Samhället större än staten...

Samhället är oändligt mycket större än staten. Ett öppet samhälle byggs på tydliga värden, visar tolerans för olikheter och ger utrymme för människor att växa. Samhällsbyggandet utförs varje dag av de människor som deltar i och utgör det civila samhället, med dess breda spektra av frivilliga och ideella föreningar och verksamheter.
Häromdagen - torsdag 13 mars -  tillsatte Alliansregeringen en stor offentlig utredning kring civil­samhällets villkor. Ministrarna Göran Hägglund och Maria Arnholm påminde om civilsamhällets betydelse i debattartikel i DAGEN.

6 000 000 av oss i Sverige har valt att vara med i en eller fler föreningar. 1 700 000 av oss lägger en del av sin tid på ideellt arbete i en av civilsamhällets 220 000 organisationer. Den tillit mellan människor och den tillförsikt om framtiden som är typisk för vårt land hämtar mycket av sin kraft ifrån ett av världens starkaste civil­samhällen. Detta går också att mäta i pengar. Tiden som läggs ned motsvarar cirka 400 000 årsarbetskrafter. Civilsamhällets organisationer omsätter uppemot 220 miljarder årligen och är arbetsgivare åt 140 000 människor.

Alliansen har sedan första dagen varit noga med att politiken för civilsamhället utformas i nära dialog med civilsamhällets aktörer. Grundinställningen har varit att politiken och det offentliga är ett komplement till civilsamhället, inte tvärtom. Utredarens uppgift är därför att lämna bidrag till hur politiken ytterligare kan underlätta för civilsamhället att blomstra – på sina egna villkor.

Ökad makt till patienten

 

I torsdags fattade regeringen beslut om en proposition till ny patientlag. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning och att främja dennes integritet, självbestämmande och delaktighet. För den som önskar söka vård i ett annat landsting än det egna - kortare vårdkö i grannlänet eller om man bor i ett län och jobbar i ett annat - kommer denna möjlighet nu att finnas.
Den nya lagen kommer också att förstärka informationsplikten gentemot patienten och förbättra möjligheten att få en ny medicinsk bedömning.

Under senare år har Socialminister Göran Hägglund arbetat intensivt med att stärkta patientens ställning i många avseenden. Det gäller till exempel reformer för ökad valfrihet, lagstadgad vårdgaranti, skärpt tillsyn och förbättrad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården. Med den nya lagen stärks patientens ställning ytterligare när det gäller möjligheten till inflytande och delaktighet. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

...
Nästa steg måste vara att ge patienten valfrihet också när hon eller han behöver ligga kvar på sjukhuset. Paradoxalt nog är lagreglerna för den europeiska patientrörligheten mer långtgående än patientens rätt att söka slutenvård över landstingsgränserna. Varför ska det vara svårare för patienter att söka sig till ett sjukhus i en annan del av landet än till ett sjukhus utomlands?... En del av jobbet återstår och kanske allt om Alliansregeringen förlorar valet i höst. Då försvinner valfriheten.

 

Barn och unga mår inte så bra...

Någon har sagt... ”Barn och unga mår inte så bra som de har det”. I genomsnitt har barn och unga det ekonomiskt bättre och bättre i Sverige, samtidigt som rotlöshet, ångest och bristande framtidstro är vardag för alltför många. Vi ser att skolresultaten sjunker och många unga har svårt att få jobb. Den psykiska ohälsan hos barn och unga oroar. Förskrivning av antidepressiva läkemedel till barn och unga ökar. Trots att det har skett en kraftig nedgång i självmordsstatistiken generellt så har antalet självmordsförsök bland barn och unga ökat. 
Att må bra handlar inte bara om pengar och standard, utan om mycket mer än så. Och att vi fått det bättre i genomsnitt betyder inte att alla har det bra.

Hur våra barn och unga mår är framförallt viktigt i sig – här och nu – för varje enskilt barn. Men det är också viktigt på sikt, för samhället i stort. De mänskliga resurserna blir en allt mer avgörande faktor för ett lands ekonomiska utveckling och konkurrenskraft. På en framtida världsmarknad kan inte Sverige konkurrera med pris utan med kunskap, kompetens och kvalitet. Och människor som har balans i tillvaron och mår bra lär sig mer och presterar bättre. Hemmiljön, familjelivet och uppväxtförhållandena påverkar vår hälsa och livskvalitet. En sund och framgångsrik utveckling av samhället och landet måste därför utgå från familjens villkor och vardag – alla familjers, oavsett hur familjen ser ut. Ingen människa kan fungera optimalt i sina olika roller i livet om man inte har balans i tillvaron. Detta är viktigt i det lilla men också i det stora. Det är viktigt för oss som vuxna, men inte minst viktigt för barnen som är helt beroende av föräldrarnas omsorg och fostran. 

