Varför mår barn dåligt som har det så bra?

I dag presenterades de olika partiernas budgetförslag till Budget 2016 och plan 2017-2018 vid regionstyrelen för region Gävleborg. Denna gång väljer vi partier i Samverkan Gävleborg (KD, M, FP och SVG) att lägga separata budgetar, något vi inte gjort sedan 2006. Samarbetet fortsätter givetvis och planen är att inför valet 2018 återigen lägga fram ett gemensamt budgetalternativ.

I beslutet från dagens styrelsemöte fick majoriteten (S,V,MP och C) gehör för sin budget och därmed återstår debatten i Regionfullmäktige om drygt två veckor i Bollnäs för definitivt beslut.
.
Kristdemokraternas Budget med rubriken – Varför mår barn dåligt som har det så bra? - har en total nettoomkostnad nästa år på 8346,6 milj kr och därefter 8574,5 milj kr 2017 och 8800,8 milj kr 2018.

Av nämnbara satsningar kan bland annat följande återges...

*Barn- och ungdomspsykiatri 22 milj kr / år
*Mellanvårdsplatser 20 milj kr / år
*Länsrehab 10 milj kr / år
*Lönesatsning, vårdpersonal 15 milj kr / år
*Kultur på recept 2 milj kr / år
*Folkhälsa 0,5 milj kr / år
*Kollektivtrafik 10 milj kr / år
*Folkbildning 0,3 milj kr / år
*Näringslivsklimat och arb tillfällen 5 milj kr / år
*Integration 13 milj kr / år
..
Besparingar
*Minskade kostnader för inhyrd personal totalt under perioden 100 milj kr
*Besparing central administation totalt under perioden 60 milj kr
..
Investeringsramar 2016 – 2020 omfattar totalt på 2397,7 milj kr varav följande kan nämnas

Gävle
*Ny akutmottagning 100 milj kr
*Ombyggnationer vårdavdelningar 200 milj kr
*Onkologiskt centrum 150 milj kr
*Barnens Hus 150 milj kr
*Neonatal 10 milj kr
*Hospice 60 milj kr

Hudiksvall

*Barnens Hus Hudiksvall 100 milj kr
*Hälsans Hus 10 milj kr
*Neonatal 10 milj kr
*Forsa folkhögsskola 50 milj kr

Söderham
*Ny godsmottagning, etapp 1 21 milj kr

Sandviken  
*Anpassning för ny verksamhet 40 mij kr
*Utökning, mellanvårds- och rehab 20 milj kr

Övrigt

*Wifi på X-tågen och länets bussar 2,7 milj kr
*Övrigt pågående 40 milj kr
*Tillkommande projekt 264 milj kr

Kristdemokraternas budget i sin helhet

Medicinsk turism

 

För snart tre år sedan aktualiserades ännu en gång ämnet Hälsomani i svensk media. När det gäller detta handlar det om personer som tränar väldigt mycket samtidigt som de äter väldigt hälsosamt och lite - och får ångest när de inte gör det.

När vi själva inte tycks kunna hantera vårt välbefinnande finns det åtskilliga företag, som idag marknadsför sig. Budskapet är enkelt och lockande... Vi är proffs på träning och friskvård och dessutom är vi omåttligt förtjusta i italiensk mat och dryck, kan det heta.

Marknaden tycks aldrig bli mättad på utbudet av aktörer, som är villiga att "ställa upp" för oss människor , när det gäller att må bra . Detta inte minst när sjukdom drabbat oss och köer till vården är ett hinder till snabbt tillfrisknande.

I dagarna blev vi påminda om denna växande marknad - medicinsk turism. Den omsätter åtskilliga miljarder kronor. Allt fler tillväxtländer försöker locka sjuka och soltörstande till just deras nybyggda sjukhus för utlänningar. Folk som inte vill köa, eller inte kan få den operation de behöver hemmavid, drar till Indien där välutbildade läkare erbjuds till reapris.

Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har besökt ett av de största turistsjukhusen utanför Delhi.

Inget sjukhus i England har så bra utrustning som det här indiska. Lönen är tre gånger högre här, byggd på antalet operationer per dag, och levnadsomkostnader är betydligt lägre trots tjänstefolk. Dessutom erbjuds spännande ortopediska utmaningar med svårt nedslitna höfter och knän, så Doktor Sharma trivs förträffligt i Indien. Det råder en omvänd braindrain nu, där välutbildade indiskfödda läkare återvänder i stora skaror från väst.

– Jag har opererat engelska patienter som kommit hit som medicinska turister och efter ingreppet åkt på sightseeing till Jaipur och sedan återvänt hem, lyckliga, berättar Dr. Sharma.

Han fortsätter att operera britter som inte orkar vänta i kön på en ny höftled gratis, utan hellre pungar ut med 30 000 kronor för att få det gjort med det samma i Indien och dessutom passar på att göra lite sightseeing innan de återvänder hem lyckliga enligt Doktor Sharma.

Men de största patientgrupperna kommer inte från Europa utan från utvecklingsländer i Asien, Afrika och Mellanöstern som sökt sig till Indien för att få avancerade operationer eller cancerbehandlingar för ett billigt pris.

– Min morbror behandlades för sin magcancer i Uzbekistan, men blev inte frisk, så då tog vi oss hit istället berättar Bakhriddin Berdiev. Nu är morbrorn snart färdigstrålad och det verkar ha hjälpt, säger den vänlige uzbekiske livsmedelshandlaren.

– Vi är nöjda med kranskärlsoperationen som min syster nyss fått, berättar en Irakisk man som vill vara anonym. Men nu oroar han sig för att det ska kosta mer än de 46 000 kronor familjen hittills betalat, eftersom systern verkar behöva ligga kvar längre än förmedlingsfirman sa från början.

– Jag åkte till Indien för att opereras, det här är bästa stället jag kunde hitta som jag hade råd med, berättar en annan anonym man som kommer från Nigeria och som jag stöter på i ett väntrum.

– Det är verkligen utmärkt att medicinsk turism växer så det knakar, tycker Mohammad Afzal på Marlin Safe Med Journey.

Företaget tar hand om patienterna från det att de stiger av flyget till det är dags att åka hem igen och däremellan tolkar, ordnar hotell och är reseledare.

