Brister i vård av döende

Ett vanligt inslag i Gävleborgs landstingsfullmäktige numera, är rapporteringar av allehanda granskningar.

Igår, onsd 26 okt, fick ledamöterna diskutera revisionsrapporten -
Jämlik palliativ vård?

Om man har en obotlig, dödlig sjukdom och befinner sig i livets slutskede har man särskilda behov av vård. En granskning av detta har landstingets revisorer låtit göra och funnit att det finns stora brister.

Avsaknaden av särskilda palliativa vårdplatser på sjukhusen gör att patienter alltför ofta får tillbringa sin sista tid i livet på akutvårdsavdelningar, där personal saknar tid och kunskaper att vårda döende. Konkurrens om personalens tid och resurser med patienter med akuta sjukdomstillstånd uppstår. Här får ofta av naturliga skäl, patienter med akuta sjukdomstillstånd, en högre prioritet. Alltför många dör också helt ensamma utan någon vid sin sida. Det saknas både enkelrum och rutiner, som säkerställer att patienten vid dödsögonblicket har någon mänsklig närvaro.

Förutom dessa påpekande i rapporten, återges även saknaden av vårdprogram för palliativ vård. Personalen har, beroende på vårdenhet, varierande fortbildning i palliativ vård. Det finns inte några rutiner som naturligt skapar ett multiprofessionellt team kring patienten för att möta patientens komplexa behov... här sker mycket sällan konsultation med resursteam i specialiserad palliativ vård

Särskilda palliativa team finns för de patienter som vårdas hemma. Men alla döende får inte hjälp av dessa team. Diagnos, ålder och hemort kan vara avgörande för vilka som får hjälp, något revisorerna menar strider mot principen om att vård ska ges efter behov.

Sedan åtskilliga år har vi från Kristdemokraternas sida hävdat nödvändigheten av att även inrätta en särskild hospicevård  i länet. Fortfarande diskuteras detta enbart och detta oftast med ökad intensitet strax före val vart fjärde år, för att därefter avta i styrka.

Nu är det hög tid för att bygga Hospice i länet... ett välbehövligt komplement till nuvarande vård vid livets slutskede. Utmaningar finns... nu gäller det att anta dem!

Det skall vara gött å leva, även om jag har två veckor kvar att leva!
..
Tidigare blogg i ämnet Hospice
http://landstingsradingemarkalen.blogspot.com/2011/08/en-gangdet-skall-vara-gott-leva.html
http://landstingsradingemarkalen.blogspot.com/2011/02/det-skall-vara-gott-leva.html

Om mungipan hänger snett...

Om mungipan hänger snett, armen domnar bort och talet är sluddrigt – sök omedelbart vård för stroke. Det är ett av budskapen som Sveriges landsting och regioner ska förmedla i en nationell strokekampanj.

Varje år drabbas omkring 30 000 människor av stroke och med nästan 8 000 personer som avlider årligen, är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. I Gävleborg är siffrorna 1000 människor som drabbas och nästan 300 dör per år i stroke.

Att få fler att överleva stroke är huvudsyftet med den treåriga, nationella informationskampanj som samtliga landsting och regioner i Sverige finansierar. Förslaget till kampanjen kom ursprungligen från Västra Götalandsregionen, och bygger på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer (2009) om en informationssatsning till allmänheten om stroke.

Genom kampanjen och det så kallade AKUT-testet hoppas man kunna öka allmänhetens kunskap om symtomen för stroke så att man söker vård så snabbt som möjligt, säger Noemi Katzenberg Berger, projektledare för nationella strokekampanjen.

För kampanjen finns en styrgrupp i Sverige under ledning av Lena Lundgren, ordförande för hälso- och sjukvårdsdirektörerna. I styrgruppen sitter även ordföranden för landstingsdirektörerna och informationsdirektörerna samt representanter från SKL och Inera. Fyra medicinska rådgivare och utvecklingsledaren för hälso- och sjukvårdsavdelningen i Västra Götalandsregionen är också med för att bland annat att noggrant följa de medicinska resultaten av kampanjen.

..

I Gävle hölls en länsstrokedag på Högskolan för ett 100-tal vårdpersonal - lörd 21 okt. Inbjudan fanns även till politiker, media... Bland föreläsningsämnena, som tilldrog sig uppmärksamhet var bl a Munhälsa vid Stroke, Bengt Vikman, Hudiksvall.

