Husdjur - vårdens framtid?

Onsdag 7 juli bevistade jag en föreläsning om lyckade exempel på hur djur kan användas i vård, omsorg och rehabilitering. Platsen var under Almedalsveckan – Wisby Strand Congress & Event. Arrangör var de forskande läkemedelsföretagen – LIF.

Alltsedan min mor, ett par år innan sin död, fick förmånen att bo på ett äldreboende i Örnsköldsvik, där hund fanns på avdelningen, har jag haft intresse för ämnet – djur i vården.

Ingeborg Höök – psykiatrisjuksköterska och utbildningsansvarig på Vårdhundskolan – gav goda exempel i detta seminarium, på hur kontakten med sällskapsdjur kan vara en viktig hälsofaktor för många människor. Ett exempel namngavs... Göte hade inte talat alls på flera månader. Efter två månader med regelbundna stunder med vårdhund märktes en enorm förändring. Vid ett tillfälle när han fått hålla kopplet själv sa han: - Jag tänkte gå ut. Därefter utvecklades talet, spralligheten och skämtlynnet hos Göte. Med vårdhunden hade en relation och meningsfullhet skapats, social gemenskap där samtalet stimulerats. Hunden hade blivit en brygga mellan personal och patient.

För patienten innebär det också ofta en ökad motivation till rörelse, där träningen kommer spontant och blir mer effektiv.
Man talar ofta också om fysiska och psykiska effekter för patienten. Kontakten med vårdhund lindrar depressioner och övningar med vårdhund förbättrar minnet. Finmotorik och grovmotorik förbättras tillsammans med koncentration och uthållighet. Med vårdhunden tränas uppmärksamhet, rumsuppfattning och tidsuppfattning samt sist men inte minst behovet av lugnande medicinering minskas.

Ingeborg gav också exempel på effekten med vårdhunden på arbetsplatsen. Fler sökande till lediga tjänster, lägre sjukfrånvaro, mindre personalomsättning, ökad trivsel, engagemang och stolthet. Sist men inte minst en viktig bonus – bra PR för enheten.

Kvar fanns frågan dock hur göra med en allt ökad andel människor med allergibesvär. Här skulle en bra planering med både allergiavdelningar och icke allergiavdelningar vara en del av svaret.

Tack Ingeborg!

Kriminellas revansch i samhället

Årets Almedalsvecka i Visby är över. Politiker, Näringslivsrepresentanter, Myndighetspersoner, Journalister, hundratals Intresseorganisationer och sist men inte minst Den vanliga Medborgaren fanns på plats. Denna vecka kallas ibland Demokratins Olympiad eller Världens största arena och mötesplats för ett direkt utbud och utbyte av åsikter. Där upptäcker den som bor i Visby att man inte är ensam längre till Apoteket, Livsmedelsaffären, Systemet... det är KÖ överallt!

Själv deltog jag i en handfull seminarier varje dag under veckan. Urvalet var imponerande stort och slog även detta år rekord med Ca 1500 seminarier! Vårt eget Landsting Gävleborg hade under veckan fyra seminarier, vilka enligt landstingsdirektören varit jättebra.

För mig var detta andra året i rad jag bevistade detta evenemang. Det som gjorde intryck på mig hoppas jag kunna återge med ett antal reflektioner under kommande sommarmånader. Jag börjar med KRIS...

Denna förkortning står för Kriminellas Revansch i Samhället. Detta organ har idag ett 25-tal föreningar i Sverige och har även etablerats i Finland, Danmark, Ryssland, Vitryssland och Ukraina. Allt KRIS gör bygger på fyra deviser: Drogfrihet, Hederlighet, Kamratskap och Solidaritet. Man kräver total drogfrihet och hederlighet av sina medlemmar och erbjuder i gengäld kamratskap och solidaritet. KRIS besöker anstalter, möter upp intagna vid frigivning, erbjuder öppenvård, boende och program för gängkriminella. Alla KRIS-föreningar har också en omfattande fritidsverksamhet med allt från studiecirklar till korvgrillning.

Huvudbudskapet under veckan från KRIS var subutexfri vård – Kasta Missbruksutredningen i papperskorgen! Subutexprogrammen skapar bara en ny generation av heroinmissbrukare. Denna gång med statens hjälp ges denna möjlighet till att missbrukare byter ut använda sprutor mot rena.

Devisen Statligt knark är också knark på ett sjuttiotal tillresta personer med svarta tröjor, utsågs till veckans hetaste budskap.

Själv säger jag tack till Kim Mangos m fl... ni övertygade mig med ert budskap om subutexfri vård.

