Bedrövligt...

Häromdagen träffade landstingets politiker och tjänstemän Neurologiskt Handikappades Riksförbund i Gävleborg. En gjord rehabiliteringsutredning presenterades, där redan kända fakta för berörda patienter redogjordes. Kartläggning och analys fanns där i mängd över det som inte fungerar samt givetvis konkreta handlingsplaner för vad som måste göras för att länets Neuropatienter fortsättningsvis skall känna sig trygga med länets vård. Själv uppmanade jag deltagarna vid träffen att "sätta blåslampan på landstinget", så att patienterna skall uppleva att det blir verkstad av alla vackra ord.

Igår fick så svenska folket genom programmet Arga doktorn, se Jessica Thåström i Sandviken och hennes kamp för vård. I programmet fick tittaren se hur länets brister så hårt drabbat Jessica. Än en gång bekräftades det jag ofta påpekat... vackra ord och hänvisningar till gjorda utredningar räcker inte, man måste leva upp till det man lovar! Ursäkten från landstinget sida var "det finns ett flertal människor som har liknande problem som Jessica och som står utan den rehabilitering som behövs". Samverkan Gävleborg /m, kd, fp och svp/ anser inte att det är en acceptabel ursäkt. Ekonomi får inte gå före människors rätt till vård och omsorg. Slumpen ska inte avgöra vilken person som får hjälp eller inte. Jessica är behov av rehabilitering och den ska påbörjas snarast. Detta ska gälla även alla andra människor som idag saknar relevant rehabilitering i Landstinget Gävleborg.

Länk till rehabiliteringsutredningen: http://www.lg.se/Global/Jobba_med_oss/vardgivarportalen/halsoval/aktuellt/Slutrapport_och_handlingsplan_Rehabiliteringsutredning.pdf

Länk till samverkans rapport:

https://www.dropbox.com/s/l6tyhvksxs7a9q3/Samverkansrapport%20-%20Rehabutredning.pdf

Bäst i Sverige...

 

 

Med förebilden från skolans värld, där SVT använde sig av en skolklass - 9A - och gjorde en TV-serie, har nu turen kommit till äldreboenden i Sverige. Smedsberget i Lycksele - kommunalt - får stå som modell för programmet. Två experter och ett TV-team skall försöka med personalens och inte minst de boendens hjälp skapa Sveriges  bästa äldreboende. Förutom själva miljön och inte minst den ofta omtalade maten inom äldreomsorgen i Sverige, tar Yngve Gustafsson, professor i geriatrik och överläkare vid Umeå universitetssjukhus, bland annat tag i den ofta kritiserade läkemedelsförskrivningen, som förekommer.

Budskapet är tydligt efter redan ett program häromkvällen..."Det går att göra mycket kring den skandalöst dåliga läkemedelsbehandlingen av äldre. Det skulle både minska kostnaderna och få de gamla att må bättre", säger Yngve Gustafsson.

Med spänning ser jag fram emot kommande program, där förhoppningsvis skapandet av en god förebild, kan få bli ännu en av  många positiva ledstjärnor inom äldreomsorgen för övriga Sverige.
Onekligen är det en programserie, som kommer att väcka många känslor... hoppas det leder till ännu bättre äldreomsorg.

Andra positiva ledstjärnor i ämnet Äldrevård är den skrivna boken Äldreboken av Jan Bornestig och Håkan Olsén. Detta är en bok om svensk äldreomsorg som går emot de larmrapporter som de tycker dominerar i media. Med hjälp av bilder och exempel beskriver de äldreomsorgens vardag som vacker och positiv.

Ingen frizon för mobboffren

 

Ett nytt läsår för våra elever i Sverige närmar sig och efter ett trettiotal år i skolans värld - innan jag blev heltidspolitiker - är det inte utan att man i år är märkbart glad över den solvarma sommar vi alla fått uppleva. Här hade man kunnat sluta sin utläggning om skolstarten om det inte hade varit för de alltför många som med oro väntar på ännu ett år med mobbning. Rapporter duggar tätt från många håll...