I Gävleborg …

Patienthotell med människan i centrum

Tillsammans med ett tjugotal Kristdemokrater fick jag igår - torsd 13 okt - besöka patienthotellet vid Centralsjukhuset i Karlstad. Det är ett attraktivt alternativ till sjukhusets vårdavdelningar. I en trivsam och behaglig miljö tillförsäkrades man att få all den omsorg och trygghet man behöver. För oss i Gävleborg där detta diskuteras och i väntan på ett hotell för patienter och deras anhöriga, var detta ett givande besök.

Hotellet finns i en vacker äldre byggnad i direkt anslutning till sjukhuset stora entré. På vilken avdelning man än får sin behandling så är det alltid nära. Här möts man av en rofylld miljö. Under sin vistelse är anhöriga alltid välkomna att bo tillsammans med patienten. Man försöker att fokusera på det friska så att ens självläkande krafter tas tillvara.
Anhörig till patienter på sjukhuset eller externa gäster med anknytning till sjukvården är också välkomna i mån av plats. I nuläget är det minst en sådan extern gäst per natt, som utnyttjar möjligheten.

Receptionen är lite mer än en vanlig hotellreception. Receptionisterna är nämligen sjuksköterskor som också kan svara på medicinska frågor och kan hjälpa patienten tillrätta. Sjuksköterskor och undersköterskor arbetar tillsammans dygnet runt.

Kostnaden per år för landstinget Värmland är 12,8 milj kronor och hotellets totala kostnad ligger runt 20 milj kr. Mellanskillnaden betalas av patientavgifter mm. Dessa avgifter varierar från lägst 50kr/natt till något över 700kr/natt ...det sistnämnda för de externa gästerna.

Kliniken ansvar för patientens behandling. Medicinsk hjälp, på uppdrag av kliniken, kan ges av hotellets sjuksköterskor.
En minikiosk och möjlighet till kaffe och smörgås finns hela dygnet. I anslutning till hotellet finns även en restaurang.

För mig kanske detta patienthotell är alltför nära sjukhuset... men innan något annat alternativ ges för oss i Gävleborg, är detta onekligen bättre än inget alls.

Den ofta omtalade Psykiatrin

I dagarna återfinns ofta tidningsrubriker i ämnet Psykiatri med negativ klang... "Ett självmord varje dag",..."Antalet köande till psykiatrisk vård ökar",..."Sju av tio litar inte på att de får hjälp",... osv. Rubriker av det mer positiva inslaget är onekligen till antalet färre.Bakom många av rubrikerna finns människor med tragiska berättelser, där bristen på vårdplatser och sakkunnig personal i Sverige är ett faktum. I bakgrunden skymtar också den snabba och dramatiska ökningen av neuropsykiatriska diagnoser och i dess sällskap en läkemedelsindustri med starka lobbyorganisationer. Man kan undra hur mycket läkemedelsbranschen styr? Är piller universallösningen?

Dessa funderingar och många fler var bakgrundsmaterial hos mig, när jag idag hade förmånen att träffa Ywette Persson-kurator och vårdkoordinator och Björn Augustsson-vårdenhetschef på BUP-mottagning Gävle Gula villan. Förutom jag själv var en del ur Kristdemokraternas landstingsgrupp i Gävleborg med och riksdagsman Anders Andersson-KD´s repr i Socialutskottet.

På BUP tar man emot barn- och ungdomar upp till 17 år med allvarlig psykisk ohälsa. Man utreder, behandlar och ger stöd till dem och deras familjer. I arbetet finns ett konsultativt arbetssätt mot Hälsocentralerna - första linjens psykiatri. Här ingår ett tvärprofessionellt synsätt där de psykologiska, social och medicinska perspektiven alltid hålls aktuellt. Givetvis finns här samverkan med skola, BVC, MVC, habiliteringen, ungdomsmottagningar,socialtjänsten, omsorgsförvaltningar, barn- och ungdomssjukvården med flera.

Bland minnesvärda anteckningar, som jag gjorde, var att man har utvecklat mellanvårdsformer med hjälp av mobila team, där vårdplaner finns tillgängliga med bra resultat.