– Det finns inga problem alls, enligt Mohammad Afzal, vare sig med smittor, felbehandling, eller saltade räkningar.

– De medicinska turistföretagen behandlar alltid folk som familjemedlemmar, inte patienter, hävdar Mohammad Afzal.

Om det är bra eller dåligt, beror kanske på hur släktkär man är? Någon statlig myndighet som bevakar vad turistsjukhusen håller på med finns inte.

...
Själv säger jag... Eftervården i hemlandet kanske upptäcker både en och två felbehandlingar och sedan finns ju alltid risken att man får med sig "otrevliga saker hem". Den 29-årige Ville Kähkönen berättar för finska YLE, att när han nyligen kom hem från en cancerbehandling i Indien som han inte kunde få i Finland, så hade han drabbats av diarré och feber och lades därför in på isoleringsavdelning. Det visade sig att han fått antibiotikaresistenta ESBL-bakterier och därför fick den fortsatta cellgiftsbehandlingen hemma skjutas upp.

Men trots sådana risker så är det ändå allt fler utlänningar som reser till Indien och köper högspecialiserad vård. Rätt eller fel... det får den enskilde "turisten" avgöra själv.

De äldre får inte det tandvårdsstöd de är berättigade till

 

 

Myndigheten för vårdanalys publicerade den 7 maj rapporten Tandlösa tandvårdsstöd – en analys av hur tandvårdsstöd fungerar för den äldre befolkningen.

Rapporten visar att de tandvårdsstöd som studien omfattar inte når ut till äldre i målgruppen i tillräcklig omfattning. Det innebär ökad risk för försämrad tandhälsa, stort lidande och i förlängningen en sämre allmän hälsa hos de äldre. Det kan också innebära samhällsekonomiska kostnader, eftersom effekterna av en god förebyggande tandvård går förlorade. Munhälsa och tandvård för äldre är ett angeläget men eftersatt område, och det krävs åtgärder för att förbättra tandvårdsstöden och stärka äldres munhälsa.

Äldre personer har en ökad risk för försämrad munhälsa på grund av bland annat sjukdomar, läkemedelsanvändning och nedsatt fysisk funktionsförmåga. Munhälsa behandlas ofta som någonting vid sidan av den allmänna hälsan, trots att det finns samband däremellan. En dålig munhälsa ökar till exempel risken för bland annat lunginflammation och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är därför särskilt viktigt att äldre personer sköter sin munhygien och besöker tandvården regelbundet. Sviktande hälsa och bristande ork gör dock att många äldre inte tar hand om sina tänder på samma sätt som tidigare, och avstår regelbundna tandvårdsbesök. Eftersom patienter i tandvården själva står för en stor del av kostnaderna kan en låg pension också göra att tandvård uppfattas som alltför dyrt.

Tandvårdsstöd utgår vid följande former

-särskilt tandvårdsbidrag /endast 3 av 10 äldre i målgruppen tog del av detta 2014/
-tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning /endast 2 av 10 äldre i målgruppen tog del av av stödet 2013/
-uppsökande verksamhet
-nödvändig tandvård /endast 4 av 10 äldre i målgruppen tog del av detta 2013/

Stöden syftar bland annat till att stimulera förebyggande tandvård och till att säkerställa att det inte blir för kostsamt för patienten att ta del av tandvården.

Stödet når ut sämre bland äldre som bor kvar hemma och får hemtjänst eller vårdas av anhöriga, jämfört med bland äldre som bor på särskilt boende. Det finns också geografiska variationer mellan landstingen i hur väl stöden når ut.

Vid Folktandvårdens bolagsstämma i Gävle 5 maj framkom det vid mina funderingar i ämnet, stöd till äldre, att kunskapen om stöden är låg hos dem som ska informera de äldre och erbjuda stöd. Tandvårdsstöden är också komplexa och det är svårt för både patienter och personal inom tandvården, hälso- och sjukvården och socialtjänsten att förstå hur de fungerar, när och hur en person kan bli berättigad till stöd och vart man ska vända sig vid frågor. Här behövs samverkan mellan flera aktörer för att fler skall få del av det stöd man är berättigad till.

..

Myndigheten för vårdanalys under Socialdepartementet inledde sin verksamhet under Socialminister Göran Hägglunds ledning 1 januari 2011. Myndigheten har till uppgift att följa upp, utvärdera, och effektivitetsgranska hälso- och sjukvården i Sverige, och ska kunna granska all offentligt finansierad hälso- och sjukvård oavsett huvudmannaskap eller driftsform, inklusive tandvård, delar av socialtjänsten, och andra myndigheters arbete.

Gävleborg, ...Sverige, ...Europa!

 

I regionstyrelsen – i den nybildade Region Gävleborg – finns bland annat internationella frågor samlade. Som en av tretton ordinarie ledamöter i denna styrelse hade jag förra veckan förmånen att besöka Central Swedens kontor i Bryssel. Det är en ideell förening, vars medlemmar är förutom Gävleborg även Region Dalarna och Region Örebro. Central Sweden, med fyra medarbetare, arbetar med att förverkliga medlemmarnas regionala utvecklingsstrategier och program utifrån ett EU-perspektiv. Kontoret är regionernas ansikte och antenn, riktat mot EU:s institutioner och andra europeiska regioner som finns representerade i Bryssel.

Central Sweden arbetar inom två verksamhetsområden; politisk påverkan och projektstöd. EU-bevakning, informationsförmedling, nätverk, utbildning, att skapa möten och studiebesök används som verktyg för att uppnå dessa mål.

Ett led i att samla ännu större kunskap hos regionstyrelsen, i bland annat internationella frågor, har även ett mindre utskott bildats, nämligen ett utvecklingsutskott. Tillsammans med engagerade styrelseledamöter i AER/mitt bevakningsområde/ och CPMR kommer framledes helt klart blickarna riktas utåt mot vår omvärld... i detta framför allt Europa.