 

Europa i händelsernas centrum

 

Under veckan har jag haft förmånen att få lyssna på Kristdemokraternas toppkandidat till EU valet 25 maj, Lars Adaktusson. I måndags vid heldagsbesök i Gävle och i fredags vid Europaforum i Sundsvall vid paneldebatt. Påminnelser vid bägge tillfällena var i enlighet med Kristdemokraternas Europapolitiska program.
...
Europas historia är fylld av våld, krig och blodspillan. På slagfält, i skyttegravar, i
koncentrationsläger, av bomber och terror har miljontals människor dödats i vårt Europa. Generation efter generation har fått uppleva hur nationsgränser flyttats och hela länder utplånats. Inga bilder, inga berättelser kan få oss i ett Sverige förskonat från krig i över 200 år att ens ana vilka fasor vårt Europa genomlevt.

När Europa låg i ruiner efter andra världskriget reste sig tre kristdemokratiska statsmän upp: Konrad Adenauer i Tyskland, Alcide de Gasperi i Italien och Robert Schuman i Frankrike. De hade alla levt i gränstrakter som efter krig och fredsfördrag flyttats mellan olika stater. De hade alla tre förföljts och upplevt krigets förödelse och förråande inverkan på människan. I deras efterkrigsanalys identifierades en gemensam orsak i nazismen, fascismen och kommunismen, men också i mellankrigstidens kapitalism. Det var den filosofiska materialismens människosyn och etik. Det går inte att bygga ett gott samhälle med en människosyn där den enskilda människan inte är någonting värd. Det går inte att bygga ett gott samhälle där etiken är att makt går före rätt.

Adenauer, de Gasperi och Schuman förenades också i den gemensamma övertygelsen att enbart ett enat Europa kan förhindra krig. Enbart försoning mellan länder och enskilda kunde lägga grunden till ett nytt och enat Europa, där fred och frihet råder. De menade att en nödvändig förutsättning för detta projekt är den kristna människosynen och etiken med sina judiska rötter. Varje människas okränkbara värde skulle bli vägledande för framtidens politiska makthavare. Så påbörjades bygget av det europeiska huset. Bygget blir aldrig färdigt. Nya våningar tillkommer. Inredningen tål att både kritiseras och ändras.

Kristdemokraterna – en världsvid rörelse – kan inte nog understryka att den människosyn och etik som bäst värnar fred och frihet är av universell karaktär. Inga nationsgränser i världen delar in oss människor i A eller B lag. EU är inte enbart samarbete, EU är gemenskap. Den gemenskap och sammanhållning som ska ge européerna insikten att vi alla har ett ansvar för varandra och för vår omvärld. Detta är även grunden för vi ska kunna erbjuda våra barn och ungdomar en trygg uppväxt i fred och frihet.
....
I dagarna upplever vi hur folket i Ukraina under diktatur försöker frigöra sig från ofrihet och förtryck... deras önskan är att komma in i Europas gemenskap.
 

 

1-0 till Hudiksvall

Efter läkarexamen har de flesta börjat tröttna på livet som läkarkandidat. Man börjar söka ett bra sjukhus att göra sin allmäntjänstgöring på. Idag fick jag tillsammans med mina Orådskollegor i Samverkan Gävleborg förmånen att göra ett studiebesök på Hudiksvalls sjukhus, där alltid ett trettiotal AT-läkare gör sina 21 månaders tjänstgöring tillsammans med övrig primärvård i Hälsingland. AT-läkarna kommer i första hand från Stockholm, Uppsala och Umeå.

Mitt helhetsintryck är efter någon timmes information av AT-ledningen vid nämnda sjukhus, mer än tillfredsställande. Årliga utvärderingar från berörda AT-läkare i Sverige ger vid handen, att utbildningen som helhet med handledning, deltagande i jourverksamhet mm i Hudiksvall är i jämförelse med övriga Sverige i topp. Bra med tanke på att förutsättning för att dessa AT-läkare stannar kvar i länet ökar.

I dessa OS-tider kanske uttrycket 1-0 passar in som någon i gruppen uttryckte det, när jämförelse gjordes med Gävle sjukhus.

Huvudentrén Hudiksvalls sjukhus i vinterskrud - jan 2014

 

Framtidens hälsa

Estlands president Toomas Hendrik Ilves

 



I början av veckan samlades runt 200 beslutsfattare från hela världen i Kiruna för en två dagars konferens, Arctic Light e-He@lth Conference. Diskussionsämnen var bland annat e-hälsa, hur IT kan förbättra och förenkla vården. Temat var den medskapande patienten . I framtidens vårdsystem har patienten mer inflytande och kontroll över sin hälsa.

Estland - det land som är högst rankat i världen när det gäller e-hälsa - var representerat av sin president Toomas Hendrik Ilves. Han var också den förste talaren vid konferensen. Hans vision är att bygga ett system där man på ett lättare sätt kan förutse hälsoproblem med så kallat "big data", informationssamling.

Vården kan ha en databas med uppgifter från miljontals människor som gör det enklare för dem att förutse komplikationer beroende på om du röker, vad du äter, hur mycket du tränar och hundratals andra faktorer.

Han menade att det första steget i att skapa ett fungerande system är att patienterna måste äga sin egen hälsoinformation och ha kontroll över den, inte som i dagens Sverige där patienter fortfarande i de flesta landsting inte får läsa sina egna journaler. Han tog också upp säkerheten runt digital information som måste stärkas. Allt ska krypteras.

– Vi måste kunna garantera informationens säkerhet. Det är en särskilt angelägen fråga efter Edward Snowdens avslöjanden om NSA förra året, sa Toomas Ilves.

