” i kalendern - helgdag, men faktum är att det är en helgdag. Det är ett beslut som Sveriges riksdag har fattat – hösten 2004.
Idag har vi ledigt för att uppmärksamma det som är Sverige och svenskt. Alla uppmanas att utveckla gamla och skapa nya traditioner och folkfester runt om i vårt land på denna vår nya helgdag. Här i Hofors blir det Nationaldagsfirande både på Hofors Hembygdsgård kl 1400 och vid Gammelgården i Torsåker kl 1500. Högtidstal, utdelning av stipendium, servering och inte minst nationalsången hör till ingredienserna.

Men vad är det egentligen vi firar? Är det årsdagen för Gustav Vasas val till Sveriges konung 1523 och för antagandet av 1809 års författning... tidigare också inofficiell nationaldag i egenskap av Svenska flaggans dag instiftad 1916.

Inte självständigheten som i Norge eller Finland, eller resultatet av en revolution som i Frankrike. Inte självständigheten som i Tanzania, Kenya eller Uganda efter årtionden under koloniala herradömen.
Svaret är nog helt enkelt, att vi firar att vi är stolta över Sverige och att vara svenskar!
Vad är du stolt över?…är det den röda stugan med vita knutar,…att leva i ett land med allemansrätt, där du kan ta ett dopp i sjön,…kunna plocka bär, fast numera är det oftast utomsvenskar som plockar! Är det myggen…eller är det den kalla vinterdagen med termosen full av varm choklad där du sitter med frusen hand vid pimpelspöet, eller kanske är det lingonsylten till köttbullarna. Många svenskar bosatta utomlands besöker ofta IKEA av endast en anledning... lingonsylt och köttbullar. Man vill komma ihåg sitt Sverige. Det sägs att man är vad man äter. När man då äter kött, brunsås, potatis…och sylt?…vad är man då? Ingen kan riktigt förklara…man bara gör det för att man alltid har gjort det. Man har lärt sig att det är gott. Det är kultur! Matkultur. Är det sedan rätt mat,... är nästa fråga ur ett folkhälsoperspektiv.

Som svenskar är vi stolta över att leva i fred och frihet. Här får ordet kanske sin verkliga innebörd, när man lyssnar till Ulf Lundells ”Öppna landskap”, där ordet och tanken för både kropp och själ placeras högt.

I snart 200 år har vi sluppit krigets elände.

I Sverige har vi en djup förankrad demokrati. Vårt land vilar på värderingar om de mänskliga fri- och rättigheterna, om en allmän och lika rösträtt och att all offentlig makt utgår från folket.

Det är lätt att se demokratin som självklar - men den är aldrig självgående. Den måste ständigt få näring. Fråga våra nyinflyttade hoforsbor från andra delar av världen,…man är förvånad över våra möjligheter till insändare i tidningar, fri yttranderätt, upprätthålla föreningar i olika ämnen för att bilda nätverk och kunna påverka.

I landet Sverige har vi tusentals folkvalda, där de flesta har vanliga jobb och är politiker på fritiden. Vart fjärde år har vi möjlighet att använda oss av vår rätt att rösta i fria och allmäna val.

Till de rasistiska och främlingsfientliga krafter som idag använder sig av nationaldagen för att ge utlopp för sina åsikter vill jag säga, att den svenska flaggan står för frihet och demokratiska värderingar. Svenska flaggan står också för öppenhet mot solidaritet med omvärlden. Öppenhet - för människor, idéer och ny teknik - är en viktig drivkraft i vår utveckling. Det berikar oss och bidrar till att bygga upp vårt välstånd.

I dag kommer nya medborgare till Sverige att välkomnas. Särskilda ceremonier runt om i landet sker. Till er nya medborgare i Hofors vill jag säga; ni skall alla känna att ni är en del av den svenska framtidstron!

En levande demokrati bygger på medborgare med civilkurage. Vi måste uppmuntra varandra att våga bilda egna åsikter, våga säga vår mening, våga agera. När en busschauför vågar visa civilkurage och går emellan då en man sparkas av flera andra män och som tack hotas med uppsägning, känner jag en stolthet att det finns busschaufförer som bryr sig om andra. Du och jag måste våga …”att bry oss om varandra”!…”Känslan av vad som är rätt och fel måste sitta i ryggraden i det land som jag vill leva i”!