Mer info kan fås genom KRIS hemsida http://www.kris.se

Alliansen har kapat vårdköerna

På Alliansens dag i Visby - Almedalsveckan - blev man påmind om Sveriges köer till vården. Under senaste fyra åren har dessa halverats.Oron för att inte få vård bland människor har minskat betydligt. Patienten har lämnat väntrummet.Tidigare ordnade Socialdemokraterna vårdköerna, Alliansen har kapat dem tack vare kömiljarden. Men vi är inte nöjda sa KD's partisekr Acko Ankarberg...den behöver utvecklas så att landstingen verkligen lever upp till en skärpt vårdgaranti.

Vågar jag bli gammal i Gävleborg...?

Förra veckan ställde jag frågan... Kan jag i framtiden som gammal bo kvar i Hofors? Frågan gavs till ledande politiker och tjänstemän i min hemkommun i samband med konferens i ämnet "Sammanhållen hemvård i Gävleborg". Självklart blev svaret, vilket lugnade mig tills jag häromdagen läste i media, att samma kommun, liksom många andra, brottas med enorma problem i ämnet ekonomi.

Landstinget Gävleborg kommer senast i början av 2013 ha lämnat över ca 150 distriktsköterskor, 18 sjukgymnaster och 41 arbetsterapeuter till kommunerna i Gävleborg. Motivet till denna förändring är helt klart riktig -hemvården skall vara sammanhållen, lokalt styrd och patientfokuserad. Ekonomin förändras såtillvida att man som skattebetalare skall betala mindre landstingsskatt och mer kommunalskatt. Idag är detta inte färdigräknat.

Igår var jag på ett seminarium - Hur Landstinget Gävleborg omhändertar de mest sjuka äldre i sjukvården samt hur vi samverkar och samarbetar i vårdprocessen. Här visades på ett föredömligt sätt, gjorda insatser och uppföljningar av vården av de mest sjuka äldre 2007-2011. Utifrån detta arbete kommer nu en kursändring ske. Det skall inte längre vara landstingets behov som skall styra utan Gävleborgarens behov. Bra! Tagna honnörsord i detta arbete för framtiden är bland annat behovsanpassad vård... Gävleborg skall bli världsledande inom äldresjukvård och även ha befolkningens fulla förtroende.

Idag har Sverige en föredömlig sjuk- och åldringsvård,...eller? Rapporter kommer ibland om motsatsen. För mig är det viktigaste att vården passar oss alla - behovsanpassad - där respekt för integritet och identitet väger tungt. Jag vill inte reduceras till ett paket....skriver Cordelia Edvardson om i Svenska Dagbladet.

Barnfattigdom i Sverige

Idag har jag deltagit i en Dialogkonferens på "Kajutan”, Musikhuset i Gävle. Förutom politiska partier fanns arbetstagarorganisationer, studieförbund, hyresgästföreningar m fl frivilliga organisationer, däribland Riksförbundet För Hjälp åt Narkotika- och Läkemedelsberoende även kallad RFHL.

Deltagarna indelades i tre olika grupper, där ämnesområden förutom Barnfattigdom var Bostadsbristen och allas rätt till Internet i Sverige.  

I den grupp jag deltog i fick jag bland annat veta att i Gävle finns det minst ett 40-tal hemlösa. Något svar på vad som görs från kommunen för att skaffa bostäder åt dessa, framkom inte... politiker från Gävle deltog ej i denna konferens, man hade fullt upp med heldagsaktiviteter i stadshuset - kommunfullmäktige.

Själv blev jag under dagen påmind om  vad Rädda Barnen säger i sin Årsrapport 2010 - sammanfattning av Barns ekonomiska utsatthet i Sverige - att skillnaderna mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund är markant. 

Barnfattigdomen har minskat sedan mätningarna startat 1991. Den kulminerade år 1997 då 22,3% av alla barn i Sverige låg under fattigdomsgränsen för att år 2007 vara 10,9% (210 000 barn) i ekonomisk fattigdom. Under år 2008 bröts dock trenden då barnfattigdomen ökade till 11,5%, vilket motsvarar 10 tusen barn. Orsaken är konjunkturnedgången som inleddes under hösten 2008.

Hoppas för barnens skull att denna trend, inte enbart blir ett slagträ i den politiska debatten, utan att alla aktörer i samhället, hjälps åt för att åter fortsätta tidigare nedåtgående trend. En positiv faktor i tiden är den fortsatta minskningen av arbetslösheten... Fler i arbete ger minskad barnfattigdom.

Den blomstertid nu kommer...

Med den välkända psalmen - Den blomstertid nu kommer - avslutades vårterminens tvådagars landstingsfullmäktige i Bollnäs. Denna tvådagarsdebatt, som skulle avslutas senast kl 1630, blev med ett antal förlängda raster under förmiddagen dag två, klart före lunch kl 12!