I Estland använder man kryptering som inte kommer gå att knäcka på 20 år. Där röstar till och med en fjärdedel av befolkningen på internet. På frågan vad som krävs för att Sverige ska kunna införa ett e-hälsosystem enligt den Estländska modellen ger Toomas stark kritik till den svenska säkerheten.
– Ni måste först göra om ert säkerhetssystem. Förra året stals 1,2 miljoner lösenord i Sverige för att ert säkerhetssystem är grundat i banker. Sedan krävs mjukvara och patienternas förtroende, sa Tomas Ilves.
..

Här står "flickan" 65 år /MS Alide L Chase/ och föreläser...

Hon har för en stund sedan med ett tryck på en app i sin iphone haft kontakt med sin 90-åriga mor i Kalifornien... detta tillsammans med läkare.

Framtiden är redan här... Nu gäller det att använda sig av rätta verktygen.

Vården för sjuka äldre blir bättre i Sverige

 

Under innevarande mandatperiod 2010-2014 utgår fyra miljarder kronor till landets kommuner och landsting i satsningen - de mest sjuka äldre ska kunna åldras i trygghet och självbestämmande. Satsningen har delats in i åtta delområden.

1. Skapa samverkan och samordning
2. God hälsa vård och omsorg
3. God och säker läkemedelsanvändning
4. God vård i livets slutskede
5. God vård vid demenssjukdom
6. Bättre ta tillvara individens och anhörigas resurser och synpunkter
7. Utveckla kunskap, kvalitet och kompetens
8. Bättre uppföljning och utvärdering

Pengarna som satsas till dessa områden ska kopplas till resultat och prestation vad gäller förbättring av vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Genom ekonomiska incitament har här regeringen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting målsättningen att förbättra samverkan mellan kommuner och landsting, se till att vården i högre grad utgår ifrån patientens behov.

I media hittar vi i dagarna förutom oseriösa inlägg inom området svensk äldreomsorg även de med större faktaunderlag. I det förstnämnda fallet SVT´s undersökning bland 1000 inv och den senare av Socialstyrelsen brukarundersökning hos 140 000 äldre som bor på särskild boende eller har hemtjänst. Den sistnämnda visar att 89 procent av de som har hemtjänst och 83 procent av de med särskilt boende är nöjda med den omsorg de får medan andelen missnöjda är under 5 procent.

Glädjande är att i dagarna få återrapporterat i länsmedia om utfall i pengar till länets kommuner. Den senaste rapporten återfinns bland annat  i Arbetarbladet om Gävle kommun, som fått 11,7 milj kronor extra för sitt jobb under 2013 enligt ovan kriterier. På hemresan med tåg i fredags från Gävle frågade jag Hofors kommunalråd hur mycket pengar det blev för kommunen... detta kunde hon inte svara på. Idag kan jag meddela att det blev 1,4 milj kronor extra till lagd budget att användas 2014.
...

Sverige har en växande grupp äldre och de äldre lever allt längre och är friska allt längre upp i åren. Det är mycket positivt. Gruppen De mest sjuka äldre utgörs idag av knappt 300 000 personer. För att tillhöra gruppen mest sjuka äldre ska man vara 65 år eller äldre och ha omfattande behov av vård och omsorg. Med detta menas någon eller några av följande kriterier:

• Multisjuklighet, minst tre diagnoser senaste 12 månaderna
• Fler än 19 vårddagar eller tre inskrivningar i slutenvården
• Fler än sju läkarbesök i öppen specialistvård
• Äldre som bor permanent i särskilt boende
• Har 25 timmar eller mer i hemtjänst per månad
• De som bor i korttidsboende eller har assistans enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS)

Ömsom vin ömsom vatten...

 

Det märks att supervalåret har börjat. I media beskrivs verklighetens tillstånd i Sverige i antingen ljusa eller mörka färger. Det blir ofta av den sistnämnda varan genom den mediavärld, där enligt undersökningar, ja journalisterna till åttio procent är rödgröna till färgen.

Äldrevården har mer än en gång från Alliansregeringens sida helt följdriktigt, redovisats i ljusa färger. Detta framför allt beroende av alla undersökningar som gjorts, både nationellt och internationellt, som bekräftar att Sverige ligger i topp enligt de som åtnjuter denna äldrevård. Detta till trots visar så Mediasverige mer än en gång på det motsatta... man har hittat något skräckexempel och detta får så vara typexemplet för svensk äldrevård. Då blir det desto viktigare när Expressen i går visar på det motsatta. "Äldrevården är inte ett träsk av vanvård...". Själv brukar jag mer än en gång hänvisa till Äldreboken.

Ofta får man höra att det saknas resurser i form av pengar... om vården får mer pengar blir allt bättre. Detta är en sanning med modifikation. I vårt eget län - Gävleborg - har det så visats att operationsköerna drastiskt minskat genom bl a smartare schemaläggning, öppna operationssalar hela dagar och så långt det är möjligt separera de akuta operationerna från de planerade så att de inte stör varandra.
I dag opereras nio av tio patienter inom 90 dagar. Antalet utförda planerade operationer per år har ökat med 21 procent sedan 2008. Med befintliga resurser har man lyckats öka 4 300 operationer under åren 2008 till 2013. Mycket bra.