Det du och jag gläds över i Sverige idag - från naturen, musiken till öppenheten och demokratin - det skall vi tillsammans värna om och utveckla.
Tillsammans formar och skapar vi vårt land, region och kommun - vårt Hofors ”vänligast i Sverige” - oavsett hudfärg, religion, ålder och kön.

Tillsammans definierar vi vad Sverige och svenskheten står för. Det är Du och Jag som formar, skapar vad våra barn och barnbarn kommer att fira och uppmärksamma på nationaldagen, när de blir vuxna.

Ett fyrfaldigt leve för Sverige, Gävleborg, Hofors...

Hurra, Hurra, Hurra ...Hurra!

 


tisdag 31 maj 2016

Välkommen...


Igår - 30 maj 2016 - var jag tillsammans med kristdemokraternas regiongrupp på besök i Gävleborgs asyl- och migranthälsa. Verksamheten finns i nya, fräscha lokaler på Söderhamns närsjukhusområde. I verksamheten finns även en mobil enhet som verkar i hela länet utifrån behov samt en filial i Gävle på hälsocentralen i Andersberg.

Alla nyanlända från Asien (ej Japan), Afrika, Latinamerika samt vissa Östeuropeiska länder har rätt till en kostnadsfri hälsoundersökning. Detta är viktigt för att upptäcka smittfarliga sjukdomar, förhindra smittspridning samt att se till att nyanlända inte blir sjuka genom att erbjuda vaccination. De får också råd i hur man söker vård i sin närhet och på rätt nivå. Genom hälsoundersökning minskar också antalet akuta besök i sjukvården.

De som omfattas av hälsoundersökningarna är asylsökande, kvotflyktingar, barn under 18 år, anhöriginvandrare, kärleksinvandrare, arbetskraftinvandrare, studerande, gömda flyktingar, papperslösa, individer på turistvisa som gäller mer än 3 månader.
Hälsoundersökningar sker ofta med tolk.

Välkommen till Asyl- och migranthälsa Gävleborg

..

Tack Margaretha Rolfhamre, vårdenhetschef, för givande information om ett viktigt arbete.







måndag 16 maj 2016

Internationella familjedagen

Internationella  familjedagen är en årlig internationell temadag om familjerelaterade frågor, som infaller 15 maj och som grundats av FN:S generalförsamling 1992.

Familjen är samhällets viktigaste byggsten. Här finns vår viktigaste solidaritetsskola. Det är här respekt, ansvarstagande, kärlek och trygghet odlas. Sådana egenskaper som ger förutsättningar för ett gott liv och som ytterst formar vår gemensamma framtid.
Vi kristdemokrater vänder oss emot politiska pekpinnar och allra mest när det gäller familjen. Där om någonstans ska politiken göra halt. Men i den rödgröna verktygslådan finns tvärtom hårdare tag, mer tvång och kvotering.
Trots att svenska folket säger nej och åter nej till att tvångsdela föräldraförsäkringen vill de rödgröna minska friheten ytterligare. Av alla riksdagens partier finns det bara ett som konsekvent hävdar föräldrars rätt att själva och utan politisk inblandning få fatta beslut som rör deras vardagsliv nämligen Kristdemokraterna.

fredag 22 april 2016

Timisoara


Assembly of European Regions samlade närmare 200 deltagare från hela Europa i Timisoara, Rumänien, från 11 till 14 april 2016, på temat "Kommunikation och åtgärder i kristider". Här delgavs aktuella händelser, från ett i många stycken krisartat Europa, genom olika arbetsgrupper, studiebesök och seminarium. Från Gävleborg deltog förutom jag ytterligare tre politiker och två tjänstemän.


Det övergripande temat för konferensen - Kommunikation och åtgärder i kristider - speglade nusituationen i Europa där man kan märka av en ökning av populism bland politiker och gärna en förenkling av komplexa frågor. Här skapas en växande känsla av misstro bland medborgarna. Detta gav givetvis en styrka för AER´s arbete under 2016 i temat vitaliserande demokrati. Diskussionen bland delegaterna gav en mängd frågor och svar... "hur kan beslutsfattare kommunicera bättre med medborgarna, lyssna på deras behov och bekymmer?...  "hur skapar man ett bättre forum där viktiga frågor för medborgarn tas upp?... "hur skapar man en berättelse över dagens situation som är engagerande?"