..
I morgon måndag 4 maj, besöker Dr Barbara Kolm, Chef för Austrian Economic Center, Stockholm - The Free Market Show i samarbete med Timbro. Hennes budskap är bland annat de ”knäckfrågor som Europa står inför”. Inte helt lätta …

I dagens SvD återges följande budskap av Barbara Kolm....”Europa har inte lyckats leverera någon imponerande tillväxt efter 2008. De 28 länder som utgör EU har bara åstadkommit knappt 0,1 procent i verklig BNP-tillväxt sedan kraschen. Länderna brottas med problem och många av dem har enorma underskott och plågas av arbetslöshet, särskilt bland unga. Hittills har EU, med katastrofala följder, framför allt satsat på ökad centralisering, utbyggt regelverk och höjda skatter
för att lösa problemen. Europa bör med det snaraste lägga om kursen och styra bort från stagnation för att röra sig mot en robust tillväxt och släppa loss medborgarnas kreativa energi."

"Europa har en del framgångsrika fickor där utvecklingen trotsar den ekonomiska nedgångstrenden.
Estland håller snabbt på att bli Europas främsta nystartsnation. Men vad kan vi göra för att belysa detta och upprepa den framgången i andra länder?"

..
Själv hoppas jag givetvis att det nya uppdraget för regionstyrelsen tillsammans med övriga aktörer i regionen - innovativa entreprenörer utan att någon står i vägen - skall främja livaktiga ekonomier, som uppmuntrar positiv utveckling i regionen. Ett måste för att ge näring till god hälso- och sjukvård, infrastruktur, kollektivtrafik, folkhälsa, kultur, utbildning mm.

Go, EBBA, go!

I lördags installerades Ebba Busch Thor som Kristdemokraternas nya partiledare. Förväntningar är givetvis stora, inte minst från partiets 21 tusen medlemmar, vilka inte vill att partiet skall fortsatt balansera på 4-procent spärren.

Själv är jag övertygad om att Ebba är rätt person att lyfta viktiga frågor... Att vara rösten för de svaga, som i dagens samhälle saknar mikrofoner, ...att vara rösten för de som inte vill vara toppstyrda av staten, ...att vara rösten för de som själva vill välja sin barnomsorg, ...att vara rösten för civilsamhället, som idag oftast glöms bort, ...att vara rösten för morgondagens politik där visionen presenteras för en framtid med verklighetsförankring, ...att ta strid mot likgiltigheten i samhället!

Lycka till Ebba!
Tillsammans..."we gonna win"!

Ebbas installationstal
https://kristdemokraterna.se/Media/Nyhetsarkiv/Ebba-Busch-Thor-talar-for-forsta-gangen-som-partiledare/

Medicin vinner kortdistansen... Terapin långdistansen.

 

I dagarna pågår en intensiv debatt i ämnet ADHD och dess problematik. Inget nytt i detta. Ämnet återkommer med jämna mellanrum och här får oftast skolan vara i fokus. Här finns de som förordar psykiatrin m läkemedel, liksom förespråkarna för motsatsen. Det sistnämnda tycks få alltfler förespråkare.

Rubriker i ämnet ADHD varierar...

- 15 procent av pojkarna i USA får adhd-diagnos
- Adhd-diagnos fördubblar risk att dö i förtid
- Elvaårige Ari väljer bort adhd-medicin
- Läkare : skillnader i landet hur ADHD medicineras
- Svårt få hjälp i skolan utan ADHD-diagnos
- Flickor med ADHD missas ofta

..

Bland landstingen med högst andel adhd-diagnoser bland barn finns Gävleborg och bland dem som har lägst finns Skåne och Värmland.

I Gävleborg var andelen pojkar som fick en adhd-diagnos under 2012 nästan sex gånger så stor som i Skåne.

– Jag tror att den neuropsykiatriska kompetensen ligger bakom skillnaden, både när det gäller medicinering och diagnostik, säger Kerstin Malmberg, överläkare inom barnpsykiatrin i Stockholm och disputerad inom adhd och genetik.

– Det finns en tradition, om du har en god kompetens på ett ställe, så lär du ju ut till nästa. Då finns en kunskap i teamet. Men annars tror jag att utvecklingen stannar upp på vissa ställen, säger Kerstin Malmberg.

Så kompetensen är för låg på vissa ställen?

– Jag skulle tro det, ja.

Bland andra psykiatriska diagnoser skiljer adhd ut sig med de stora regionala skillnaderna i hur stor andel barn som får en diagnos.

I Skåne var andelen nydiagnostiserade pojkar under 2012 249 per etthundra tusen invånare. I Gävleborg var andelen över 1400, alltså nästan sex gånger så stor.

– Det väcker frågor om både underdiagnostik och överdiagnostik, säger Peter Salmi, utredare inom psykiatri på Socialstyrelsen.

– Det är olyckligt. Alla borde ju få lika vård, vården bör vara likvärdig i alla landsting. Här kan det ju vara så att det i vissa landsting kanske finns vissa personer som är i behov av läkemedelsbehandling. De här regionala skillnaderna är inte bra, säger Peter Salmi.

Förekomsten av adhd bland skolbarn uppskattas vara omkring fem procent. En förklaring till de stora regionala skillnaderna i andelen diagnoser tros alltså vara tillgången till neuropsykiatrisk kompetens runt om i landet, och olika rutiner för att fånga upp och diagnostisera barn.

Men Kerstin Malmberg, överläkare inom barnpsykiatrin i Stockholm, menar också att regionala skillnader i befolkningen mycket väl kan förekomma.

– Om man tittar på studier i hela världen så är förekomsten av adhd tre till tio procent. Då kanske sju procent är riktigt i ett visst område. Genetiken är ju ofta det som slår igenom när man tittar på orsaker till adhd, säger hon.
..

 

Det man dock kan konstatera gällande Sverige och liksom vårt län är, att det skett en markant ökning av medicinering av barn för att avhjälpa ADHD-problematiken. Detta oroar mig mest. Sedan 2006 har antalet patienter/1000 invånare i ålder 0-24 år /båda könen/ i vårt län tredubblats. Ökningen är från att 2006 legat på siffran 3,46 patienter/1000 invånare till att 2010 ligga på 10,59 patienter/1000 invånare... allt enl statistik från Socialstyrelsen.

Vad är orsaken till denna markanta ökning? ADHD-problematiken har ju funnits tidigare. Det jag hoppas på är dock, att skolans insatser på området inte avfärdas till förmån för läkemedel, utan snarare kraftigt förstärks... allt för barnets bästa! Här behövs ökade personella resurser där pedagoger besitter kunskap och struktur i sin lärandemiljö.
Sist men inte minst behövs även tillskott av rätt kunskap till föräldrar med ADHD-barn. Vårdnaden av dessa barn i hemmiljö är trots allt det primära, med eller utan medicinering.