Sedan 2009 gäller en skärpt vårdgaranti på BUP. För varje år har kraven blivit hårdare och i år innebär de att det får gå max 30 dagar till första besöket och att barnet sedan ska ha fått fördjupad utredning eller behandling efter ytterligare 30 dagar. Inom två månader ska barnet alltså ha blivit utredd eller ha påbörjat behandling. Detta klarar man av på BUP i Gävle.

Trots massor av goda resultat finns givetvis utmaningar på BUP i Gävle. Man har idag en brist på slutenvårdsplatser för barn- och ungdomar, vilket även är ett nationellt problem. Idag är det inte helt ovanligt att barnen placeras på Vuxenpsykiatrin i Gävle. Oacceptabelt anser jag! Utbyggnad av lokaler är nödvändigt.
På BUP finns även en hög personalomsättning och därmed uppkomner ofta situationer med brist på rätt bemanning med rätt kompetens. Detta leder onekligern till en tuff arbetssituation... trots detta fanns dock en optimism hos Ywette och Björn, att man gör sitt yttersta för barnens bästa i Gästrikland.

Tack för att vi fick göra detta besök!

Kultur och Hälsa

Stress, högt blodtryck, stroke, sömnlöshet, utbrändhet, depression, Parkinssons sjukdom och demens är exempel på sjukdomar som utgör viktiga ekonomiska och samhälleliga utmaningar idag. De kan påverka oss alla och utgör utmaningar för den medicinska professionen och även för våra regeringar, som måste hantera konsekvenserna av dessa sjukdomar. Framtida trender ser inte lovande ut. För enbart demens handlar det om över 6 miljoner människor i EU som lider för närvarande av det och WHO förutspår en fördubbling av detta antal de närmaste 20 åren med en åldrande befolkning. Depression kommer att följa samma mönster och bli den näst största åkomman i hela världen 2020.

Självfallet har dessa alarmerande trender en effekt på statskassan. WHO beräknade kostnaderna för bara utbrändhet i EU 2004 att vara 3-4% av BNP, vilket motsvarade 265 miljarder euro.

Utvecklingen av medicin är uppmuntrande och investeringar i grundläggande och tillämpande forskning inom detta är avgörande. Till detta kan även områden som kultur vara effektivt för att hålla människor i god hälsa och framför allt förbättra hälsotillståndet av sjuka människor.

Kultur är i själva verket ett komplement till traditionella behandlingar och förebygger sjukdomstillstånd. Det är dessutom bra rehabiliteringsverktyg.

Allt detta och mycket mer diskuterades vid Conference on Culture and Health i Istanbul 19-21 september i år. Arrangör för konferensen var AER.  Från Gävleborg deltog förutom jag själv även Sten-Erik Nilsson, bägge landstingspolitiker. Totalt var ca 200 regionpolitiker från Europas regioner närvarande. Föreläsare från Sverige kan nämnas prof Per-Olof Östergren, Lund och prof Gunnar Bjursell, Göteborg.

Konferensen antog enhälligt en deklaration, vilken sedermera kommer att används som lobbymaterial vid mötet med  EU parlamentariker, regionpolitiker från hela Europa m fl.

Olycklig överklagan av läkemedelsföretag

Läkemedelsföretaget Glaxo Smith Kline väljer att överklaga beslutet att använda konkurrenten Gardasil i massvaccineringen av hundra tusentals flickor mot livmoderhalscancer. Därmed skjuter man upp den planerade massvaccineringen ytterligare att par år.

Det är mycket, mycket olyckligt, nu får vi börja om, säger chefsläkare Henrik Almkvist, som får stoppa alla förberedelser i malpåse enligt uttalande i dagens SvD.

Låt fallet med det försenade livmoderhalsvaccinet utgöra en vändpunkt och låt oss gå mot en utveckling där storbolagens jurister får betydligt svårare att förhindra viktig utveckling på det medicinska området, skriver landstingsrådet Stig Nyman (KD) i replik på GSK´s artikel i dagens DN.

Själv kan jag inte annat än hålla med... När beslutet om att lyfta in HPV-vaccinationen i det allmänna vaccinationsprogrammet togs 2008, uppskattade Socialstyrelsen att det på sikt skulle kunna leda till att hundra liv per år räddas. Nu väntar en rättsprocess, måtte den inte dra ut på tiden. Vi har väntat tillräckligt länge... Det Sverige behöver  nu är en kostnadsfri barnvaccinationsprogram genom skolhälsovården och alternativt primärvården.