Givetvis varierar situationen från region till region i dagens Europa, där flyktingsituationen är klart den viktigaste frågan för medborgarna.

Representanter från Värmland poängterade civilsamhällets betydelse i arbetet med att inkludera flyktingarna in i samhället. Här gavs exempel på lokalbefolkningens engagemang.

Goda exempel från Spanien gavs i ämnet rätt information om invandrare, allt för motarbeta falsk eller ofullständig information, missuppfattningar, rykten och fördomar om invandrare.

Medias roll i en alltmer omtumlande värld belystes av chefredaktören på Radio France Internationale - Ovidiu Nahoi -  där han framhöll att sociala medier har gjort det möjligt för alla att publicera artiklar. Här behövs utbildning för att medvetandegöra medborgarna att göra rätt källkontroll. Från Nordjylland i Danmark fanns exempel på hur man genom Twitter, för ungdomar och politiker, skapar en dialog... allt för att få en information av god kvalité.

Kulturens betydelse i integrationen av flyktingar gavs. Här informerade bland annat Gävleborgs Alf Norberg om världsarvet Hälsingegårdarna.

För mig som under ett antal år varit engagerad i ämnet gymnasieavhopp i Europa, känns det extra stimulerande att i hälften av Gävleborgs kommuner, finns detta ämne numera på den politiska agendan. I Europastrategin 2020 heter det att det inte skall finnas någon kommun/region med över 10 procent gymnasieavhopp 2020. I dag kan jag konstatera att detta har infriats i Hudiksvall bland annat.

Sammanträdesrum från kommunistdiktator *Nicolae Ceausescus tid vid makten
..







onsdag 6 april 2016

Lyft blicken mot framtiden

 
"Ibland kan verkligheten kännas omöjlig att rå på. Man vill bara gömma ansiktet i händerna och säga: Nej, det här går inte att ändra på.
 Under de senaste 40 åren har antalet nya cancerfall per år fördubblats. År 2014 ställdes närmare 65 000 diagnoser. I årets Cancerfondsrapport riktar vi blicken mot framtiden,"... skriver Sara Brodahl - Tillförordnad generalsekreterare Cancerfonden - i förordet till denna rapport.

Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar man med forskningsfinansiering, kunskapsspridning och påverkansarbete. Cancerfonden får inget statligt stöd utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.

Sedan Cancerfonden grundades 1951 har det delats närmare 9 miljarder kronor till svensk cancerforskning. Under samma period har antalet som överlever cancer fördubblats...

En tredjedel av all cancer skulle kunna förebyggas. En viktig uppgift är därför att informera om hur var och en, genom kloka livsstilsval, kan minska risken att drabbas...

Varje år får cirka 60 000 personer i Sverige cancer. För att ge bättre villkor - och öka chanserna att överleva - arbetar man med påverkansarbete genom lobbying, opinionsbildning och nätverkande. Här pekar man ut brister och behov samt visar på möjliga lösningar, i syfte att bidra till förbättringar inom cancerprevention, cancervård och cancerforskning.

"Vi måste alla lyfta blicken mot framtiden, ta itu med dagens problem och säga Nej till cancer. I dag, i morgon och alltid!" är budskapet från Sara Brodahl.




 
 




 
 





 
 



 
 



 

måndag 28 mars 2016

Förlossningsvården i Gävle... Bekymmersamt!


Knappt har "dammet lagt sig" efter  en uppslitande konflikt hos ambulanspersonalen i Gävleborg, när man i dagarna får läsa i media, att barnmorskorna på förlossningen i Gävle även i år upplever en kaotisk arbetssituation med ständig brist på personal. Oron för patientsäkerheten finns där givetvis. En ny tuff sommar väntar och det blir inte bättre av att sju barnmorskor aviserat sin uppsägning under våren. Detta innebär att bland annat 200 turer är tomma enligt en anställd, som vill vara anonym.

När man så idag läser i SvD om att antalet svenska sjuksköterskor som söker legitimation för att arbeta i Norge sjunker, blir man först glad och tänker att nu vänder sjuksköterskeströmmen tillbaka till Sverige.  Men sanningen är den  "att det råder fortsatt stor brist – särskilt på specialistutbildade sjuksköterskor i Sverige".
I fjol jobbade var tionde svensk sjuksköterska i Norge, rapporterade SvD i höstas. Där är arbetsvillkoren bättre och lönerna högre. Årslönen för specialistutbildade sjuksköterskor var enligt 2014 års statistik 90 000 kronor högre i Norge än i Sverige.