Enligt tidigare debattmönster i ämnet Budget och Planeringsförutsättningar inför kommande år, fanns det nu en uppenbar grundförutsättning, till att debatten skulle bli tämligen ointressant. Det går bra för Sverige och därmed också för Gävleborg. Fler i arbete vilket leder till större skatteintäkter. Debatten avklarades på mindre än tre timmar, vilket torde vara rekord. Här fanns visserligen en del skiljelinjer mellan de två huvudförslagen - Majoritetens  S,C och MP och Samverkan Gävleborgs M, FP, Sjp och KD - men det som jag själv tog med mig från dessa två dagar, är att nu skall landstinget Gävleborg locka specialistläkare med en bonus à 200 000kr. Denna idé är betydligt bättre anser jag, än det tidigare misslyckade försöket att locka psykiatriker till länet med bland annat besök på Mackmyra Whisky.

Givetvis behövs här mer än extra bonus, det behövs en klart förbättrad personalpolitik, vilket Samverkan Gävleborg, mer än en gång påpekat.

Så önskar jag En Glad Sommar... och avslutar än en gång med J O Wallins psalm... Denna gång med slutet av vers 2... Guds godhets rikedom, att vi den nåd besinna, som räcker året om.

Blandad kompott...

Efter några veckors uppehåll i bloggskrivandet... kommer här ett antal viktiga ämnen att berätta om, så jag listar dem helt enkelt i ett och samma inlägg:

-Idag kan jag läsa i Hälsinglands tidningar att tonårsaborterna minskade med sju procent i landet förra året. I Gävleborg var minskningen betydligt större -22 procent. Dock ökade aborterna kraftigt bland 20-23-åringarna... här utfördes 230 aborter, jämfört med medeltalet för 2007-2009 som låg på 192. Det innebär en ökning med 25 procent. När landstinget förra året sänkte åldersgränsen för gratis p-piller från 23 till 20 år, motsatte vi kristdemokrater oss detta. Vi motionerade i ämnet att alla kvinnor upp till 25 års ålder ska få gratis preventivmedel.  Idag tycks vi ha fått rätt, det var fel att ta bort subventioneringen.

-Idag har vi i landstingsstyrelsen fattat beslut om Budget- och planeringsförutsättningar för 2012-2014. Av de olika budgetförslagen som presenterades, bifölls föga överraskande majoritetens förslag - s+c+mp.  Den största skillnaden mellan deras förslag och Samverkan Gävleborgs förslag - m+fp+kd+sjp - är att vi skapar möjlighet att satsa extra resurser på de områden som vi prioriterar, barn och ungdomssjukvården, psykiatrin och vården av våra äldre. Detta kan vi göra genom att vi planerar att fortsätta få ta del av regeringens stimulansmedel. Dessutom lägger vi sparkrav på den centrala administrationen.

-Fortsatt varmt i länet... vid bussfärd från Robertsholm m 46.an förstod jag genom snabb hälsningsanförande vid påstigning, att temperaturen inne i bussen var betydligt varmare än ute, eftersom luftkonditionering saknades. Abetsmiljön var knappast den lämpligaste för busschauffören... +30 grader! Själv fick jag uppleva som passagerare, längre bak i bussen +35grader!!, men jag klev ju av efter bara 20 minuter. Vilken arbetsmiljö...! jag skäms som landstingspolitiker, att dessa erbarmligt dåliga bussar fortsatt få trafikera våra länsvägar.

-Till sist hinner jag få en skymt av gamla elever m personal... på väg till skolavslutning i Hofors Kyrka. Påminner mig om fjolårets skolavslutning - min trettionde sådan i Hofors - och även den sista.
"Den blomstertid nu kommer"... Tack J O Wallin för en odödlig skatt i vår svenska psalmbok.

Hållbart resande i Gävleborg

I Gävleborg pågår för närvarande - Projekt Hållbart Resande - vilket syftar till att skapa förutsättningar för och medverkan till mer miljöanpassade resor och transporter inom länet. En stor del i arbetet är attitydpåverkande åtgärder. Dessa åtgärder ska skapa goda effekter inom områdena klimat, miljö, trafiksäkerhet, hälsa och ekonomi.

Jag själv är en flitig resenär av buss och tåg inom länet. Dock känner jag med åtskilliga resenärer ett visst motstånd till denna attitydförändring, som helt rätt finns i detta projekt. Ibland är det Buss 41 mellan Hofors och Gävle alt Buss 46 mellan Torsåker och Järnvägsstationen i Robertsholm, som tyvärr ofta har åtskilliga skamfläckar. Detta gör att många med mig  sällar sig till en Jeremiad. Olika ljudupplevelser i form av klockringningar hos chauffören, för varmt eller för kallt inne i bussen, dropp från tak, dörrar som ibland har svårt att öppnas eller stängas...ståplats för åtskilliga passagerare och i värsta fall kanske man har oturen att vara medpassagerare i en brinnande buss. Detta ger onekligen åtskilliga ingredienser i lustiga och olustiga samtal hos oss bärare av attityder. Alternativet till denna busslinje blir då Tåg i Bergslagen med ofta förseningar eller uteblivna turer alt byte till buss i Sandviken.