Ömsom vin...

Grattis!

 

 

 

Häromdagen fick jag vid besök på Hudiksvalls sjukhus se pågående ombyggnation av hus 07. Alltsedan arbetets början 2010 med projekt "kortvårdskirurgi" till dagens slutgiltiga utformning med bland annat intensivvårdsavdelning, har arbetet onekligen inte fortskridit med någon större fart. Omtag har fått göras för att få, som det heter, en bättre helhetslösning för operationsverksamheten i Hudiksvall.  Nu tycks dock bilden av hur det kommer att se ut i den närmaste framtiden fått ett klarläggande. Men man kan inte vara säker. Kanske nya omtag måste göras. Hur som helst... Grattis säger jag till ändamålsenliga lokaler. Allt för personalens och inte minst medborgarnas bästa.
..

 

För sex år sedan hade Gävleborgs landsting bland de längsta kötiderna i landet till operation. Endast fyra av tio opererades inom kraven för vårdgarantin, 90 dagar. Längst väntetid var det på sjukhusen i Gävle och Sandviken.

– Vi hade jättestora problem. Ungefär 5 000 personer stod på väntelistan och bortåt 3 000 hade väntat mer än 90 dagar, säger Ingrid Halvarsson, operationssamordnare Gävleborgs landsting till Arbetarbladet.
Hösten 2008 tillsattes länsplaneringsenheten, LPE, där bland andra Ingrid Halvarsson ingick. Deras uppdrag var att kapa operationsköerna.

Idag har man smartare schemaläggning... Operationssalarna hålls öppna hela dagen... Så långt det är möjligt har man också separerat de akuta operationerna från de planerade så de inte stör varandra.
– Förut kanske någon slutade 15.30 och då stängdes salen. Nu är salarna öppna 8 till 17.

I dag opereras nio av tio patienter inom 90 dagar. Antalet utförda planerade operationer per år har ökat med 21 procent sedan 2008.
– Med befintliga resurser har vi lyckats öka med 4 300 operationer under åren 2008 till 2013. Grattis säger jag till ett bra arbete. Det är inte alltid mer pengar som behövs.

..

I går utexaminerades Julia Adolfsson, Rebecka Aldén, Anna Andersson, Maria Andersson tillsammans med 60 andra sjuksköterskor från Högskolan i Gävle. Ni kommer att behövas... stora pensionsavgångar väntar inom vården. Grattis!

Förbättringar för de äldre i Sverige efter Nyår

I media rapporteras ibland, med viss regelbundenhet, om dålig kvalité på maten till äldre på svenska äldreboenden eller vid hemtjänsten. Särskilt bedrövligt blir det när detta inträffar under jul- och nyårstid, då man förväntar sig en höjning av densamma. Detta inträffade bland annat i min egen kommun Hofors hos hemtjänsten, vilket Arbetarbladet uppmärksammade.

För att stödja kommuner och landsting i deras arbete med de offentliga måltiderna inrättades ett kompetenscentrum 2011.

I år får detta kompetenscentrum ytterligare en halv miljon kronor för att höja kvalitén på maten till äldre och personer med funktionsnedsättningar. Arbetet ska samordnas med Socialstyrelsen och en rapport ska lämnas till Socialdepartementet senast den 1 november 2014.

- Jag har besökt många äldreboenden och ser skillnaden mellan de, där måltider lagas på plats, där de äldre är delaktiga och de där dessa möjligheter saknas. Måltiden kan ha en rehabiliterande effekt som hjälper våra äldre att behålla sina förmågor och färdigheter. Och att få känna doften växa fram ur grytorna ökar aptiten och minskar risken för undernäring, säger barn- och äldreminister Maria Larsson.

Förutom denna nyhet efter nyår återfinns bland annat...
- åtgärder för att främja äldres hälsa, trygghet och självbestämmande.
- regelförenklingar inom pensionsförmåner
- e-hälsomyndigheten - ny myndighet på plats
- den nya Folkhälsomyndigheten på plats
- så skapar vi framtidens äldreomsorg

Alliansregeringen med kristdemokrater levererar

Svensk äldrevård i världsklass

foton ur Äldreboken

 

Idag matas vi nästan dagligen med en bild av svensk äldreomsorg i allvarlig kris med omfattande problem och äldre som inte får den vård de borde ha rätt till.

Oppositionen under ledning av Socialdemokraterna är inte sena med att haka på denna beskrivning. Men denna bild är missvisande, skriver Barn- och äldreministern Maria Larsson i en debattartikel i Aftonbladet. Nio av tio äldre säger att de är trygga med den omsorg som de får. Nio av tio av de äldre som har hemtjänst är nöjda med sin omsorg och åtta av tio inom särskilt boende är nöjda med omsorgen som ges. Detta är resultatet i Socialstyrelsens nationella brukarundersökning, som visar hur de äldre uppfattar äldreomsorgen.