Dags att uppvärdera lönerna och därmed få bort bristen på sjuksköterskor i vårt land, säger jag.

..
Sjuksköterskebristen – en långkörare
Trots att färre sjuksköterskor från Sverige i dag söker legitimation för att arbeta i Norge är bristen på sjuksköterskor i Sverige mycket stor.
Färsk norsk statistik som SvD tagit fram visar att endast 67 sjuksköterskor i år ansökt om norsk legitimation, men under de senaste decennierna har totalt 23 786 svenska sjuksköterskor beviljats norsk sjuksköterskelegitimation. Många sjuksköterskor arbetar både i Norge och Sverige.
Enligt danske Styrelsen för patientsikkerhed har 850 svenska sjuksköterskor fått legitimation att arbeta i Danmark. I nuläget jobbar uppskattningsvis 150 svenska sjuksköterskor i Danmark
Det råder särskilt brist på specialistsjuksköterskor i Sverige. Enligt Socialstyrelsens rapport från 2016 har antalet specialistsjuksköterskor sjunkit med 6% under perioden 2008-2013. Vårdförbundet har räknat ut att andelen specialistsjuksköterskor minskat med en femtedel sedan medlet av 1990-talet.
I ett försök att mota sjuksköterskebristen har regeringen fattat beslut om att öka utbildningsplatserna för specialistsjuksköterskor med 600 i år. År 2017 ska 700 nya
grundutbildningsplatser för sjuksköterskor öppnas.


 

söndag 13 mars 2016

Ambulans i Gävleborg... bekymmersamt!


Behovet  av besparingar inom Hälso- och sjukvård i Gävleborg har med rätta upprört heta känslor, inte minst inom ambulansen. Ord står mot ord... 
 
Personalen tar ut för mycket övertid enligt ledningen,...
Ledningen har inte lyckats bemanna ambulansen tillräckligt enligt personal.
 
I saknad av fruktbärande dialog mellan berörda parter, beslutade så en oenig hälso- och sjukvårdsnämnd häromsistens att nu skall jourtid införas. Detta skall ge en besparing på 4,5 milj kr. S, C, V och MP drev igenom beslutet mot  mot M,KD,SVG vilja.

Med denna förändring har redan flera medarbetare aviserat att man kommer att säga upp sig,... En del har redan sagt upp sig. Den personal som blir kvar kommer förutom att tvingas arbeta utan lön få arbeta ännu mer övertid.

Det man lyckats skapa är en uppretad personalkår,... ryktet om en dålig arbetsmiljö är definitiv, vilket givetvis kommer att försvåra rekrytering av nya medarbetare. Patientsäkerheten för länets medborgare kommer inte att bli bättre.

Jag säger som Patrik Stenvard (M)...."Jag trodde ändå att ledningen skulle besinna sig och komma till insikt att förslaget inte var genomförbart och kontraproduktivt, men tyvärr så hade jag fel. I veckan slutförhandlade man detta med facken och man kom inte överens och då väljer man att genomföra det i alla fall. Vi i oppositionen kommer så klart att följa fortsättningen och göra allt vi kan för att mildra konsekvenserna av detta katastrofala beslut."

lördag 27 februari 2016

Stora framsteg har gjorts...

Örebro Universitetssjukhus
 
I Sverige lever idag minst en halv miljon människor med livslånga neurologiska sjukdomar eller skador kopplade till hjärnan och nervsystemet. Här kan nämnas Parkinsons sjukdom, ALS, Alzheimers, epilepsi och MS men också folksjukdomarna stroke, restless legs, demens och migrän. Den som drabbas får stora problem i både vardag och arbetsliv. Många tvingas sluta arbeta och blir beroende av personlig assistens. Översatt till Gävleborg är det över 10 tusen med neurologisk sjukdom.
 