Tidiga skolmorgnar.... hälsofarligt.

 

 

Skolavslutning i Hofors kyrka

 

Från min tid i skolans värld, både som lärare och rektor, fanns ofta diskussionen om nyttan av de tidiga skolmorgnar, som vi har i Sverige. Detta blev en påtaglig påminnelse vid de elevutbyten Hofors skolor hade på nittiotalet med skolor i Southampton, England. Där började man skolan minst en timme senare och slutade dagen därefter en timme senare.

En lång rad undersökningar ger nu vid handen att en senareläggning av skolans starttider vore gynnsamt. Tidiga skolmorgnar inte bara försämrar studiekapaciteten hos en stor ­andel elever i de övre tonåren ­utan utgör också ett direkt och allvarligt hot mot deras hälsa, skriver fem forskare i Svenska Dagbladet.

En omläggning av skoltiderna är inte en ideologisk fråga, utan en vetenskaplig, säger dessa forskare.

Tonårsföräldrars tjat för att få sitt barn att gå upp i tid till skolan, skulle alltså inte behövas. Läraren skulle inte behöva mötas av tomma blickar och gäspningar på morgonen.

En lång rad undersökningar ger vid handen att en senareläggning av skolans starttider har en gynnsam effekt på elevers hälsa, välbefinnande och skolprestationer. Som exempel kan nämnas ett treårigt projekt som redovisades förra året vid University of Minnesota, där 9 000 gymnasieelever deltog. Detta visade att när man flyttade fram en gymnasieskolas starttid från 7.50 till 8.40 så ökade elevernas närvaro, de fick högre poäng på standardiserade test och deras betyg förbättrades. Sam­tidigt minskade deras trötthet, depressionssymtom och konsumtion av koffeindrycker. Ett stort antal skolor i USA har därefter, i enlighet med detta, flyttat fram sina starttider.

Även i England har man vidtagit progressiva åtgär­der. I ett stort projekt ska man, de kommande åren, utvärdera effekterna av att mer än hundra högstadieskolor flyttar fram sina starttider till 10 på morgonen. I Sverige har frågan om elevernas dygnsrytm knappt märkts av alls i skoldebatten; än ­mindre har vi tagit några initiativ i linje med USA och England.

Dags att lyssna till dessa fem forskares inlägg... "Vi vill särskilt framhålla att till skillnad från många idéer i skoldebatten att en omläggning av skol­tiderna inte är en ideologisk fråga, utan en veten­skaplig. I Sverige slår skollagen sedan 2010 fast att skolan ska vila på vetenskaplig grund. Därför är det viktigt att frågan också prövas och utvärderas veten­skapligt. Historiska konventioner och moraliseringar stämmer helt enkelt dåligt med modern forskning. Med den kunskap vi har i dag om hur hjärnan och undervisning fungerar är det både möjligt och angeläget att tänka nytt och göra annorlunda. Att börja skoldagen senare vore ett enkelt första steg."
...
Dags att tänka nytt och tänka rätt!

 

Kultur viktigt för god hälsa

Vid Europakonferens i Aalborg, Danmark, fick jag igår än en gång bekräftat, att relationen mellan Kultur och god Hälsa är viktig.

Stress, högt blodtryck, stroke, sömnlöshet, utbrändhet, depression, Parkinsons sjukdom och demens är exempel på sjukdomar som utgör viktiga ekonomiska och samhälleliga utmaningar idag. De kan påverka alla av oss och innebär utmaningar för läkarkåren, utan även till våra regeringar som måste ta itu med de offentliga konsekvenserna av dessa sjukdomar. Vid sidan av de hälsomässiga konsekvenserna för befolkningen, dess alarmerande utvecklingen har det en inverkan på statskassan. Dessutom med tanke på att den förväntade livslängden för EU: s befolkning växer stadigt, är det avgörande för våra välfärdsstater att vi håller oss friska så länge som möjligt. Framsteg inom medicin är uppmuntrande och investeringar grundläggande och tillämpad forskning är avgörande. Andra ämnen som kultur, genom konstnärlig verksamhet, är effektiva i att upprätthålla människor i god hälsa men också i att förbättra hälsotillståndet för sjuka människor. I själva verket kan kulturen vara ett komplement till traditionella behandlingar men också ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande verktyg. Ett ökande antal vetenskapliga studier belyser sambanden mellan deltagande i kulturella aktiviteter och en ökad känsla av välbefinnande och livskvalitet. 

Mervärdet av en kulturellt rik miljö i vården är väl dokumenterad och är nu ett erkänt forskningsområde i forskarvärlden. Forskning visar att kultur och tillgång till konsten hjälper oss att vårda, skydda och utveckla vår hjärna. Ovanpå de fysiska skador till följd av en sjukdom, bör psykologiska effekter inte underskattas. Faktum att vara sjuk, är bevisat att ha en negativ inverkan på patienternas moral, hämmar återhämtningen och för de mest ömtåliga patienter leder det till social utslagning. Att delta i kulturella aktiviteter kan motverka sådana biverkningar. Av dessa skäl har många europeiska regioner nu kultur i sina regionala hälsovårdsprogram. Från integrerade program till enskilda projekt, från kulturella aktiviteter på sjukhus för patienter och deras anhöriga till kultur, inklusive ibland även möten med konstnärer, på arbetsplatserna eller offentliga utrymmen.

Media och dess fördomar om Kristdemokraterna

 

Kristdemokraterna söker "en ny partiledare" efter Göran Hägglund. Liksom vid tillträdet av honom som partiledare för elva år sedan, vill även denna gång media vara med och "styra".

Partisekreteraren Acko Ankarberg Johansson har i veckan hoppat av sin kandidatur till partiledarposten i Kristdemokraterna och idag meddelade även Penilla Gunther sitt avhopp. Återstår två personer, det färgstarka kommunalrådet i Uppsala Ebba Busch Thor och den mer okände men mer politiskt erfarne riksdagsledamoten Jakob Forssmed,... om inte EU-parlamentariker Lars Adaktusson låter sig övertalas att ställa upp. Till veckan klarnar säkert bilden.