 

Resultaten har också blivit bättre i år jämfört med förra året. Det är dessutom allt fler som säger sig vara mycket nöjda i stället för att vara ganska nöjda. Andelen som är missnöjda respektive otrygga är mindre än fem procent. Deras otrygghet ska tas på största allvar och det finns självklart mer att göra för att utveckla omsorgen om äldre. När anhöriga har varit med och hjälpt äldre att svara på enkäten har även den anhörige fått svara på frågan om vad de tycker om samarbetet med omsorgspersonalen. Nio av tio anhöriga tycker att samarbetet fungerar bra.

 

Dessa uppgifter är viktiga att lyfta fram då bilden av en omsorgssektor i kris gör att människor känner en obefogad oro inför att bli gammal och beroende av omsorg. Det gör också att omsorgssektorn riskerar att bli oattraktiv som arbetsgivare. Generella svartmålningar vinner ingen på. Särskilt inte om de baseras på enstaka omständigheter.

Sedan 2008 har vi en nationell och årligen återkommande brukarundersökning. Jämfört med hur det var under tidigare socialdemokratiska regeringar är detta ett verkligt paradigmskifte. Nu får de äldre själva säga vad de tycker. Deras åsikter efterfrågas och är viktiga. Men tidigare regeringar visade inget intresse för de äldre eller av att mäta kvalitet. Var det av rädsla för att resultaten inte skulle vara till regeringens fördel? Som äldreminister är jag mer intresserad av att svart på vitt få veta vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra, än att i varje läge förmedla en bild av en perfekt fungerande äldreomsorgsverksamhet.

God vård bekräftas även i en nylig publicerad rapport i Help Age International, där Sverige är världens bästa land att åldras i. Statistiken från rapporten bygger på uppgifter från olika FN-organ, Världsbanken och WHO.
..
Själv säger jag att det är dags att fler läser Äldreboken av Jan Bornestig och Håkan Olsén

Insulinpump är fortsatt kostnadsfri för diabetiker

 

Insulinpumpar och sensorer har förändrat livet för många diabetiker. Sedan beslutet togs, om slopad statlig subvention fr o m idag - 1 dec 2013 - har farhågorna funnits att Sveriges 21 regioner/landsting kommer att ha olika bedömning gällande fortsatt ekonomiskt stöd av dessa. Godtycklig bedömning vilket leder till stor osäkerhet har här funnits.

Det känns därför bra att en överenskommelse mellan de 21 aktörerna har tagits om fortsatt stöd. Oron bland diabetiker för att själva få betala insulinpumpar är således obefogad. Samtliga 21 regioner/landsting har beslutat att låta pumparna vara kostnadsfria även efter den 1 december, visar en granskning som TT gjort.

Svenska Diabetesförbundet välkomnar beskedet men ser också frågetecken inför framtiden.

– Det är naturligtvis jättebra men också en tillfällig lättnadens suck. Vad finns det för någon garanti att det fortsätter så här? säger förbundsdirektör Cecilia Gomez.

– Det står ju fritt för landstingen att ändra sig. Vi skulle vilja att man går tillbaka till att räkna in pumpar i den statliga läkemedelsförmånen.

Många diabetespatienter stor nytta av insulinpumpar och sensorer som larmar vid för högt eller för lågt blodsockervärde. I dag används pumpar av omkring
8 000 vuxna.

Priset på en insulinpump, som måste bytas ut vart fjärde år, ligger mellan 30 000 och 40 000 kronor.
..
Själv välkomnar jag överenskommelsen om fortsatt ekonomisk hjälp och är övertygad om att detta kommer att kvarstå.

Vård till papperslösa

 

 

I mitt inledningsanförande vid gårdagens Budgetdebatt - Landstingsfullmäktige i Bollnäs - avslutade jag med följande ord...

-Hälso- och sjukvården ska utgå från att varje människa är unik och att alla personer har samma absoluta och okränkbara värde. Den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården är välfärdens kärna och ska vara behovsstyrd. Den ska kännetecknas av värdighet, kvalitet och tillgänglighet. Låt oss därför inte fortsättningsvis tappa fokus på patientens behov och med än större kraft fortsätta prioritera tillgänglighetsförbättringar inom samtliga vårdens sektorer. Det må gälla vid länets tre sjukhus eller vid så vitt skilda områden som suicidprevention eller vård till s k ”papperslösa flyktingar”.

Fr o m 1 juli i år, har vi enligt lag, skyldighet att ge vård till gömda och papperslösa flyktingar i Sverige, samma rättighet till vård som asylsökande har.

Tidigare har vissa landsting erbjudit gömda och papperslösa flyktingar vård, däribland Landstinget Gävleborg. I Sverige har dock vården ofta skett utifrån ideella initiativ från enskilda sjukvårdsanställda. Samtidigt har ett antal frivilligorganisationer och kyrkor sedan några år tillbaka propagerat för en lagändring i vad som kallas Rätt till vårdinitiativet.

 

I landstinget Gävleborg kan vi se att vid en tillbakablick till 2010 och till dags dato, har endast ett femtontal per månad använt sig av denna möjlighet. Till alla kritiker med farhågor om att denna grupp skulle dränera hälso- och sjukvårdens resurser, kan jag konstatera, att man hade fel... Jag upprepar man hade fel!