Allt detta i bagaget gjorde att jag med stora förväntningar följde med till Västerås på en exklusiv visning av SJ nya tåg SJ3000, som kommer trafikera Gävleborg med start under hösten. Det blir dubbla turer Stockholm - Sundsvall tur och retur varje dag samt en tur per dag Östersund - Stockholm tur och retur. Detta gjorde att jag än en gång känner, att jag kan börja hoppas på en framtid i ämnet Hållbart resande...denna resa har bara börjat! Förutsättningar att det skall lyckas finns där...Grattis Gävleborg!

Nu hoppas jag givetvis att ytterligare utbud av tåg- och bussavgångar med Nya fordonsparker kommer att påverka länsinvånarna positivt...fler kommer att välja lämna bilen hemma för att pendla till jobbet med tåg alt buss.

Ständiga överbeläggningar på länets sjukhus...

Knappt har landstingsfullmäktige i Gävleborg antagit Årsredovisningen för 2010 - där verksamhetens ekonomiska resultat uppgick till +155 mnkr jämfört med budgeterade 118 mnkr - förrän Tidningen Dagens Samhälle redogör för överbeläggningar på Sveriges sjukhus. För länets tre sjukhus är det Gävle sjukhus som har överbeläggningar så gott som dagligen. Bollnäs och Hudiksvalls sjukhus har så gott som varje vecka överbeläggningar.

Problemet är inte längre storstadsfenomen och beror givetvis inte enbart på resurser utan även på arbetssätt. Pågående arbete med konceptet LEAN - där sjukvården arbetar med att förbättra flöden och processer - skall förhoppningsvis ge önskad effekt. Allvarliga vårdskador och dödsfall, orsakas av överbeläggningar, enligt Socialstyrelsen.

När jag inför valet påpekade detta fick jag veta att problemet inte var överhängande utan större problem fanns. Kanske gårdagens besked från Utjämningskommittén 08 om  kommunalekonomisk utjämning mellan Sveriges kommuner och landsting, där Gävleborg skall tillskjutas ytterligare 205 mnkr per år, kan vara hjälpen  för att tillskapa fler vårdplatser.


Larmet om korridorvård hör inte hemma i Sverige liksom inte heller i Gävleborg. Uteblir nödvändiga åtgärder väntar böter enligt Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen.

Gävleborg - Europas framtid ...

Någon har sagt ..."Det är lätt att fastna i nuet och kartlägga det som hänt och händer nu. För att klara framtiden och dra slutsater om den krävs mod att se något nytt. Här behövs en omvärldsanalys, där man ska ha fokus framåt – inte bakåt". Här behövs ungdomar!

Åtskilliga verksamheter inom Landstinget Gävleborg har haft och har dialoger och utbyte av idéer med omvärlden, allt för att anta utmaningar om  hur saker och ting bäst skall skötas nu och framöver...allt för medborgarnas bästa. Detta sker inom och utom Gävleborg och inte helt ovanligt även utanför Sverige.

Själv har jag under ett antal år haft förmånen att delta i AER´s kommitté 3 arbete i Europa. Det har gällt ungdoms-, utbildnings- och  kulturfrågor. Det sistnämnda också tillsammans med hälsofrågor.

I början av denna vecka deltog jag i en konferens i Orléans, Frankrike. Här blev jag påmind om att två miljarder människor i världen idag är under 18 år. Ungdomsarbetslösheten i Europa är över 21%...enstaka länder, däribland Spanien, har över 45%. Här är det viktigt att ungdomarnas röst få bli hörd och att en "åldrad maktelit", inte bara i Europa utan i världen i övrigt,  tar till sig värdefulla råd om hur man skall hitta nycklar till framgångsfaktorer för ett framtida samhälle och framför allt inte vara rädd att överlämna makten till ungdomar. Det som bland annat nämndes var AER´s Eurodyssée program /mer än 10000 ungdomar har deltagit/ , YES projektet /utbildning för ungdom i entreprenörskap/, kommande sommarskola i Amsterdam /ungdomsskola för kommande beslutsfattare - politiker/,...AER Youth Regional Network /nätverk för ungdomar i åldrarna 15 och 25 år,...plattform för utbyte och dialog,...ungdomars prioriteringar och förslag till utformandet av ett framtida samhälle/,...AER Most Youth Friendly European Region Award /den mest ungdomsvänliga regionen i Europa prisbelönas/,...

Det sistnämnda vore något för Gävleborg att försöka leva upp till!

Anm; Ungdomsarbetslösheten (18-24år) i Gävleborg var förra veckan 15,9% och i landet som helhet 9,4% . Ungdomsarbetslösheten i Gävleborg minskar snabbare än i landet som helhet.