Tidningen Barometern skriver... -Partiledarstriden i Kristdemokraterna har hittills cirkulerat kring ord som ”modig” eller om förmågan att ”sticka ut” och gå hem ”i tv”. Till det kommer en mediebild av partiet som vittnar om fördomar eller okunskap.
Mängden av detta tycks aldrig avta, när Kristdemokraterna diskuteras i media.

När Ebba Busch Thor intervjuades i lördagsintervjun handlade frågorna under 30 minuter om aborter, enkönande adoptioner och ungdomliga ställningstaganden för en amerikansk vicepresidentkandidat. Sådana frågor riktas bara till Kristdemokrater.

Även bilden av Jakob Forssmed vittnar om en ideologisk förvirring. Han kallas socialliberal i medierna – ett ideologiskt begrepp som inte alls hör hemma i den Kristdemokratiska traditionen. Där är snarare utgångspunkten att människan är en del i ett större sammanhang – en social varelse – än liberalismens fristående rationella aktör.

Både Forssmed och Ebba har enligt media ertappats med politiska ungdomssynder. När Ebba Busch Thor har låtit sig fotograferats på israeliska stridsvagnar har Forssmed in i en närmast pacifistisk tradition talat om nedrustning och internationell solidaritet.

Till detta kan nämnas de höger- och vänsterstämplar dessa två kandidater ofta oförtjänt fått...

Nu väntar jag på att media skall kunna ge en rättvisande bild av de kandidater, som medlemmarna valt att se, som nästa partiledare för Kristdemokraterna.

Ebba, Jakob, ...eller blir det kanske Lars.

Skador i vården ett problem

 

Varje år drabbas kanske upp emot etthundratusen människor i Sverige av vårdskador på våra Hälso- och Sjukvårdsenheter, enligt en studie som Socialstyrelsen gjort. Organskador, smärta, blödningar och infektioner... Skadorna beror främst på brister i strukturer och rutiner, vilket betyder att många av dem hade kunnat undvikas. Ca 3000 människor dör.

Från den 1 januari 2011 har Sverige en Patientsäkerhetslag - på initiativ av f d Socialminister Göran Hägglund (KD) - vilken ställer högre och tydligare krav på vårdgivaren att arbeta systematiskt och förebyggande med patientsäkerheten. Lagen syftar till att göra vården säkrare för patienten och att minska antalet vårdskador. Ansvaret åvilar självklart på landstingsstyrelserna i respektive landsting i Sverige. Vårdskadorna ska enligt lagen förebyggas genom att risker för vårdskador identifieras och analyseras, samt undanröjs eller begränsas.

I dagarna har så Kvalitets- och patiensäkerhetsberättelsen för Gävleborg 2014 publicerats. I sammanfattningen av denna ser det ut som allt fungerar bra och bara har blivit bättre trots att det tydligt framgår i rapporten att:

• Vårdrelaterade infektioner, VRI, ökar. Förutom lidande belastar detta sjukvården med åtskilliga extra vårddagar och givetvis ökade kostnader. I Sverige beräknas detta till en kostnad av 6,5 miljarder kronor varje år.
• Registrering i Senior Alert minskar.
• Fler anmäler till patientnämnden.
• Det faktum att fler kvinnor än män lämnar in anmälningar till patientnämnden ger vid handen att fler kvinnor än män drabbas av vårdskador.
• Förtroendet för sjukvården sjunker.
• Tillgången till hälso- och sjukvården minskar.
• Beläggningsgraden ökar.
  

Budskapet bör ge eftertanke till styrande i regionen och inte likt strutsen allt för ofta ”stoppa huvudet i sanden”.

Alla har vi ett ansvar att minimera vårdskador. Politiker i ledande befattning, chefer, hälso- och sjukvårdspersonal och socialstyrelsen.

Till detta får inte glömmas god kommunikation och information till drabbade patienter och deras anhöriga. Inte minst dessa har mycket att lära vården. Det sistnämnda en läxa att lära enligt tidigare ordförande i patientnämnden.

 

 

 

 

Välkommen resurs i norra Hälsingland

Igår hade jag och KD´s regiongrupp förmånen att göra ett besök på dialysmottagningen i Hudiksvall. Sedan ett år tillbaka får här patienter med njursvikt hjälp med att rena blodet 3-4 gånger i veckan. I stället för att som patient från norra Hälsingland resa till Bollnäs, enligt tidigare mönster, finns nu möjligheten att få behandlingen på betydligt närmare håll, Hudiksvalls sjukhus.

Behandlingen går till så att blodet leds genom slangar från patienten in i en apparat med dialysfilter, varefter det renade blodet förs tillbaka in i kroppen. Behandlingen tar 3-5 timmar varje gång.
På dialysmottagningen arbetar legitimerade sjuksköterskor med specialkompetens. Det finns även njurspecialister knutna till enheten.

..
Trots att det görs 300-350 njurtransplantationer i Sverige varje år är det idag över 600 patienter som väntar på en njurtransplantation. Detta är nödvändigt, om man vill slippa dialysbehandlingen av blodet varje vecka. Det vi också fick veta är att det skiljer sig markant mellan länder i världen, där det görs mer än 20 000 njurtransplantationer. I Norge är det t ex betydligt fler som donerar sin ena njure till en individ som saknar egna fungerande njurar jämfört med Sverige.

Tack Lorna Magloyan Engblom för givande besök! Hoppas på bra aktiviteter på "World Kidney Day" den 12 mars.

Gott slut och ett Gott Nytt År

 

 

I dagarna upplever vi en turbulens i politikens värld... Kanske bäst att Riksdagen tar julledigt
Nu har man jobbat på övertid med budgeten. Efter ett år med två val och ett kommande år med minst ett val drar politiken ner rullgardinen över helgerna. Full fart blir det inte förrän partiledarna möts i årets första partiledardebatt den 14 januari.

En dag vi aldrig glömmer
Inte ens vi som inte var där kommer att glömma annandag jul 2004 då tsunamin skördade omkring 200 000 offer runt Indiska oceanen. På tio-årsdagen högtidlighålls minnet av en av vår tids största katastrofer i Uppsala domkyrka med kungaparet, ärkebiskopen och statsministern.