I Gävleborg är det idag endast 20% av flickorna i åldersintervallet 13-17 år som vaccineras inom ramen av läkemedelsförmånen.


                                       

Alliansregeringen storsatsar!

I den kommande höstbudgeten storsatsar Alliansregeringen och vill öka antalet läkare och sjuksköterskor. Från och med 2017 ska 300 fler läkare och 700 fler sjuksköterskor utbildas årligen i Sverige.

Till nästa år föreslås 50 nya studieplatser till läkare, 60 till sjuksköterska och 100 nya platser till specialistsjuksköterskor. Ökningen sker stegvis av utbildningsplatserna.

Detta är bra med tanke på att utbildningarna idag är kraftigt underdimensionerade. Förhoppningsvis leder detta till att på lång sikt få bort problemet med inhyrd personal. För Gävleborg är denna kostnad, i år jan-juli, 129 mnkr. En ökning med 22 mnkr jämfört med föregående år, där inhyrda läkare utgjorde den största delen, 116 mnkr.

Idag pågår ett särskilt arbete med att förbättra läkarförsörjningen på både lång och kort sikt i landstinget Gävleborgs budgetarbete.
Själv säger jag..."Alliansregeringens utbildningssatsning , liksom kömiljarden, psykiatrisatsningen mm, är mer än välkommet!

Ett ljus i mörkret kan skönjas!
..
Text in English
http://ingemarkalen.bloggagratis.se/2011/09/14/6237972-a-light-is-visible-in-the-darkness/

Lägg inte ner ambulanserna

Lägg inte ner ambulanserna. Detta budskap från barn i Los häromåret, vid befolkningsträff mellan politiker och allmänhet , var inledningsord från Landstingsdirektören Svante Lönnbark, vid öppnandet av årets FLISA konferens i Gävle igår.

700 deltagare, 60 utställare, 45 föreläsare och åtskilliga ambulanser fanns på plats i Läkerol Arena i Gävle. Denna ambulanskongress är ett årligt återkommande event sedan 1985 i Jämtland.
Politiker, ambulanschefer och ambulanssjukvårdare från hela landet har samlats för att ta del av de senaste nyheter under tre dagar - 6-8 september.

– Det här är årets höjdpunkt och alla är här, säger Paul Kongstad som är ordförande för Flisa, Föreningen för ledningsansvariga inom svensk ambulanssjukvård, som håller i kongressen.

I morgon - torsdag 8 sept - är en av föreläsarna Mikael Andersson. I sina oförglömliga och inspirerande föreläsningar brukar han locka många lyssnare. Han är en av Sveriges och Norges mest populära föreläsare. Mikael är född utan armar och ben och har fått kämpa sig till det andra tar för givet. Mikaels föreläsningar handlar om resurser och möjligheter i livet.

- Jag skapar min egen verklighet och är ansvarig för vad som händer mig i livet. Det är tankens kraft som är min största resurs och som avgör om jag väljer livet eller inte, säger Mikael Andersson, som har skrivit boken Armlös, benlös men inte hopplös.

in english;
http://ingemarkalen.bloggagratis.se/2011/09/08/6196194-dont-close-down-the-ambuance-services/

 

 

Föga smickrande siffror...

Idag presenterades rapporten, Öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet - Jämförelser mellan landsting 2011.  Det är första gången man ser en samlad öppen jämförelse av vårdens kvalitet för tio vanligt förekommande cancersjukdomar i Sverige. Förutom medicinska resultat, patienterfarenheter, väntetider får man i viss mån även en bild av kostnader.  För tjocktarms- och ändtarmscancer kan man även se jämförelser på sjukhusnivå.

För Gävleborgs del är rapporten en föga smickrande bild...

Överlevnad vid cancersjukdom /tio vanligt förekommande cancersjukdomar/ är för Sverige 68,8%. Bäst placerar sig som oftast i olika mätområden  Halland, med en överlevnad på 72,6%. Gävleborg intar bottenplatsen med en överlevnad på 63,4%!