Dags att ta ansvar för Gävleborgs Parkinsonpatienter

I dag, måndag 11 april, har Världsparkinsondagen uppmärksammats på en nationell hearing i Stockholm. Jag hade som en av två landstingspolitiker från Gävleborg, förmånen att närvara. Det var Kristdemokraterna som i samverkan med allianspartierna i socialutskottet och Parkinsonförbundet samt Neurologiskt handikappades riksförbund, som arrangerade denna träff. Förutom ett antal föreläsare blev medverkan av Pär Ohrberg - patient med Parkinsons sjukdom - det som satte prägel på innehållet. I Sverige finns det idag ca 20000 Parkinsonpatienter, varav ca 590 bor i Gävleborg. Inom de närmsta åren beräknas ytterligare 14 000 svenskar insjukna i Parkinsons sjukdom.

En ny enkätundersökning från Parkinsonförbundet gav vid handen, att det idag finns märkbara regionala skillnader gällande behandling av sjukdomen och att sjukvården är dålig på att informera Parkinsonpatienter om vilka behandlingsalternativ det finns.

Exempelvis anger bara var tredje patient i undersökningen att deras behandlande läkare eller sköterska varit den främsta källan till information om vilka behandlingsalternativ som finns att tillgå för framskriden Parkinson. Dessvärre anger bara var fjärde patient i Gävleborg sin behandlande läkare som den främsta källan till information om vilka behandlingar som finns att tillgå. Lika många har först fått informationen via media.

Patienterna i storstadsregionerna blir kallade till sin behandlande läkare dubbelt så ofta som i andra delar av landet. I Stockholm blir man kallad till sin läkare i genomsnitt 2,1 gånger per år, jämfört med bara 1,1 gång per år i Gävleborg. Det är lägst i Sverige.

Nästan var sjätte patient har nekats behandling av olika skäl. I alla län utom två uppger patienter att de nekats behandling på grund av ekonomiska skäl. I Gävleborg har minst en patient nekats behandling för att det var för dyrt. Detta är oacceptabelt av två anledningar, dels säger hälso- och sjukvårdslagen att alla har rätt till lika vård och behandling, dels är läkemedlen subventionerade av staten och ska användas för att undvika onödigt och förlängt lidande för drabbade och anhöriga. Det ska inte vara upp till varje neuroklinik att avgöra om det är för dyrt eller inte.

Det är dags för oss landstingspolitiker att ta vårt ansvar för Gävleborgs Parkinsonpatienter. Ingen ska nekas behandling av ekonomiska skäl, patienterna måste kallas och behandlas av läkare med specialkunskap om Parkinsons sjukdom, samt få snabb och tydlig information om olika behandlingsmöjligheter.
..
Förre påven Johannes Paulus II led av Parkinsons sjukdom

..

Rehabilitering nära arbetsplatserna.

Regeringen har de senaste åren satsat stora summor på att få igång en mer effektiv rehabilitering av långtidssjukskrivna. Landstingen har kunnat söka mellan en halv och en miljard kronor per år genom den så kallade rehabiliteringsgarantin.
Garantin har omfattat behandling för patienter med långvarig smärta i nacke, axlar eller rygg, samt patienter med lättare psykisk ohälsa som depression, ångest eller stressrelaterade besvär. De två grupperna utgör tillsammans över hälften av alla långtidssjukskrivna.

Rehabiliteringsgarantin har utvärderats av en grupp forskare från Karolinska Institutet. Den 25 mars presenterade de delar av sina resultat på ett seminarium hos AFA Försäkring. Med på seminariet var också representanter för regeringens Rehabiliteringsråd som nyligen kommit med sitt slutbetänkande om hur man kan förbättra rehabiliteringsgarantin.

Många av de som har deltagit i behandlingarna uppger för forskarna att deras hälsa har förbättrats. Men den självupplevda bättre hälsan har inte resulterat i färre antal sjukskrivningsdagar ett år efter behandlingen.
– Vi kan konstatera att rehabiliteringsgarantin inte fungerar som det är tänkt ännu, sade ordförande i Rehabiliteringsrådet Åke Nygren på seminariet. Rehabilitering av långtidssjukskrivna bör ha en tydligare koppling till arbetsplatsen än idag. Detta saknas idag ... All forskning hittills visar att en effektiv rehabilitering behöver genomföras i nära samarbete med den arbetsplats där den sjukskrivne är anställd.
..
Bra tänkt Åke, säger jag. En försäkring för rehabilitering kopplad till arbetsplatsen, som betalas och sköts av parterna på arbetsmarknaden, är en lösning som är värd att prövas. 
Ett företag med få sjukskrivningar skulle få rabatt. Försäkringsbolaget skulle kunna kolla av hur de anställda mår, till exempel en gång per år med hjälp av enkäter. Visar svaren att folk inte mår bra skulle försäkringsbolaget kunna gå in och arbeta förebyggande.