Ur friends rapporten kan följande läsas...
Vanligt med kränkningar i skolan

Vart femte barn har blivit kränkt av en annan elev i skolan det senaste året. Sju procent av barnen har blivit kränkta av någon i skolpersonalen. Vanligast är verbal och psykisk mobbning, men även fysiska kränkningar som slag, sparkar och tafsningar drabbar de barn som är utsatta. Det visar Friendsrapporten 2013 där
36 698 barn har svarat på frågor om mobbning i skolan. 

Nästan vart femte barn (17 %) svarar att de har blivit kränkta av en annan elev det senaste året. Kränkningarna är vanligast i årskurs 3-6 där vart fjärde barn (23 %) har blivit utsatt. Sju procent har blivit kränkta av någon i personalen och bara varannan elev på högstadiet eller gymnasiet upplever att vuxna säger till om de får veta att någon behandlats illa.
- Det viktigaste är att vuxna som får kännedom om kränkningar agerar och tar tag i problemet. För att kunna göra det krävs kunskap i dessa frågor samt att skolorna får rätt förutsättningar för att jobba långsiktigt mot mobbning. Trygghet i skolan är en förutsättning för att barn ska kunna lära sig, säger Lars Arrhenius.
Den vanligaste formen av mobbning är verbala och psykiska kränkningar. Men även fysiska kränkningar i form av sparkar och slag eller tafsningar förekommer och då främst bland yngre elever. Tretton procent har fått en bild eller film på sig spriden i sociala medier mot sin vilja.
- Något som känns mycket oroande är det faktum att många blir kränkta utifrån kön. De blir utsatta för att de går emot normen om hur tjejer eller killar förväntas vara eller bete sig. Vi kan även se att tjejer överlag känner sig mer otrygga på utsatta platser i skolan som toaletter och omklädningsrum, säger Lars Arrhenius.

..
Ur minnet kan jag komma ihåg den vänskola jag upparbetade kontakt med under nittiotalet i Southampton - Marchwood Junior School - där man på skolgården kunde hitta en frizon... en mindre trädgård, där man som elev kunde fritt ströva omkring på raster utan kommentarer från någon. Tystnad rådde och där man som elev kunde samla krafter. Kanske något att införa för den tredjedelen av Sveriges skolungdomar, som känner oro inför skolstarten.

Du som drabbats av mobbning...
Berätta och be om hjälp. Det är din rättighet att slippa bli mobbad och de vuxnas skyldighet att hjälpa dig.

Du som förälder eller närstående...
Slå larm! Lyft fram problemet i ljuset. Tag kontakt med skolpersonal, de har enligt lagen ett ansvar att förebygga mobbning och vidta åtgärder när mobbning uppstår.

Vårt sömnbehov

 

Så här i semestertider är det kanske, förutom översyn av ens försäkringar, ekonomi, trädgård- och hushållsskötsel plus mycket annat, på sin plats att fundera över ämnet, ditt och mitt sömnbehov.

Sömnforskare Torbjörn Åkerstedt - enhetschef vid Stressforskningsinstitutet - säger att han tror att ärftligheten avgör vårt sömnbehov. Det finns väldigt svagt eller inget samband alls mellan antalet timmar vi sover och hur trötta vi är. Det visar ny, ännu opublicerad forskning från Stressforskningsinstitutet, som undersökt sömnrutiner bland svenskar.

– Tvärtom mot vad de flesta tror, måste man inte vara trött för att man sover kort tid. Långtidssovare mår inte bättre än korttidssovare. En stor andel av dem som sover kort tid, mindre än sex timmar per natt, gör det just för att de kan det, säger Torbjörn Åkerstedt.

Däremot de som sover mindre än fem timmar per natt, mår dock inte bra av det. Var fjärde svensk har sömnproblem. Hos 11 procent av befolkningen kan sömnproblemen klassas som svåra eller mycket svåra.
Just nu undersöker Stressforskningsinstitutet hur sömnbrist också påverkar hjärnans frontala delar, där vår förmåga till empati sitter. Men det är inte bara tanken som skadas av för lite sömn.
Får vi ingen sömn alls, försämras immunförsvaret redan efter ett dygn. Pågår sömnbristen i upp till tre till fem år, riskerar den att leda till åldersdiabetes, och fyra till fem års sömnbrist kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar.

Viktiga påpekanden av Torbjörn Åkerstedt,... vilken i sin helhet återges i dagens DN.