Tidiga skolmorgnar.... hälsofarligt.

 

 

Skolavslutning i Hofors kyrka

 

Från min tid i skolans värld, både som lärare och rektor, fanns ofta diskussionen om nyttan av de tidiga skolmorgnar, som vi har i Sverige. Detta blev en påtaglig påminnelse vid de elevutbyten Hofors skolor hade på nittiotalet med skolor i Southampton, England. Där började man skolan minst en timme senare och slutade dagen därefter en timme senare.

En lång rad undersökningar ger nu vid handen att en senareläggning av skolans starttider vore gynnsamt. Tidiga skolmorgnar inte bara försämrar studiekapaciteten hos en stor ­andel elever i de övre tonåren ­utan utgör också ett direkt och allvarligt hot mot deras hälsa, skriver fem forskare i Svenska Dagbladet.

En omläggning av skoltiderna är inte en ideologisk fråga, utan en vetenskaplig, säger dessa forskare.

Tonårsföräldrars tjat för att få sitt barn att gå upp i tid till skolan, skulle alltså inte behövas. Läraren skulle inte behöva mötas av tomma blickar och gäspningar på morgonen.

En lång rad undersökningar ger vid handen att en senareläggning av skolans starttider har en gynnsam effekt på elevers hälsa, välbefinnande och skolprestationer. Som exempel kan nämnas ett treårigt projekt som redovisades förra året vid University of Minnesota, där 9 000 gymnasieelever deltog. Detta visade att när man flyttade fram en gymnasieskolas starttid från 7.50 till 8.40 så ökade elevernas närvaro, de fick högre poäng på standardiserade test och deras betyg förbättrades. Sam­tidigt minskade deras trötthet, depressionssymtom och konsumtion av koffeindrycker. Ett stort antal skolor i USA har därefter, i enlighet med detta, flyttat fram sina starttider.

Även i England har man vidtagit progressiva åtgär­der. I ett stort projekt ska man, de kommande åren, utvärdera effekterna av att mer än hundra högstadieskolor flyttar fram sina starttider till 10 på morgonen. I Sverige har frågan om elevernas dygnsrytm knappt märkts av alls i skoldebatten; än ­mindre har vi tagit några initiativ i linje med USA och England.

Dags att lyssna till dessa fem forskares inlägg... "Vi vill särskilt framhålla att till skillnad från många idéer i skoldebatten att en omläggning av skol­tiderna inte är en ideologisk fråga, utan en veten­skaplig. I Sverige slår skollagen sedan 2010 fast att skolan ska vila på vetenskaplig grund. Därför är det viktigt att frågan också prövas och utvärderas veten­skapligt. Historiska konventioner och moraliseringar stämmer helt enkelt dåligt med modern forskning. Med den kunskap vi har i dag om hur hjärnan och undervisning fungerar är det både möjligt och angeläget att tänka nytt och göra annorlunda. Att börja skoldagen senare vore ett enkelt första steg."
...
Dags att tänka nytt och tänka rätt!

 

Kultur viktigt för god hälsa

Vid Europakonferens i Aalborg, Danmark, fick jag igår än en gång bekräftat, att relationen mellan Kultur och god Hälsa är viktig.

Stress, högt blodtryck, stroke, sömnlöshet, utbrändhet, depression, Parkinsons sjukdom och demens är exempel på sjukdomar som utgör viktiga ekonomiska och samhälleliga utmaningar idag. De kan påverka alla av oss och innebär utmaningar för läkarkåren, utan även till våra regeringar som måste ta itu med de offentliga konsekvenserna av dessa sjukdomar. Vid sidan av de hälsomässiga konsekvenserna för befolkningen, dess alarmerande utvecklingen har det en inverkan på statskassan. Dessutom med tanke på att den förväntade livslängden för EU: s befolkning växer stadigt, är det avgörande för våra välfärdsstater att vi håller oss friska så länge som möjligt. Framsteg inom medicin är uppmuntrande och investeringar grundläggande och tillämpad forskning är avgörande. Andra ämnen som kultur, genom konstnärlig verksamhet, är effektiva i att upprätthålla människor i god hälsa men också i att förbättra hälsotillståndet för sjuka människor. I själva verket kan kulturen vara ett komplement till traditionella behandlingar men också ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande verktyg. Ett ökande antal vetenskapliga studier belyser sambanden mellan deltagande i kulturella aktiviteter och en ökad känsla av välbefinnande och livskvalitet. 

Mervärdet av en kulturellt rik miljö i vården är väl dokumenterad och är nu ett erkänt forskningsområde i forskarvärlden. Forskning visar att kultur och tillgång till konsten hjälper oss att vårda, skydda och utveckla vår hjärna. Ovanpå de fysiska skador till följd av en sjukdom, bör psykologiska effekter inte underskattas. Faktum att vara sjuk, är bevisat att ha en negativ inverkan på patienternas moral, hämmar återhämtningen och för de mest ömtåliga patienter leder det till social utslagning. Att delta i kulturella aktiviteter kan motverka sådana biverkningar. Av dessa skäl har många europeiska regioner nu kultur i sina regionala hälsovårdsprogram. Från integrerade program till enskilda projekt, från kulturella aktiviteter på sjukhus för patienter och deras anhöriga till kultur, inklusive ibland även möten med konstnärer, på arbetsplatserna eller offentliga utrymmen.