Brister i Sjukförsäkringen måste åtgärdas...!

-Sjukförsäkringen fungerar i huvudsak bra i Sverige, men det finns människor som faller mellan stolarna. Vi måste rätta till de brister som gör att alla inte får den ekonomiska trygghet som försäkringen ska ge. Vi måste ha en sjukförsäkring som går att lita på. Det säger Emma Henriksson och Lars Gustafsson, som ingått i Kristdemokraternas särskilda arbetsgrupp om sjukförsäkringsfrågan. SVT Godmorgon Sverige

Bland åtgärdsförslagen märks följande...

Undantagen i rehabiliteringskedjans olika steg måste ses över så att rätt personer får behålla sin sjukförsäkring respektive förs över till Arbetsförmedlingen. Den enskilde skall inte behöva drabbas av att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gör olika bedömningar av personens arbetsförmåga.

Ersättningen vid en ny sjukperiod till personer som har haft tidsbegränsad sjukersättning men saknar sjukpenninggrundande inkomst måste åtgärdas. De redan sjukskrivna ska inte kunna bli utförsäkrade!

Kvalitén på Arbetsförmedlingens åtgärder för de som varit borta länge från arbetsmarknaden på grund av sjukskrivning måste höjas. Svårigheterna att komma tillbaka till arbete efter en mycket lång sjukfrånvaro ska inte underskattas. En åtgärd kan vara att höja taket för lönebidrag.

Tillämpningen av bestämmelserna om sjukersättning får inte grundas på alltför teoretiska spekulationer om och när en person kan återfå arbetsförmågan. Det är helt riktigt att sjukersättning (förtidspension) skall beviljas enbart om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt. Däremot måste beviskraven vara så skarpa att den enskilde känner sig trygg i att bedömningen blir korrekt och rättssäker. Dessutom måste handläggningen effektiviseras. Ingen skall behöva vänta allt för länge på besked.

Åtgärder i rätt riktning är ett måste... nu är det Bråttom!

Besök vid specialboende för dementa ...Fleminggatan 11 i Gävle.

– Med stor sorg i våra hjärtan har vi sett hur demensvården försämrats genom årens lopp. Vi känner att vi inte längre kan ge en god och säker omvårdnad om de dementa, skrev undersköterskan Elisabeth Marklund i Piteå i ett brev till Socialstyrelsen hösten 2010. Brevet blev startskottet för att uppmärksamma missförhållandena som fanns i Piteå och snart började hela Sverige diskutera förhållandena på våra demensboenden. Kunde det vara så att dessa förhållanden i Piteå fanns på fler ställen i Sverige.
- När vi kommer på morgonen möts vi ibland av hel- eller halvnakna dementa av olika kön som vandrar omkring i korridoren. På golven ligger kiss och bajs.

Genom Socialstyrelsens försorg gjordes snabbt oanmälda inspektioner. Trots stimulanspengar från regeringen till landets kommuner fanns det fortfarande tyvärr anmärkningar hos åtskilliga demensboenden.

Med denna bakgrundsbild blev det för mig idag en positiv överraskning att tillsammans med mina oppositionsrådskollegor träffa företrädare för demensvården i landstinget och Gävle kommun. 

Intrycket var att samarbetet mellan kommunerna och landstinget fungerar på ett bra sätt. För en kommun i Gävle storlek är det möjligt att ordna med speciella demensboenden och dagliga verksamheter medan i mindre kommuner kanske det kan  vara svårt. Helhetsintrycket var dock mer än väl godkänt!

...

Fakta gällande demens i Sverige

ca 1 procent av alla 65-åringar och 20 procent av alla 85-åringar är dementa.
Minst 148 000 svenskar lider av demens.
25 000 nya fall tillkommer varje år.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens.
Samhällets kostnader för dementa uppskattas till 50 miljarder per år.

/DOKTORN-Kunskap är trygghet/

Mest sjuka äldre kartlagda

Idag presenterade Sveriges Kommuner och Landsting en djupgående undersökning av 264 äldre människor med stora behov av såväl medicinska åtgärder som kommunal äldreomsorg.

Syftet med denna undersökning är att få kunskap för att kunna förbättra omhändertagandet av denna grupp.

Göran Stiernstedt, chef på SKL´s avdelning för vård och omsorg, sa vid Konferens - Multisjuka äldre -  på Norra Latin i Stockholm, att idag lever vi allt längre, det gäller även människor med flera kroniska sjukdomar som till exempel cancer, diabetes och hjärtsvikt. Undersökningen omfattar just denna grupp, som idag inte är särskilt stor, men som kommer att växa sig allt större. Även om undersökningsgruppen inte är särskilt stor återfinns individerna i hela landet. Göran Stiernstedts bedömning var att det går att dra generella slutsatser om hur vården för de mest sjuka äldre fungerar.