Regeringen tar beslutet om nyval
Statsminister Stefan Löfven (S) berättade redan den 3 december att han tänker utlysa nyval. Men först den 29 december kan regeringen fatta beslutet. Riksdagen måste nämligen ha suttit i minst tre månader innan man tar till en så extraordinär åtgärd. 22 mars röstar vi igen, om inte om finns...

Bra, dåligt eller mittemellan?
På nyårsafton avslutas formellt den Nato-ledda militärinsatsen i Afghanistan, Isaf, efter tretton år. Den ersätts av Resolute Support Mission som startar på nyårsdagen där Nato, Sverige och andra länder bistår de nationella säkerhetsstyrkorna med utbildning, råd och pengar.

Ny moderatledare
På eftermiddagen lördag den 10 januari väljs Anna Kinberg Batra, 44, till ny partiordförande (M) efter Fredrik Reinfeldt som haft uppdraget i elva år. Hon blir sitt partis första kvinnliga ordförande och den andra kvinnan, efter Mona Sahlin (S), som haft chans att bli statsminister.
...
Själv ser jag i min backspegel. Det har blivit ett 40-tal blogginlägg, vilka i någon mån avspeglat mitt engagemang som regionpolitiker. Nu väntar "ett stort ark papper" för att använda mig av diktaren Nils Bolanders uttryck. Den nya regionen Gävleborg, där jag kommer att återfinnas i regionstyrelsen, skall förhoppningsvis ge avtryck i den antagna Regionala utvecklingsstrategi för Gävleborg 2013-2020.  

Utmaningar för Gävleborg

För att locka fler att leva och verka i framtidens Gävleborg behövs en ökad tolerans för olikheter. I dagarna finns debatten om en alltför stor andel utrikesfödda i vårt land Sverige, där dessa så snabbt som möjligt skall förpassas dit de hör hemma... I krigsdrabbade länder, där livsvillkoren minimerats och där enda möjligheten för att fortsätta leva är att fly.

I den snart nybildade regionen Gävleborg - fr o m 1 jan 2015 - finns människan som utgångspunkt i den hållbara regionala utvecklingen. När så befolkningstalet sjunker är ett nytillskott av människor positivt.
Här måste dock tillskapas olika insatser för att inte utanförskapet skall öka och misstron mot "nysvenskarna" tillta.

I en nyss avslutad rapport från Region Gävleborg - en förstudie om Gävleborgs utmaningar - utanförskap kopplat till kompetensförsörjning - kan följande utläsas.

Uppslag till projektidéer

1. Motverka skolmisslyckanden och avhopp från gymnasieskolan
-Tidiga insatser
-Utveckla metoder
-Motívera för lärande
-Stärk elevernas målbild

2. Stärk ungdomars tilltro till sin egen förmåga

3. Mer kvalificerad praktik

4. Språkstöd på arbetsplatserna

5.Validering

6. Ökad användning av möjligheten att koppla ihop kompetensutveckling för anställda med insatser för individer utanför arbetsmarknaden
--

Syftet med förstudien är att pröva och problematisera regionens utmaningar kring unga och/eller utlandsfödda, vad gäller situationer av utanförskap kopplat till kompetens- och kompetensförsörjningsfrågor.
..
Nu gäller det att se till att teori efterlevs och blir verkstad!

Jfr min blogg i ämnet från ht -12 http://landstingsradingemarkalen.blogspot.se/2012/09/skolavbrott-i-europa.html

Tryggt, tryggare, tryggast...

 

I fredags - 28 november - fick länets ledamöter i Nätverket för Strategiskt Folkhälsoarbete i Gävleborg, där jag deltagit under två år, resultatet av gjord trygghetsmätning i Gävleborg.

Under augusti-september 2014 genomfördes trygghetsmätning i länets samtliga kommuner. Sammanlagt skickades 7 200 enkäter ut till slumpvis utvalda personer i 19 geografiska områden i länet. Dessa har fått möjlighet att besvara 33 frågor som rör trygghetssituationen i Gävleborgs län.

Syftet med undersökningen har varit att få en gemensam nulägesbild för att identifiera problem, planera och genomföra trygghetsskapande insatser. Det är Samhällsrådet i Gävleborgs län, där Länsstyrelsen, Polisen, Landstinget och Region Gävleborg ingår, som beställt undersökningen.Några huvudsakliga resultat är att:

• Gävleborgs län redovisar i genomsnitt en normal trygghetsbild för Sverige år 2014, men med tydliga negativa och positiva variationer mellan kommunerna.
• Invånarnas utsatthet för mängdbrottslighet i länet har reducerats sedan början på 2000-talet och Gävleborgs län har följt denna nationella trend.
• Problemnivåer något över medelvärdet för kommunerna har identifierats i Bollnäs, Gävle och Sandvikens kommuner år 2014.
• Mindre geografiska områden som har en högre problemnivå är centrala Gävle, Brynäs och Andersberg, samt Bollnäs tätort.
• Variationerna vad gäller utsatthet för mängdbrott är stora i länet, men generellt redovisas en låg eller mycket låg utsatthet för mängdbrott det senaste året.
• De flesta av länets kommuner redovisar en bra trygghetsbild vad gäller utsatthet för brott. Några kommuner redovisar lokala trafikproblem och oro för brott.

..
länk till hela rapporten
http://regiongavleborg.se/download/18.3ff7f3d6140e3c21101800033513/Trygghetsunders%C3%B6kning+G%C3%A4vleborg+SAMMANFATTNING+2014.pdf
..

Världs-KOL-dagen

 

Idag - 19 november - träffade jag Lotta Sundgren, forskningssjuksköterska och Johanna Sulku, kliniskapotekare i huvudentrén Gävle sjukhus. Detta med anledning av Världs-KOL-dagen. De informerade intresserade om KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom. 

KOL är en lungsjukdom som beror på att lungorna har skadats, bland annat så att luftrören blir trängre än normalt. Man kan då få svårare att andas, känna sig trött, orka mindre och få svårt att ta upp syre.

Sjukdomen orsakas framför allt av tobaksrökning och utvecklas långsamt under flera år. I början kan man ha ganska lindriga besvär, men om man fortsätter att röka och sjukdomen förvärras kan det bli svårt att klara av även enkla vardagssysslor utan hjälp.

Det är ovanligt att man får sjukdomen innan man har fyllt 40 år.