 

 

 

 

 

 

Bra utveckling för Gävleborg

 

 

 

Andelen 18-åringar i Gävleborgs län som använder tobak och dricker alkohol fortsätter att sjunka. Bland 18-åringarna är andelen rökare och andelen alkoholkonsumenter idag de lägsta sedan mätningarna för årskurs 2 på gymnasiet startade i Gävleborgs län för 15 år sedan.

Detta var siffror som presenterade i fredags - vid träff med Nätverk för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg - från 2013 års skolelevsundersökning om alkohol, tobak och narkotika i årskurs 2 på gymnasiet i Gävleborgs län. Fortsatt visar trenden att färre ungdomar dricker alkohol och använder tobak. Undersökningen visar en klar minskning av både andelen rökare, alkoholkonsumenter och högkonsumenter av alkohol sedan den förra mätningen 2010.

Katarina Lundin, utredare på Samhällsmedicin vid Landstinget Gävleborg, sa att detta visar på en mycket positiv utveckling för länet i stort och följer den trend som finns i riket. Några av förklaringarna till den positiva trenden enligt Katarina, tros vara det viktiga drogförebyggande arbete som bedrivs, mer restriktiva föräldrar, en ökad andel ungdomar med invandrarbakgrund som använder alkohol i mindre utsträckning än svenska ungdomar samt att unga umgås mer med varandra via nätet.

För Barbro Wåger, samordnare i ANDT-frågor i länet, med Länsstyrelsens uppdrag att arbeta för ”ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk", var dessa siffror givetvis glädjande. Genom samverkan och samarbete kan vi göra stor skillnad och här har kommunernas insats avgörande betydelse var budskapet.

 

Spänst med geriatrik

 

 

Igår hade jag förmånen att bevista Demensförbundets konferens, Spänst med geriatrik, i Stockholm på det anrika Norra Latin.

Det genomgående temat för dagen var att geriatrik lönar sig. Äldre multisjuka svarar mycket bra på rehabilitering. Bättre än medelålders, har det visat sig. En äldre person kan lära sig att gå igen efter en lårbensfraktur.  En multisjuk kan t ex åter äta med bestick efter en stroke. Men det krävs flera veckors rehabilitering med intensiv träning på en geriatrisk klinik. Med geriatriker, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och övrig personal  som är specialutbildade inom geriatrik. Det behövs också dagrehabilitering och fortsatt träning hemma.

Exempel gavs i mängd... I stället för rehabilitering hos äldre människor med höftfraktur, behandlas allt för många idag med för många läkemedel, vilket ökar risken att man faller igen.

Goda exempel gavs från Falun och Linköping. Samverkan mellan kommuner och landsting var ledorden bl a.

Bättre kvalitet i vården av gamla människor ger mindre lidande och lägre kostnader!... var budskapet bland annat från den kände professorn Yngve Gustavsson, Umeå.

Dagen avslutades med den kände teologen och psykoterapeuten - Egon Rommerdahl.

Tung, tyngre, tyngst...

 

– Fetma kostar samhället 10 miljarder kronor per år. Det lär inte bli mindre i framtiden, säger Carl-Erik Flodmark, överläkare på barnöverviktsenheten vid Skånes universitetssjukhus enligt dagens tidning Metro.

Sverige blir allt tyngre och Metros granskning visar att Dalarna ligger i topp i statistiken. Där är 56 % av befolkningen överviktiga eller har fetma. Gävleborg intar bronsplatsen tillsammans med Gotland med 52 %. 

Alla tycks instämma i att det är en stor utmaning i arbetet med befolkningens övervikt. I den kören finns folkhälsostrateger, kostrådgivare , hälsoinspiratörer m fl.

Enligt Mai-Lis Hellénius, livsstilsprofessor på Karolinska institutet, går en del av förklaringen att hitta i hur välutbildad befolkningen är. En ekonomiskt välbärgad familj har till exempel större möjlighet att påverka kost och fritidsaktiviteter.

– Övervikt är starkt kopplat till socioekonomiska faktorer. En gång var de rika runda. I dag är det tvärtom, säger hon.

Stockholm är Sveriges mest välutbildade område och där är även andelen överviktiga och feta lägst. Mai-Lis Hellénius tar också upp Västerbotten som ett gott exempel. 

Genom storskaliga hälsokontroller och samtal om livsstil har man minskat antalet hjärtinfarkter bland män med 40 %. 

– Där har man vunnit otroligt mycket hälsa i alla socioekonomiska grupper, säger Mai-Lis Hellénius.

”Större belastning i framtiden”

Carl-Erik Flodmark, överläkare på barnöverviktsenheten vid Skånes universitetssjukhus möter allt fler barn med fetma.

 

Eftersom hälsoproblemen visar sig först i 40-årsåldern tror han att vi ännu inte sett de värsta konsekvenserna av svenskarnas ökade vikt.

– Det man ser i dag är en återspegling av uppväxten på 70-talet. Om 20 år kan man förvänta sig en ännu större belastning, säger han.

Mai-Lis Hellénius, livsstilsprofessor vid Karolinska institutet, är bekymrad över utvecklingen.