Denna rapport är beskrivande i sin karaktär och har som målsättning att ge en aktuell ögonblicksbild av cancersjukvården. Rapporten har två syften, dels att utgöra underlag för beslutsfattare på olika nivåer som vill förbättra cancersjukvården, dels att ge medborgarna insyn i vad den gemensamt finansierade cancersjukvården åstadkommer.

Den i media idag ofta relaterade skräckbilden är - Väntetid till första besöket hos specialist för prostatacancerpatienter... Här har Jämtland 95 dagar och Halland 24 dagar. Gävleborg har 63 dagars väntan.

De för framtiden planerade regioncentra i cancervård är beslut i rätt riktning. Det skall inte bero på var man bor, vilken vård  man kan få.

-Vi måste minska de regionala skillnaderna, var budskapet socialminister Göran Hägglund gav TV 4 , vid besök på Hudiksvall sjukhus.

Fler barn behöver bli sedda och ges stöd

Fler barn behöver bli sedda och ges stöd. Därför intensifierar regeringen och SKL arbetet för barn som växer upp i familjer där missbruk, psykisk sjukdom eller våld förekommer. SKL får 12 miljoner kronor årligen för att driva på arbetet ute i kommunerna, skriver Anders Knape och barn- och äldreminister Maria Larsson i en debattartikel.      
De flesta barn i vårt land har det bra och mår bra. Men en del barn har inte alltid den omsorg de behöver för en trygg uppväxt. De barnen tar ofta på sig både skuld och ett stort ansvar. De behöver bli sedda och få del av en stödverksamhet.

Statens folkhälsoinstitut, FHI, har beräknat att 385.000 barn lever i familjer med riskbruk av alkohol. Många av dessa barn behöver stöd genom exempelvis gruppverksamhet utan att få det.
Under den gångna mandatperioden har regeringen satsat 50-75 miljoner kronor per år, på stöd till det lokala förebyggande arbetet. Många verksamheter till stöd för utsatta barn har startats.

            

Viktigt med rehabilitering

Sverige är duktigt på att klara av akuta lägen inom sjukvården, men aningen sämre på vården därefter. Vår känsla är att det blivit bättre, men det är svårt att följa utvecklingen eftersom rehabiliteringen inte alltid kan brytas ut som en speciell verksamhet. Den ingår i ett paket av insatser, säger Lena Palm Samuelsdotter, utredare på Socialstyrelsen till SvD häromdagen.
Vilken rehabilitering man får efter en stroke eller andra ­akuta neurologiska sjukdomar varierar kraftigt i landet. Enligt granskningen från patientföreningen NHR har många landsting dessutom ingen koll på vad man erbjuder patienterna.

Själv säger jag grattis till Gävleborg som får ett bra betyg i denna granskning, där man tillsammans med Kronoberg, visar sig ge medicinsk rehabilitering för nästan alla patienter inom det egna landstinget.

Det skall inte spela någon roll var man bor, när det gäller omfattning och kvalitet på rehabiliteringen. Tyvärr finns alltför många exempel på detta i dagens Sverige.

Än en gång..."Det skall vara gött å leva"...

För ett halvår sedan skrev jag om behovet av Hospice i Gävleborg. Detta komplement till dagens vård i livets slutskede är oerhört viktigt. I Gävleborg finns inget Hospice, där döende personer kan bo och få vård den sista tiden i livet. Mitt inlägg var underbyggt av mötet med en geriatriker (=specialist inom åldrandets sjukdomar) och mitt besök vid Mellannorrlands Hospice i Sundsvall.

I går kunde vi läsa i Arbetarbladet, att Gävle kommun är positiv till att det etableras ett Hospice i kommunen, men att landstingsmajoriteten (s,c och mp) tvekar. Var ligger tvekan säger jag,...detta har diskuterats och utretts tillräckligt länge. Ge klartecken till etablering av ett Hospice i Gävle och gör det nu!

Nu liksom tidigare säger jag ...

-Det skall va gött å leva, även om jag har två veckor kvar att leva.

ADHD-droger

I dagarna pågår en intensiv debatt i en del av länets tidningar i ämnet ADHD och dess problematik. Det senare får inte minst skolans värld brottas med. Här finns de som förordar psykiatrin m läkemedel, liksom förespråkarna för motsatsen.