En halv miljon svenskar kan ha KOL

Liksom vid många andra sjukdomar där besvären kommer smygande är det svårt att exakt uppskatta hur vanligt KOL är bland befolkningen. Efter flera undersökningar som har gjorts inom sjukvården, där ett slumpmässigt urval av svenskarna har undersökts, beräknas mellan 400 000 och 700 000 personer ha KOL.

Det finns flera skäl till att det inte går att uppskatta antalet säkrare. Bland annat finns det lite olika definitioner på diagnosen KOL. Sjukdomen är ovanlig hos personer under 40 år. Hos personer som rökt under många år räknar man idag med att ungefär hälften av dem har fått KOL vid 75 års ålder.

Rökning största orsaken till KOL

KOL orsakas till allra största delen av tobaksrökning. I tobaksrök finns en mängd giftiga ämnen, förutom nikotin och tjära. Om man under lång tid utsätts för stora mängder damm och rökgaser kan det också öka risken att få KOL.

När kroppens vävnader utsätts för skadliga ämnen aktiveras olika typer av försvarsmekanismer som syftar till att skydda kroppen från skada. En sådan mekanism är inflammation. Oftast får inflammationen en god effekt och gör att man blir frisk från många infektionssjukdomar. Men den inflammation i luftrören som orsakas av långvarig rökning ger skadeverkningar. Dessa skadeverkningar orsakar de förändringar i lungans vävnader som är typiska vid KOL.

 

Haraka, haraka...

 

Till Landstingsstyrelsens sammanträde denna vecka - onsd 12 november - kom dagen innan kl 16:27 ett tillägg till dagordningen... Nytt beslutsärende (P 09) hade tillkommit. Tillsättning av regiondirektör till den nya Region Gävleborg, som sjösätts
1 jan 2015.

Innan valet i september var alla överens att vi inte skulle rekrytera några nya direktörer förrän efter valet och en ny landstingsmajoritet hade tillträtt.

Nu har en ny majoritet tillträtt i fullmäktige och snabbt som ögat så kommer ärendet upp om anställning av regiondirektör. Tanken att göra en seriös rekrytering där man kunde ta hänsyn till det utökade uppdraget och där man kunde diskutera vilket ledarskap vi ville se i den nya regionen var glömt. På ett par timmars varsel var den möjligheten bortblåst. Tala om forcering av ett ärende!

Vårt oppositionsförslag var att starta en riktig process under några månader för att i lugn och ro diskutera kravprofil och göra en rekrytering. Under tiden, förslagsvis 6 månader, kunde den befintlige landstingsdirektören få ett tillfälligt förordnande som  brukligt är. Detta kunde man inte gå oss till mötes på utan snabbt som ögat klubbade man igenom en anställning av den nuvarande direktören fram till april 2017.

Jag blir snabbt påmind om mitt andra språk swahili, där det heter..."Haraka, haraka haina baraka"! Bråttom, bråttom har ingen välsignelse...

Den som lever får se! Hur som helst tycks inte alla i landstingsstyrelsen fått med sig "stafettpinnen", vilket vi i Samverkan Gävleborg beklagar.

 

Vårdvalet ska vara kvar

 

Efter något mer än en månad i regeringsställning för S-MP, tycks snabbt tagna beslut i viktiga frågor, bli mer av en kvarnsten än ett lyckat språng in i en osäker framtid. Detta kanske mest ett resultat av V´s framgångar i budgetförhandlingarna. Att detta parti helst ser ett avskaffande av rådande valfrihetssystem inom bland annat primärvården, fick vi inom landstinget Gävleborg erfara, när vi häromveckan fick tycka till i en remiss - förslag till ändringar i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

Svaret blev att ändra lydelsen i denna lag "från ska till får införa valfrihetssystem inom primärvården". Det S-ledda landstinget sällar sig således till ytterligare 7 landsting i Sverige med samma åsikt. Själv reserverade jag mig mot förslaget tillsammans med Samverkan Gävleborg.
Kritiken mot förslaget om att avskaffa lagregleringen om vårdval har varit massiv. Patientföreträdare som Reumatikerförbundet och Sveriges Pensionärsförbund, Vårdförbundet, Läkarförbundet och andra fackliga organisationerna i sjukvården, Sveriges kommuner och landsting (SKL) tycker, att det vore en dålig idé att ge landstingen möjlighet att ta tillbaka makten från patienterna. Ändå har regeringen lagt en proposition om att avskaffa det generella vårdvalet.

Totalt har det blivit 170 vårdcentraler fler i Sverige, tack vare vårdvalet, såväl på små orter som i storstäderna. Nu hamnar frågan på riksdagens bord. Kristdemokraterna sätter sitt  hopp till att riksdagen hanterar frågan seriöst och ställer sig på patientens sida. Patientmakten i vården har kommit för att stanna!
...
Vi kristdemokrater kommer fortsatt att ta fajten för den enskilda människans självbestämmande... Det må gälla familjerna, för fritt val av barnomsorg, fördelning av föräldraförsäkringsdagarna eller för äldres möjlighet att välja utförare i hemtjänsten, mot skatter som bromsar jobb och tillväxt, för civilsamhällets viktiga roll, för en skola som ger kunskap och fostran för livet osv. osv.

Evig kamp att förbjuda...

 

Sedan slutet av september har tio personer fått uppsöka akut sjukvård efter överdoser av spice i Gävle. Samma mönster med akut sjukvård rapporteras från övriga Sverige... Tre ungdomar från Västerås fick i tisdags föras till sjukhus efter att överdoserat drogen och på Gotland har hela sju personer förgiftats allvarligt bara under ett dygn rapporterar media.

Förmodligen är det samma slags blandning som ligger bakom överdoserna. Det stora problemet är att alla varianter av drogen inte är olaglig, lagstiftningen släpar efter. Men nu kan det vara slut på det.

Folkhälsomyndigheten lämnar om några veckor över en lista på ett 20-tal spicesorter till regeringen, som myndigheten rekommenderar att förbjudas.
– Vi vill göra alla blandningar som finns i Sverige olagliga, det är en evig kamp att förbjuda nya, skadliga preparat, säger Anders Persson, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Förra omgången som lämnades in till regeringen, augusti i år, förbjöds 21 spiceblandningar.