– Vi måste bli bättre på att förebygga. Vi kan inte vänta, säger hon.
..
I Gävleborg debatterades ämnet i Radio Gävleborg, där Lili André från Kristdemokraterna pläderade för tidigt förebyggande arbete. Något som hon hävdat i både tidning och i Landstingsfullmäktige.
Man måste börja i tidig ålder - familj, förskola och skola - 1200 till 2600 barn är idag drabbade av fetma i Gävleborg. Om några år finns de i statistiken, över 16 år som är överviktiga eller har fetma.
...

Andel av befolkningen (över 16 år) som är överviktig eller har fetma

56 % Dalarna

54 % Värmland 

52 % Gotland, Gävleborg 

51 % Jönköping, Norrbotten, Örebro 

50 % Västerbotten, Västernorrland, Västmanland 

49 % Jämtland, Kalmar, Kronoberg, Uppsala, Östergötland  

48 % Blekinge, Skåne, Västra Götaland, Södermanland

45 % Halland 

44 % Stockholm

Hela Sverige 2012

Överviktiga: 35 %
Feta: 14 %
Totalt: 49 %

2004

Överviktiga: 35 %
Feta: 11 %
Totalt: 46 %

Källa: Statens folkhälsoinstitut 

Föräldrastöd

 

 

 

 

 

 

-Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar som förmedlar både värme och ramar kan få barnet att känna tillit till sig själv, till vuxenvärlden och till samhället. Föräldrar kan påverka förutsättningarna för barnets fysiska och psykiska hälsa och utveckling i stort, var välkomstanförandet som Maria Larsson - Barn- och äldreministern - förmedlade via internetlänk till några hundra länspersoner vid regionkonferens i Gävle för tre veckor sedan. Aktuell forskning och erfarenheter av föräldrastöd sprids på ett tjugotal regionala konferenser denna höst i Sverige.

Statens folkhälsoinstitut (FHI) arrangerar på uppdrag av regeringen dessa regionala konferenser i samverkan med länsstyrelse, landsting och regionförbund. FHI har i samband med detta tagit fram en handbok om lokalt och regionalt föräldrastödsarbete som stöd i att påbörja eller vidareutveckla det föräldrastödjande arbetet.

Konferenserna vänder sig till de som arbetar med föräldrastöd eller är intresserade av att påbörja ett sådant arbete; beslutsfattare, tjänstemän och praktiker i kommuner, landsting och ideella organisationer i samtliga län. Goda exempel sprids.

I Gävleborg är Ovanåker den enda kommun mellan Stockholm och Umeå som fått pengar från folkhälsoinstitutet på regeringens uppdrag. Tre utvecklingsideér har genomsyrart arbetet:

-  att tillvarata kraften i lokala nätverk
-  att finna nya kreativa arenor för föräldrastöd
-  att öka antalet pappor som deltar i föräldrastödsutbudet 

Att ta tillvara på lokalsamhällets resurser är viktigt. I Ovanåker är de tre F:en, företag, föreningar och församlingar grundstenarna. Projektet vill profilera Ovanåker som en kommun som är attraktiv för familjer och barn.  
Projektet genomförs av Ovanåkers kommun tillsammans med Uppsala Barnhälsovård SHS...
I dagens samhälle finns mycket som kan försvåra föräldrarnas möjlighet att skapa en bra uppväxtmiljö. Samhället kan ändå med begränsade insatser och till förhållandevis låga kostnader göra en hel del för att underlätta för familjerna. Forskning visar att olika former av föräldrastöd är insatser som har betydelse för såväl enskilda barn som för samhället i stort.

Föräldrastöd kan handla om allt från en mötesplats för familjer till en föräldrakurs under en hel termin. Behovet av stöd växlar under barnets uppväxt, beroende på barnets utveckling, vad som händer inom familjen och utvecklingen i samhället.

Budskapet är viktigt... nu gäller det att göra "verkstad" av goda idéer. Ovanåker är ett bra exempel!

 

 

 

Maria Larsson vid UNICEF´s VIP Parad i Stockholm - 8 nov 2012 -

Att göra Barnkonventionen till svensk lag

 

 



Vem skall betala framtidens sjukvård?

 

Den årligt återkommande prioriteringskonferensen sedan sju år tillbaka har gått av stapeln under två dagar... denna gång i Gävle. Närmare 400 deltagare - politiker, tjänstemän och forskare - från länet och övriga Sverige plus ytterligare länder, lyssnade och diskuterade viktiga prioriteringsfrågor i ämnet Hälso- och sjukvård i framtiden.

Helt klart är att en åldrande befolkning, dyrare behandlingar och sist men inte minst en krympande tillväxt i framför allt västvärlden gör att sjukvården står inför en jätteutmaning. Frågan är hur resurserna ska fördelas för att alla ska kunna få ta del av en god vård.

En grundförutsättning för att vi skall ha råd med sjukvård i framtiden är att vi skapar tillväxt. Problemet är att idag och framöver tycks detta inte vara fallet. Ekonomin har stagnerat och skatteunderlaget börjar svikta. Vem skall betala? var frågan Richard Saltman - professor i sjukvårdspolitik vid Emory Universitetet i Atlanta, USA och dessutom expert på europeiska sjukvårdssystem - ställde.