En sanning som kommer på skam är, att före undersökningen trodde vi nog att denna grupp äldre människor fick sin sammanhållna vård och omsorg i primärvården, sa Göran Stiernstedt. Utifrån undersökningen visade det sig att behovet av specialiserad vård är stort och att ju större vårdbehoven är desto mindre del har primärvården i den äldres helhet.

Själva undersökningen har omfattat 18 månader i den äldre multisjukas liv och bestått av intervjuer med den äldre och dennes anhöriga/närstående, insamling av register- och journaldata, fakta om läkemedelsanvändning samt kostnadsdata.

Nu hoppas jag att denna undersökning och flera i samma inriktning skall leda till att multisjuka äldre, eller som de fortsättningsvis skall heta - mest sjuka äldre - skall få skräddarsydda insatser utifrån sina behov. Nya lösningar för samordning och tidig upptäckt är en utmaning för kommuner och landsting. För det sistnämnda instämde Svante Lönnbark, Landstingsdirektör i Landstinget Gävleborg och Göran Arnell, Kommundirektör i Gävle kommun, vilka även deltog i programmet.

Patientsäkerhet...viktigt!

Ett 30-tal kristdemokratiska landstingspolitiker från Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Örebro, Värmland och Södermanland samlades i Västerås häromdagen. Diskussionsämnet var bland annat regeringens prestationsbaserade stimulanspengar för att utveckla patientsäkerheten. 500 miljoner kr finns tillgängliga för Landstingen i Sverige för 2011. För kommande år 2012-2014, finns ytterligare 675 milj kr per år. Här finns ambitionen från Göran Hägglunds sida - Nollvision för undvikbara vårdskador.

Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. För Svealand rör det sig om, enligt Socialstyrelsens siffror, om ca 630 personer per år som drabbas så svårt att de dör i onödan.

Det kan röra sig om basala hygienrutiner, att mäta förekomst av trycksår, och att minska sin antibiotikaförskrivning (se tidigare blogg)  inom öppenvården med mera. Målet är att arbetet ska bli en integrerad del av landstingens ordinarie verksamhet och att effekterna av stegen mot en nollvision blir tydliga - både för landstingen och för skattebetalarna.

Lycka till Gävleborg! Ingen patient ska behöva drabbas av en skada som kunde ha undvikits.
Patientsäkerhet lika viktigt som flygsäkerhet...

 

Landstinget läxas upp av regeringen...

I dagens Arbetarblad - AB - kan vi läsa om att landstinget Gävleborg nu måste fr o m 1 maj ge funktionshindrade gävleborgare samma rätt till hjälpmedel som alla andra. Lagen kallad - Lex Linnéa - uppkallad efter 16 åriga Linnéa Källdén från Sandviken.

Det enda landsting i Sverige som vägrat betala för dessa hjälpmedel, har varit Gävleborg. Bara för att dessa hjälpmedel hanterats av de funktionshindrades assistenter och inte av den funktionshindrade själv har inga bidrag getts. Nu har regeringen gjort en lägändring i form av en ny förordning. Där klargörs att hjälpmedel som den funktionshindrade behöver för att kunna tillgodose sina egna behov aldrig kan klassas som arbetsredskap.

Lagen kommer säkert att kallas för "Lex Linnéa" och själv säger jag Grattis Linnéa och bra jobbat Anders W Jonsson (C), riksdagsman från Gävle som drivit frågan. Synd att inte dina partikamrater i den politiska ledningen för Landstinget Gävleborg lyckats tidigare.

En halv miljon...

Gudrun Schyman eldade upp 100 tusen kr en förmiddag under Almedalsveckan i fjol. Det skulle symbolisera det lönegap som finns mellan män och kvinnor varje minut. Två företagare från Malmö hade skänkt hela summan pengar som Gudrun med flera sedan eldade upp framför journalisterna.

Under senare tid har ett antal hundratusen kronor - av skattebetalarna - inte eldats upp, men ändock för mig som landstingspolitiker i Gävleborg hanterats på ett besynnerligt sätt. 

Gävleborg saknar psykiatriker - både inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och vuxenpsykiatrin. För att få en lösning på detta problem har det gjorts annonsering i tidningen Dagens Medicin om en psykiatridag i Gävle. Ett program med besök på whiskydestilleriet i Mackmyra och en Brynäsmatch i Läkerol Arena tillsammans med olika föreläsningar har varit dragplåstret. Alltsammans till en kostnad av en halv miljon kronor...förhoppningen om många tillresande psykiatriker uteblev. Idag kan man konstatera att det blev en rejäl flopp!