Som tidigare känd motståndare till överkonsumtion av läkemedel, vill jag utan att ha ”full koll”, ge Maj-Britt Grundvall Hellström ett visst övertag i diskussionen, när jag läser inlägget i Arbetarbadet,  ADHD-droger inte bra på lång sikt. Samtidigt kan jag inte utan vidare avfärda de argument som Mats Porath, läkare och specialist i allmän psykiatri - Gävleborgs län, ger i sin argumentation i artikeln, Människor med psykiatriska diagnoser nedvärderas, i samma tidning.

Det man dock kan konstatera gällande Sverige och liksom vårt län är, att det skett en markant ökning av medicinering av barn för att avhjälpa ADHD-problematiken. Detta oroar mig mest. Sedan 2006 har antalet patienter/1000 invånare i ålder 0-24 år /båda könen/ i vårt län tredubblats. Ökningen är från att 2006 legat på siffran 3,46 patienter/1000 invånare till att 2010 ligga på 10,59 patienter/1000 invånare... allt enl statistik från Socialstyrelsen.

Vad är orsaken till denna markanta ökning? ADHD-problematiken har ju funnits tidigare. Det jag hoppas på är dock, att skolans insatser på området inte avfärdas till förmån för läkemedel, utan snarare kraftigt förstärks... allt för barnets bästa! Här behövs ökade personella resurser där pedagoger besitter kunskap och struktur i sin lärandemiljö.
Sist men inte minst behövs även tillskott av rätt kunskap till föräldrar med ADHD-barn. Vårdnaden av dessa barn i hemmiljö är trots allt det primära, med eller utan medicinering.

Barnet skall alltid vara i centrum!

Snart börjar skolorna för de flesta barnen i Sverige. Många har haft ett fantastiskt sommarlov och en del dess motsats. Tyvärr bär många av dagens barn i Sverige på en tung hemlighet. Det kan vara inslag av hot och misshandel, sexuella övergrepp eller alkohol och andra droger. Psykiskt labila föräldrar, inga fasta regler eller mattider tillsammans med ekonomiska bekymmer är problem, som gör att ett barn kan må dåligt. I välfärdssverige finns dessa missförhållanden...dessa har funnits långt före "finanskrisen" och finns givetvis tyvärr fortfarande. Detta kommer säkert att ännu en gång bekräftas, vid nästa rapport från Rädda Barnen i september detta år.

Tyvärr är det nog ofta så att många ser att "Kalle" super men ingen frågar varför...grannar ser och hör och misstänker att allt står inte rätt till för många barn, men ingen vill lägga sig i. Här behövs givetvis civilkurage. Uppfattningen i samhället att man skall sköta sig själv och strunta i andra tycks delas av allt för många. Ett sådant samhälle vill vi kristdemokrater inte ha. Vi anser att alla har ett ansvar för våra medmänniskor och framför allt för barnen.

I de kommuner som satsat på familjecentraler är det enklare och inte så märkvärdigt att ett barns situation uppmärksammas. Fler kommuner borde skapa familjecentraler där t ex socialtjänst, barnavårds- och mödravårdscentral finns tillsammans och kan verka gemensamt för att stödja barnet och familjen...under årets alla månader! En gott föredöme i den riktningen såg jag häromsistens vid studiebesök i Bollnäs.

Hur barn behandlas säger mycket om vilket samhälle vi lever i. Barnen har inte valt sin livssituation. Barnens bästa måste alltid sättas i första rummet.

Till alla barn i Gävleborg säger jag - med största önskan - inför kommande skolstart... Du skall alltid vara i centrum och vuxenvärlden skall göra sitt yttersta för att tillgodose alla dina behov och se till att du utvecklas utifrån din nivå. Då finns förutsättningar för trivsel och goda resultat, vilket leder till en framgångsrik landsända av Sverige - Gävleborg.

Insulinpumpar subventioneras även fortsättningsvis.

I dagarna utreds frågan, om betalningsansvaret för insulinpumpar, smärtpumpar och nutritionspumpar, ska läggas på landstingen i stället för staten. Genast ges felaktiga uppgifter i en del av media, att risken är stor att patienterna fortsättningsvis skall betala för dessa pumpar. Beloppssiffror på 30 tusen kronor för patienten gällande insulinpumpar, gör nyhetsvärdet än mer skrämmande!
Det som fortsättningsvis kommer att gälla är hur produkterna levereras till patienten och hur betalningsansvaret kan fördelas mellan stat och landsting och inget annat. Alltså patienterna kommer inte drabbas... men här finns inga dementier i media även om Göran Stiernstedt, chef för avdelningen vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting gör tappert försök.