I framtiden kommer sjukvården i allt högre omfattning att betalas genom privata försäkringar och patientavgifter var hans svar. Dessutom kommer ökad konkurrens mellan vårdgivare uppmuntras I detta tilltar entreprenörsandan inom sjukvården, vilket är nödvändigt för att behålla en god standard i sjukvården.  Arbetsgivare kommer att få ta större ansvar för vården.

Det deltagarna i konferensen säkert tog med sig efter två givande dagar är hur försvara och utveckla sjukvården i Sverige i en framtid som tycks bli allt tuffare. Fortfarande gäller ...hälso- och sjukvårdslagen

2 §. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142).

Viktiga möten

 

 

Ibland har jag förmånen att som politiker få träffa intressanta och givande personer. Personer som onekligen är utanför de vanliga arenorna och vars påverkan är till gagn för utvecklingen i samhället... som arbetar förebyggande i hälsofrågor och i detta sparar massor med pengar i det långa loppet.

Under några dagar i Stockholm - träff med politiker från hela landet - hade jag bestämt möte med en färgstark person. I hennes presentation på blogg, hemsida, m fl platser återkommer ord som kostrådgivare, livsinspiratör, krönikör, föreläsare...

I ett pressat tidsschema fick det bli en arbetslunch innan tåget tog mig tillbaka till Gävleborg. Visst... jag vet att i vårt län finns riktlinjer i ämnet hälsosamtal runt kost och fysisk aktivitet med föräldrar om deras barn bland annat. Det utförs när barnet är 10 månader och upprepas vid 2, 3, 4 och 5 års ålder. Det sägs att stor del av personalen på våra barnavårdscentraler har genomgått utbildning i motiverande samtal. Frågan jag ställer och många med mig blir då... Varför är då resultaten gällande barnfetma bland annat föga imponerande. Det är ett stort problem i Gävleborgs län... det går hand i hand med ohälsotalen. Här behövs ett ökat barnperspektiv med familjen i fokus, där föräldrar, skola och övriga inom vuxenvärlden ges vägledning i kost- och näringslära.

Idag drunknar vi av åtskilliga bantningskurer och preparat i massmedia. I sjukvården ökar antalet magoperationer / överviktskirurgi... Det som onekligen behövs är en än större satsning på förebyggande arbete.

Budskapet jag bland annat fick ta med mig var...

-Planera din mat för hela veckan, så slipper du impulsköp som många gånger är onyttiga.

-Hög kvalitet! Skippa varmkorven och strunta i den panerade fisken. Ta dig tid att ta reda på vad som är bra proteiner, hur man mixar en god och samtidigt stadig sallad. Läs på om långsamma kolhydrater, ät från alla näringsdelar och fördela jämt över måltiderna.

-Glöm inte bra mellanmål, för att minska sötsuget.

-Bort med onödigheter.

-Fram med kalendern - smit inte! Planera dina fysiska aktiviteter, så att de blir av. Ta små steg men gör dessa synliga. Även minsta aktiviteterna skriver du in i kalendern.

-Rensa i skåpen. Gamla varor, brutna kakförpackningar, halvdruckna läsk. Släng ut och skapa nya rutiner. Nu är det din möjlighet!

TACK säger jag till ännu en viktig person i min kunskapskrets...
Mia Olsson, Du behövs!

Vår framtid...

 

 

 

 



 

Idag fick jag tillsammans med Kristdemokraternas landstingsgrupp, förmånen att besöka Familjehälsan västra Gästrikland. Det var Vårdenhetschefen Marie Öhagen med personal som avsatte nittio minuter för givande information.

Barn- och familjehälsan är en psykosocial verksamhet inom primärvården för blivande föräldrar, barn 0-12 år och deras familjer. Mottagningen är en första instans för blivande föräldrar eller barn vars bekymmer finns i familjesituationen eller hos barnet självt. Föräldrarna tar själva kontakt med mottagningen. Ibland kan kontakten ske med stöd från barnmorskemottagningen, barnavårdscentralen, skolhälsovården eller från andra vårdgivare.
På Barn- och familjehälsan arbetar psykologer, socionomer och sjuksköterskor.
-Vi arbetar under tystnadsplikt och besöken hos oss är kostnadsfria, var budskapet. Upptagningsområdet är förutom Sandviken även Hofors och Ockelbo.

I barn- och familjehälsan finns även Ungdomsmottagningen Sandviken, vilken arbetar för att stödja ungdomar i deras identitets- och personlighetsutveckling genom att främja fysisk, psykisk och sexuell hälsa. Ungdomsmottagningen är öppen för ungdomar mellan 13-23 år. Här arbetar barnmorska, undersköterska, läkare och kurator. Tillgång till psykolog och dietist finns även.
Budskapet från personalen  till ungdomarna i Sandviken, vilken de ofta träffar vid skolbesök en dag i veckan är...
-Du kan kontakta oss för frågor kring kärlek och relationer, levnadsvanor, preventivmedelsrådgivning, akut p-piller, graviditet och abortfrågor, sexuellt överförda infektioner, familjeproblem, nedstämdhet, oro/ångest/stress, kris/sorg och sexuella övergrepp/våld. Allt arbete sker givetvis under tystnadsplikt och besöken är avgiftsfria.
--
TACK för givande information... ett viktigt arbete utförs för gävleborgarnas bästa. I det här fallet västra Gästrikland.