Igår var det Neurodagen 2012 i Sverige. Själv var jag inbjuden till Bollnäs i paneldiskussion med landstingspolitiker och verksamhetsföreträdare i länet utifrån en enkät som gjorts om hur den neurologiska rehabiliteringen försämrats i Gävleborg.
Förutom presentation av Alfta Rehabs verksamhet fick vi ta del av landstingets egen verksamhet i ämnet rehabilitering och habilitering i detta viktiga ämne. Det sistnämnda bland annat genom Avd 70 i Sandviken.
I Sverige lever idag minst en halv miljon människor med livslånga neurologiska sjukdomar eller skador kopplade till hjärnan och nervsystemet. Här kan nämnas Parkinsons sjukdom, ALS, Alzheimers, epilepsi och MS men också folksjukdomarna stroke, restless legs, demens och migrän. Den som drabbas får stora problem i både vardag och arbetsliv. Många tvingas sluta arbeta och blir beroende av personlig assistens. Översatt till Gävleborg är det över 10 tusen med neurologisk sjukdom.
Det som drabbade patienter enligt lag har rätt att kräva är att efter insats från hälso- och sjukvården är rehabplanering, uppföljning och sist men inte minst vägledning i att på rätt sätt ta eget ansvar mycket viktigt.
I träffen med representanter för Gävleborgs - Neurologiskt Handikappades Riksförbund - framgick med all tydlighet att här finns åtskillligt att förbättra... alltifrån möjligheten till läkarkontakter, där neurologer saknas, till avsaknad av information för de drabbade i länet, vilken rehabhjälp man kan få. Bristen eller svårigheten att få läkarordinerad rehabilitering med anpassad medicinering nämndes också.
Själv påminde jag om både den brist på neurologer som finns i Sverige och de stora regionala skillnader som finns i den svenska neurologisjukvården. Är det månne en nationell strategi och ökade resurser för att fler ska få den behandling de behöver, som skall till.
I Stockholm, Västerbotten och Uppsala finns det fem-sex gånger så många neurologer per capita jämfört med Gävleborg. I Västerbottens län får 73 procent av MS-patienterna träffa sin läkare inom tolv månader. I Kalmar, Värmland och Västmanland är motsvarande siffra under 30 procent. Fortsättningsvis kan nämnas skillnader gällande patientnöjdhet, rätt vård, akutbehandling,...
Visst, jag vet att vi i Sverige har det kommunala självstyret, men kanske är tiden mogen för en nationell strategi. Vården måste bli mer jämlik. Jag lovade att ta med detta till vår Socialminister Göran Hägglund, vilken jag idag träffade i Stockholm vid Utbildningsdag för Kristdemokrater, vilket jag härmed bildledes meddelar.
Han gav mig förståelse för problemet och gav mig samtidigt uppmuntrande besked om att läkarutbildningen kraftigt har ökat sedan han tillträdde som socialminister 2006.
Nu vill jag i min roll som landstingspolitiker följa upp den negativa upplevelsen i Gävleborg av rehabilitering för neurologpatienter och därvid också uppmana den egna verksamheten att börja leva upp till sina åtaganden.
"Att känna livsglädje med neurologisk sjukdom"...
var ett av många budskap i gårdagens Neurodag 2012 i Sverige