– Vi har jobbat med att förbjuda nya spicesorter sedan 2010 och samarbetar med Giftinformationscentralen. Fallen av överdoser som varit i Gävle och andra platser följer vi självklart noga, säger Anders Persson.

Men problemet med att göra fler preparat olagliga är att det finns en risk för att folk då prövar sig på ännu mer okända och farliga spice-varianter.

– Känner man inte till något om drogen ökar risken för överdos. Men man tänker samtidigt efter mer nu eftersom man har hört om riskerna. Det är inte bra att stoppa kemikalier i sig, det kan gå väldigt illa. Man måste få någon annan slags verklighetsflykt, säger Anders Persson.

Om regeringen antar förslaget kan alla spiceblandningar förbjudas först i februari 2015.

Själv undrar jag vari orsaken till användandet av olika farliga droger bottnar i, eftersom det inte tycks ligga någon brist i information från samhällets sida.

Vaccin gör skillnad sägs det...

 

Den 21 oktober 2014 startade årets influensavaccination. Håll dig frisk – vaccinera dig!

 

Varje år den här tiden är ofta samtalsämnet bland gravida eller personer som  är 65 år och äldre huruvida man skall ta influensavaccin eller inte.  Personer utöver dessa som erbjuds gratis vaccination mot säsongsinfluensa är också...

Alla personer som har någon av följande sjukdomar och där läkare bedömer att influensa kan orsaka svår sjukdom:
- Kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom.
- Astma (för barn och ungdom gäller svår astma (grad 4) med funktionsnedsättning.
- Instabil sockersjuka (diabetes mellitus).
- Gravt nedsatt infektionsförsvar på grund av sjukdom eller läkemedel.
- Kronisk lever- eller njursvikt.
- Extrem fetma (BMI >40) som påverkar andningen.
- Neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen.
- Flerfunktionshinder hos barn.
- Hushållskontakter till personer som har kraftigt nedsatt infektionsförsvar (exempelvis benmärgstransplanterade) erbjuds också gratis vaccination.

Om man inte ingår i någon av målgrupperna för gratis vaccination kan man ändå välja att vaccinera dig. Kostnader för det:

• Influensa Vaxigrip 30 kronor
• Pneumokocker Pneumovax 175 kronor
• Pneumokocker (barn) Synflorix 340 kronor

En grundavgift för vaccination på 250 kronor per varje vaccinationstillfälle tillkommer, oavsett om ett eller flera vaccin injiceras. Avgiften gäller även barn och ungdomar under 20 år.

Om man är osäker på om man har rätt till gratis vaccination ska man kontakta sin vårdgivare eller vaccinationsmottagning.
Om man blir sjuk bör man ring sjukvårdsrådgivningen 1177.

Även om man känner sig helt frisk kan man bli allvarligt sjuk av influensans följdsjukdomar. Vaccinet ger ett bra skydd och om man smittas blir man mindre sjuk än man skulle ha blivit utan vaccinet.
Säsongsinfluensavaccinet har effekt i högst ett halvår.

Gör det till en vana att vaccinera sig en gång om året, heter det.

Öppettider för vaccination på respektive hälsocentral i Gävleborg hittar man i nedan förteckning...
..
Hofors kommun
Gävle kommun
Sandviken kommun
Ockelbo kommun
.
Bollnäs kommun
Hudiksvalls kommun
Ljusdals kommun
Nordanstigs kommun
Ovanåkers kommun
Söderhamns kommun

Allt fler äldre jobbar...

 

Igår besökte jag Neurologmottagningen på Gävle sjukhus. Det var inte första gången, men ett samtal med en pensionerad läkare utmynnade i många tankar. Äntligen har acceptansen för +65 åringar att jobba vidare ett tag - inte bara inom Hälso- och sjukvården - utan inom de flesta yrken i Sverige, blivit accepterat. Anledningarna skiljer sig givetvis, varför man fortsätter att jobba. Läkare fortsätter jobba av lust, medan många sjuksköterskor fortsätter för att få ekonomin att gå ihop.

- Många läkare tycker att deras jobb är spännande och intellektuellt utmanande och vill fortsätta arbeta efter 65, säger Heidi Stensmyren, ordförande Svenska läkarförbundet.

Bristen på arbetskraft inom vården gör att arbetsgivare anstränger sig för att få anställda att stanna kvar efter de fyllt 65 år. I Gävleborg är det brist på neurologer, varför +65 inte är något hinder för att få jobba.

Bland sjuksköterskor och undersköterskor finns det de som gör det för att de annars hamnar under fattigdomsgränsen i och med den låga pensionen.
- 54 procent av våra medlemmar får fattigpension, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

- Tittar man på statistik från Socialstyrelsen har vi sett en kraftig ökning sedan 1995 av läkare som fortsätter att jobba, säger Stensmyren och fortsätter:
- Många är pigga vid 65 och pensionsåldern är inte längre en magisk gräns. Andra branscher har ofta rådgivare som överför kunskaper till nya och yngre kolleger. Så tycker jag att vi ska ha inom läkarkåren också, att vi ser äldre läkare som en erfarenhetsresurs som tillför kunskap.
Kerstin Tolagen, 72, överläkare i hjärtmedicin på Centralsjukhuset i Karlstad, har valt att fortsätta jobba eftersom hon trivs och tycker att det är roligt.
- Jag är dessutom frisk och vill inte bara gå hemma, säger hon.

Hälso- och sjukvården står inför tuffa utmaningar inom de närmaste åren. Här går det dock inte att lösa bristen på vårdpersonal genom att bara låta äldre jobba kvar. Det behövs en mer långsiktig kompetensförsörjning. Det sistnämnda kanske inte alltid ett signum för Gävleborgs landsting.

I väntan på fullgod kompetenstillgång kommer kanske landstinget i Gävleborg med åtskilliga vakanser inom vården, att få snegla på personallösningar från landstinget Västerbotten. Här har man infört en ny modell för att locka de som ska gå i pension att fortsätta jobba: Jobba 80 procent men får betalt för 100 procent, alternativt jobba 100 procent och få 20 procent mer i lön. Erbjudandet omfattar än så länge utvalda nyckelkompetenser där verksamheten behöver personal.
- Vi har redan beviljat 37 stycken som fyller 65 i år att fortsätta arbeta enligt denna modell, säger Hans-Erik Andersson, projektledare inom Västerbottens landsting.