Hälsomani

Det går mot slutet av semestern... snart är man åter i sin vanliga lunk på jobbet med nya utmaningar i politiken. Halvlek i mandatperiod och snart rullar opinionsundersökningarna som spön i backen. Detta trots att inget parti äger en enda röst innan valet i september om två år och åtskilligt av politiskt avtryck skall ge trycksvärtan sin plats i svensk media innan dess. Debatter i landstingsfullmäktige, medverkan och inlägg i åtskilliga möten samt inte minst träffar med motståndare och vänner i ett viktigt ämne - Hälsa för livet.

Idag vaknade jag så i vanlig ordning till Dagens Eko. Denna gång med nyheten om Hälsomani som tydligen tilltar i oroande grad. Förstod både vid nyhetstillfället som efteråt att lagom är nog bäst... både motion och rätt kost.

En av sommarens höjdpunkter har varit upplevelsen vid Storliens Blomsterstig, med Dr Westerlunds behandlingsmetod... en märklig hälsoinjektion för hundra år sedan, som idag kan upplevas utan läkares inrådan, men där promenaden onekligen sätter fart på fantasin.

Dr Westerlunds behandlingsmetod var att frigöra patienternas egen läkekraft och förmå dem att överta ansvaret för sitt tillfrisknande. Patienterna fick ett detaljerat program att följa med exakta tider för sömn, måltider, arbete, motion, vila och nöje. För motionens skull fanns en stig som ledde upp till Skurdalshöjdens topp. Man visste att det var en kraftig stimulans för kropp och själ att vistas och vandra på hög höjd, gärna högre än 600 m.ö.h.

Mitt på sluttningen, men lite gömd stod doktorns bänk. Där satt han lik en fältherre iklädd slokhatt och svart slängkappa och kontrollerade att patienterna följde hans order.

Idag undrar jag vem som är fältherre i den moderna hälsoläran... jag bara undrar.