Ambulansen som försvann!

För ett antal år sedan blev jag uppringd av en upprörd rektor vid en skola i Västra Gästrikland. Det hade vid ett olycksfall, tagit onormalt lång tid för en ambulans, att hitta denna skola, trots GPS. Eftersom jag har ett politiskt uppdrag i landstingsstyrelsen och bor i nämnda landsdel föll det sig naturligt att kanske kanalisera denna ilska på mig. Jag vidarebefordrade denna incident till berörda ansvarspersoner. Detta skulle inte inträffa fler gånger blev löftet... mänskliga faktorn eller vad? Nu har det hänt igen i Söderhamn. Tillåt mig tvivla på att det aldrig skall hända igen... denna gång var det SOS Alarm som stod för fadäsen. En utredning om det inträffade har startats. 
..
English; http://ingemarkalen.bloggagratis.se/2011/08/06/5968835-the-ambulance-disappeared/

Semestern gav dig hälsa och krafter...

Lagstadgad semester infördes på 1930-talet i Sverige. Tanken var att ledigheten skulle utveckla såväl kropp som själ. Enklaste sättet att uppfylla detta var kanske att resa bort.

Semestern för detta år är slut för åtskilliga eller kommer att så bli om någon vecka eller veckor... Har drömmen om den perfekta semestern infriats eller? Hur blev det månne med travarna av böcker som nu skulle bli lästa, ...stressen på arbetsplatsen som skulle utbytas mot lugn och rekreation, ...upplevelsen av lagom dos äventyr? Det sistnämnda inte minst för att kunna berätta om till hösten bland arbetskamrater. Blev det månne landet, ...stugan och havet, ...medelhavets soldränkta stränder eller kanske ”bara vara” på hemmaplan.

Semestern – denna form av betald ledighet – blev den något för Gävleborgaren. Något som främjat hälsan och i slutändan kommer att leda till en mindre kostnad för en alltmer kostnadskrävande hälso- och sjukvård.

Själv har jag tillbringat en del av min semester på hemmaplan – Hofors bland kantareller...

Semestern gav dig hälsa och krafter ...Slarva nu inte bort vad den gav dig! Håll dig i form... allt enligt en gammal upphittad plansch från 50-talet.

Tretusen människor dör i onödan...

Tretusen människor dör varje år på grund av brister i vården i Sverige. Detta är ett känt faktum, vilket vårdförbundet ville påminna alla om, som besökte Almedalsveckan 2011 i Visby. För att hedra dessa människor hade man satt upp 3000 kors vid flygplatsen utanför Visby eller som man också uttryckte det – lika många som sex jumbojets per år.

Man krävde en nollvision för vårdskador och i detta fanns 64 konkreta förslag på lika många kors inne i Almedalen, på hur man kan göra vården bättre, säkrare och billigare. Detta antal 64, motsvarade antalet döda av vårdskador, under Almedalsveckan. Vår kunskap ger säker vård och räddar liv - använd den fullt ut, sa Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet.

..
Själv hoppas jag att dessa förslag tillsammans med ytterligare sådana kan få effekt, genom den satsning på patientsäkerhet som görs i år och ytterligare tre år genom Alliansregeringens försorg. I pengar handlar det om 500 milj kr 2011 och 675 milj kr per år 2012-2014. Allt givetvis prestationsbaserat. De landsting som åstadkommer förbättringar får dela på dessa pengar.

- Jag har en nollvision för vårdskador. Ingen patient ska behöva drabbas av en skada som kunde ha undvikits, sa socialminister Göran Hägglund när förslaget presenterades i december 2010.

Husdjur - vårdens framtid?

Onsdag 7 juli bevistade jag en föreläsning om lyckade exempel på hur djur kan användas i vård, omsorg och rehabilitering. Platsen var under Almedalsveckan – Wisby Strand Congress & Event. Arrangör var de forskande läkemedelsföretagen – LIF.