Igår deltog jag vid ett kunskapsseminarium för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion om Socialstyrelens förslag till nationella riktlinjer /de första i sitt slag/ för vård vid MS och Parkinson sjukdom. Stora framsteg, kan man konstatera, har gjorts i vården i Sverige vid dessa två av våra vanligaste neurologiska sjukdomar. Budskapet från de närvarande från Socialstyrelsen var, att nu höjer man ambitionen för att nära 40 tusen kroniskt sjuka patienter, skall ha tillgång till personal med stor erfarenhet av sjukdomarna och därtill avancerad behandling. 
 
Multipel skleros eller MS i vanligt tal, anses vara den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning på grund av sjukdom bland unga vuxna. För att upptäcka MS tidigare, eller identifiera personer som löper hög risk att få MS, rekommenderar Socialstyrelsen en neurologisk expertbedömning om magnet­röntgen­kamera­under­sökning, när det finns anledning till misstanke. På så sätt kan också läkemedel för att bromsa sjuk­domens utveckling sättas in tidigare, vilket kan minska graden av framtida funktionsnedsättning.
 
Grunden för en god vård och omsorg vid både MS och parkinson är kontinuerlig uppföljning av sjukdomarnas utveckling och effekten av de behandlingar som har satts in. En central rekommendation är därför återkommande kontroller, med undersökning hos en läkare med betydande erfarenhet av sjukdomen minst en gång om året vid MS, och minst två gånger om året vid parkinson. Det senare har hittills inte alltid varit fallet hos alla parkinsonpatienter i Gävleborg.
Parkinson uppträder vanligen vid 65 års ålder. Den mest effektiva behandlingen under tidig parkinson är det dopamin­inriktade läkemedlet levodopa. I framskridet skede kan rörlig­heten präglas av snabba kast mellan överrörlighet och oförmåga att röra sig alls. Variationerna kan dämpas genom olika strategier för att jämna ut behandlingen, men om stora svårigheter består finns tre avancerade parkinsonbehandlingar som kan ge lindring: Pumpbaserad behandling med levodopa eller apomorfin, samt djup­elektrod­stimulering i hjärnan.
 
Användningen av avancerad parkinsonbehandling är ojämnt fördelad i landet och sannolikt skulle fler patienter ha nytta av en sådan behandling. För att göra vården mer jämlik rekommenderar Socialstyrelsen att behandlingskonferenser sker inför beslut om avancerad parkinsonbehandling.  Här skall personer med kunskap och er­faren­het av både olika pump­metoder och djup­elektrod­stimulering medverka i behandlings­konferenserna.
 
Både MS och parkinson kan påverka livet på många olika sätt och exempelvis medföra svårig­heter att arbeta och utöva fritidsintressen. Därför är ett multidisciplinärt omhändertagande där team  /förutom läkare och sjuksköterska finns minst två andra professioner representerade: fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, psykolog, logoped, dietist, uroterapeuter eller annan specialistläkare/ planerar mål och åtgärder utifrån patientens behov viktigt.
 
När personer med olika yrken samarbetar kring en patient kan det skapa bättre möjligheter att behålla livskvaliteten och för­mågan att vara aktiv och delaktig.
..
Jag hoppas innerligt att denna ambitionsnivå hos Socialstyrelsen av vården vid MS och Parkinson skall innebära att Gävleborg bör kunna erbjuda exempelvis team och kontinuerlig uppföljning. Detta kommer om inte annat att visa sig när Socialstyrelsen följer upp sina mål och därifrån ange vad Gävleborg bör sträva efter att nå.
 
Förre påven Johannes Paulus II led av Parkinsons sjukdom


lördag 13 februari 2016

Omdebatterad resa...

 
I dagarna har Region Gävleborg ånyo gjort en resa till Kalifornien. Även denna gång har ledordet ”Patienten i fokus” hos vårdföretaget Kaiser Permanente varit dragplåstret. Detta vårdföretag - en av världens bästa - med flexibelt arbete och fokus på hela patienten vill så Region Gävleborg bli lika bra.

- Det handlar om ett gemensamt ansvar för vår gemensamma patient, och ett nära samarbete över verksamhetsgränser för att se hela patienten, säger Kjell Norman, hälso- och sjukvårdsdirektör.

Sveriges kommuner och landsting samt Socialdepartementet har lyft Kaiser Permanente som bra förebilder. Det handlar om att arbeta över vårdgränserna och en konkret förändring som kommit till efter Region Gävleborgs besök i San Francisco är att Gävles familjeläkarjour flyttat till akutmottagningen. Där bistår distriktssköterskorna i patientbedömningar vilket har minskat trycket på akutsjukvården i länet och på arbetsbelastningen bland akutmottagningens personal. Andra förändringar som genomförts har bland annat resulterat i kortare väntetider inom delar av cancervården.