För några veckor sedan påminde jag landstingsstyrelsen om behovet av en sedan tidigare önskan från Samtalsakuten i Gävle om ett stöd à en halv miljon kronor. Denna verksamhet har funnits som en samverkan mellan landstinget Gävleborg och Svenska Kyrkan i Gävle sedan 2000. Den kurativa verksamheten hos denna akut har varit ett stöd i många människors livskris. Denna samverkan har nu tvingats upphöra ...landstinget har sagt sig inte vara villig att fortsätta stödja den. Tidigare en halv miljon per år har vi nu inte pengar till.
Samtalsakuten försöker nu genom alternativa bemanningsplaner - reducerad personalstyrka - fortsätta sitt arbete för människors själsliga hälsa...arbetet med vuxna i s k "friska livskriser". Detta är tydligen inget för landstinget Gävleborg.

Häromdagen beslutade så landstingsstyrelsen att ge ett bidrag på en halv miljon kronor till Teaterbiennalen, som arrangeras av Folkteatern i mitten av maj. Inga pengar finns avsatta för detta i landstingsstyrelsens budget, men här hittades det snabbt sådana resurser. Ökade skatteintäkter, som nu sker genom att fler får jobb i Gävleborg, var garanten för att detta skulle kunna effektueras. Själv reserverade jag emot detta tillsammans med övriga partier i Samverkan Gävleborg. TRU-nämnden som ansvarar för dessa typer av ansökningar skall hantera detta och ingen annan.

En halv miljon kronor värderas olika...

Det skall vara gött å leva...

För knappt ett år sedan fick jag av en geriatriker(=specialistläkare inom åldrandets sjukdomar) höra uttrycket - Det skall va gött å leva, även om jag har två veckor kvar att leva. Så sant, så sant... igår fick jag möjligheten att besöka Mellannorrlands Hospice i Sundsvall. Här finns en strävan efter fysiskt, psykiskt, socialt och andligt välbefinnande för den svårt sjuke i livets slutskede ...att få bästa möjliga smärt- och symptomlindring. Här skall den svårt sjuke, ung som gammal, och dennes anhöriga ges psykologiskt stöd under sjukdomstiden och i sorgen. Man är så aktiv som möjligt ända till livets slut, väl medveten om att döden är nära och framför allt uppmuntras de anhöriga att vara delaktiga i vården.

För mig blev den vackra utemiljön och inte minst den hemlika innemiljön och dess närhet till Sundsvalls specialresurser imponerande. Här finns plats för 12 gäster att uppleva trygghet, personligt bemötande och känna sig respekterad i en lugn och harmonisk vårdmiljö, där förutom ett tiotal egen personal backas upp av ett otal volontärer.

Hospice - ett bra komplement tíll dagens vård i livets slutskede. En vårdkompetens som sprids vidare i de många föreläsningar för personal från omkringliggande kommuner. Goda idéer i ett viktigt ämne sprids som ringar på vattnet.

Åsa Tjernell,Verksamhetschef och Matthias Brian, Dipl läkare i palliativ medicin, stod för värdskapet denna innehållsrika dag. Tack än en gång för minnesvärt besök!

Nu väntar jag på att politikerna i Landstinget Gävleborg vågar ta steget till att etablera denna vårdform i vårt län - viktigt komplement i vården för männsikor i livets slutskede. Vi Kristdemokrater har kämpat för detta införande sedan ett tiotal år.

Ett stort engagemang, kunskap och vilja ...

Ett stort engagemang, kunskap och vilja i att förbättra hälsan för psykiskt sjuka, var motivering till att ge Arja Philipsson årets Vitsippspris i Gävle idag. Arja arbetar inom primärvårdens folkhälsoenhet. För några år sedan deltog hon i en konferens där psykiatripatienter vittnade om att de inte blev tagna på allvar när de sökte vård för fysiska åkommor.
– I stället för att få hjälp skyfflades de tillbaka till psykiatrin, säger Arja Philipsson.
Det fick henne att ta initiativet till ett samarbetsprojekt mellan primärvården och den psykiatriska sjukvården. Tanken var att psykiatrin skulle börja använda samma modell som inom primärvården där alla 40-åringar erbjuds ett hälsosamtal.
– När jag kontaktade psykiatrin hade de själva redan skrivit en plan och gjort en kartläggning. Det var bara att köra igång, säger Arja Philipsson.
Det har visat sig att psykiatripatienter som får aktiv hjälp att exempelvis börja motionera, äta rätt eller sluta röka även mår bättre psykiskt.

Projektet har nu blivit en del av den ordinarie verksamheten och ska spridas i länet.

År 2009 fick Arja Philipsson pris för årets folkhälsoinsats i Gävleborg. I dag var det dags igen när Kristdemokraterna i Gävle gav henne årets vitsippspris i samband med partiets årsmöte.

Grattis Arja!