Alltsedan min mor, ett par år innan sin död, fick förmånen att bo på ett äldreboende i Örnsköldsvik, där hund fanns på avdelningen, har jag haft intresse för ämnet – djur i vården.

Ingeborg Höök – psykiatrisjuksköterska och utbildningsansvarig på Vårdhundskolan – gav goda exempel i detta seminarium, på hur kontakten med sällskapsdjur kan vara en viktig hälsofaktor för många människor. Ett exempel namngavs... Göte hade inte talat alls på flera månader. Efter två månader med regelbundna stunder med vårdhund märktes en enorm förändring. Vid ett tillfälle när han fått hålla kopplet själv sa han: - Jag tänkte gå ut. Därefter utvecklades talet, spralligheten och skämtlynnet hos Göte. Med vårdhunden hade en relation och meningsfullhet skapats, social gemenskap där samtalet stimulerats. Hunden hade blivit en brygga mellan personal och patient.

För patienten innebär det också ofta en ökad motivation till rörelse, där träningen kommer spontant och blir mer effektiv.
Man talar ofta också om fysiska och psykiska effekter för patienten. Kontakten med vårdhund lindrar depressioner och övningar med vårdhund förbättrar minnet. Finmotorik och grovmotorik förbättras tillsammans med koncentration och uthållighet. Med vårdhunden tränas uppmärksamhet, rumsuppfattning och tidsuppfattning samt sist men inte minst behovet av lugnande medicinering minskas.

Ingeborg gav också exempel på effekten med vårdhunden på arbetsplatsen. Fler sökande till lediga tjänster, lägre sjukfrånvaro, mindre personalomsättning, ökad trivsel, engagemang och stolthet. Sist men inte minst en viktig bonus – bra PR för enheten.

Kvar fanns frågan dock hur göra med en allt ökad andel människor med allergibesvär. Här skulle en bra planering med både allergiavdelningar och icke allergiavdelningar vara en del av svaret.

Tack Ingeborg!

Kriminellas revansch i samhället

Årets Almedalsvecka i Visby är över. Politiker, Näringslivsrepresentanter, Myndighetspersoner, Journalister, hundratals Intresseorganisationer och sist men inte minst Den vanliga Medborgaren fanns på plats. Denna vecka kallas ibland Demokratins Olympiad eller Världens största arena och mötesplats för ett direkt utbud och utbyte av åsikter. Där upptäcker den som bor i Visby att man inte är ensam längre till Apoteket, Livsmedelsaffären, Systemet... det är KÖ överallt!

Själv deltog jag i en handfull seminarier varje dag under veckan. Urvalet var imponerande stort och slog även detta år rekord med Ca 1500 seminarier! Vårt eget Landsting Gävleborg hade under veckan fyra seminarier, vilka enligt landstingsdirektören varit jättebra.

För mig var detta andra året i rad jag bevistade detta evenemang. Det som gjorde intryck på mig hoppas jag kunna återge med ett antal reflektioner under kommande sommarmånader. Jag börjar med KRIS...

Denna förkortning står för Kriminellas Revansch i Samhället. Detta organ har idag ett 25-tal föreningar i Sverige och har även etablerats i Finland, Danmark, Ryssland, Vitryssland och Ukraina. Allt KRIS gör bygger på fyra deviser: Drogfrihet, Hederlighet, Kamratskap och Solidaritet. Man kräver total drogfrihet och hederlighet av sina medlemmar och erbjuder i gengäld kamratskap och solidaritet. KRIS besöker anstalter, möter upp intagna vid frigivning, erbjuder öppenvård, boende och program för gängkriminella. Alla KRIS-föreningar har också en omfattande fritidsverksamhet med allt från studiecirklar till korvgrillning.

Huvudbudskapet under veckan från KRIS var subutexfri vård – Kasta Missbruksutredningen i papperskorgen! Subutexprogrammen skapar bara en ny generation av heroinmissbrukare. Denna gång med statens hjälp ges denna möjlighet till att missbrukare byter ut använda sprutor mot rena.

Devisen Statligt knark är också knark på ett sjuttiotal tillresta personer med svarta tröjor, utsågs till veckans hetaste budskap.

Själv säger jag tack till Kim Mangos m fl... ni övertygade mig med ert budskap om subutexfri vård.

Mer info kan fås genom KRIS hemsida http://www.kris.se