Hos Kaiser Permanente är patienten en aktiv partner i vårdteamet och har tillgång till lättillgänglig information om sin vård. Helhetstänket som är vårdföretagets grundidé tar sig uttryck i en fast vårdkontakt som tar ett huvudansvar och lotsar patienten till alla specialistfunktioner som kan behövas.

Kritiken har inte låtit vänta på sig... framför allt har media här drivit ett hårt motstånd mot dessa resor. Med rubriken  Men så svara då, herr regiondirektör! eller Hälsingar protesterar, Hälsingar har fått nog! kan man bland annat läsa om detta.
..

..
Själv har jag redan för två år sedan träffat professionen från Kaiser Permanente - inte i Kalifornien - utan på en europakonferens i Kiruna.

Det jag ser fram emot är att kommande revision skall kunna ge svar på om dessa resor givit det positiva utfall man förväntat sig. Inte minst hos allmänheten. Dessutom kommer det med säkerhet bli en intressant budgetdebatt i juni, där jag förväntar mig åtskilliga avtryck i budgetförslagen.
..
Fakta Kaiser Permanente
Stiftelsekontrollerade Kaiser Permanente (KP) är USA:s tredje största vårdkedja och är storleksmässigt jämförbart med Sveriges samtliga landsting, både avseende ekonomi och andelen patienter. Det ekonomiska överskottet går direkt tillbaka till organisationens verksamheter.
KP:s värderingsstyrda organisation med ett starkt internt ledarskap har visat sig framgångsrikt och modellen har väckt stort internationellt intresse.
KP:s genomtänkta kvalitetsarbete, som får genomslag i hela organisationen, är ett exempel. Utvecklingen av bland annat e-hälsa och digitala journaler är ett annat område där KP ligger långt framme.
KP arbetar med helhetssyn och sätter människan i ett samhällssammanhang. KP-perspektivet ser hälso- och sjukvården som en viktig del av den regionala utvecklingen.
Till Kaiser Permanentes webbplats
..


fredag 5 februari 2016

Äntligen vänder det...

Idag - 6 febr 2016 - är det Internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning.

Enligt Amnesty International... "blir varje dag tusentals flickor stympade. Liksom tortyr innebär kvinnlig könsstympning avsiktligt vållande av svår smärta och lidande.
Dess följder kan vara livshotande. De flesta som överlever måste stå ut med fysiska och mentala ärr under resten av livet. Regeringar i de länder där kvinnlig könsstympning förekommer har gjort föga eller intet för att effektivt stoppa denna sedvänja. Stater är inte bara ansvariga för vad personer och andra aktörer gör på uppdrag av staten utan även för vad individer, grupper och institutioner gör inom en stat som kränker de mänskliga rättigheterna".

I Sverige är det enligt lag förbjudet med kvinnlig könsstympning. Socialstyrelsen har sedan 2002 föreskrifter vad som gäller i Sverige.

Den 22 juli 2014 anordnade UNICEF tillsammans med den brittiska regeringen ett toppmöte, Girl Summit, i London för att öka stödet för snabbare framsteg i kampen mot kvinnlig könsstympning och barnäktenskap. Ny statistik visar att risken för att en flicka i tonåren ska könsstympas idag har minskat med en tredjedel jämfört med för 30 år sedan. I Centralafrikanska republiken, Irak, Liberia och Nigeria, har förekomsten halverats. Attityder förändras också – majoriteten av människorna i de länder där flickor könsstympas tycker att sedvänjan borde upphöra. Men många fortsätter att utsätta sina döttrar för ingreppet på grund av sociala påtryckningar. 
Framstegen måste ske mycket fortare, för att kompensera för befolkningstillväxten i de länder där kvinnlig könsstympning och barnäktenskap är vanligt. Den senaste statistiken om kvinnlig könsstympning finns att läsa i sin helhet via länken nedan.
http://data.unicef.org/resources/female-genital-mutilation-cutting-what-might-the-future-hold-.html

Äntligen vänder det... men framstegen måste ske mycket fortare.