Stora framsteg har gjorts...

Örebro Universitetssjukhus

 

I Sverige lever idag minst en halv miljon människor med livslånga neurologiska sjukdomar eller skador kopplade till hjärnan och nervsystemet. Här kan nämnas Parkinsons sjukdom, ALS, Alzheimers, epilepsi och MS men också folksjukdomarna stroke, restless legs, demens och migrän. Den som drabbas får stora problem i både vardag och arbetsliv. Många tvingas sluta arbeta och blir beroende av personlig assistens. Översatt till Gävleborg är det över 10 tusen med neurologisk sjukdom.

 

Igår deltog jag vid ett kunskapsseminarium för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion om Socialstyrelens förslag till nationella riktlinjer /de första i sitt slag/ för vård vid MS och Parkinson sjukdom. Stora framsteg, kan man konstatera, har gjorts i vården i Sverige vid dessa två av våra vanligaste neurologiska sjukdomar. Budskapet från de närvarande från Socialstyrelsen var, att nu höjer man ambitionen för att nära 40 tusen kroniskt sjuka patienter, skall ha tillgång till personal med stor erfarenhet av sjukdomarna och därtill avancerad behandling. 

 

Multipel skleros eller MS i vanligt tal, anses vara den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning på grund av sjukdom bland unga vuxna. För att upptäcka MS tidigare, eller identifiera personer som löper hög risk att få MS, rekommenderar Socialstyrelsen en neurologisk expertbedömning om magnet­röntgen­kamera­under­sökning, när det finns anledning till misstanke. På så sätt kan också läkemedel för att bromsa sjuk­domens utveckling sättas in tidigare, vilket kan minska graden av framtida funktionsnedsättning.

 

Grunden för en god vård och omsorg vid både MS och parkinson är kontinuerlig uppföljning av sjukdomarnas utveckling och effekten av de behandlingar som har satts in. En central rekommendation är därför återkommande kontroller, med undersökning hos en läkare med betydande erfarenhet av sjukdomen minst en gång om året vid MS, och minst två gånger om året vid parkinson. Det senare har hittills inte alltid varit fallet hos alla parkinsonpatienter i Gävleborg.

Parkinson uppträder vanligen vid 65 års ålder. Den mest effektiva behandlingen under tidig parkinson är det dopamin­inriktade läkemedlet levodopa. I framskridet skede kan rörlig­heten präglas av snabba kast mellan överrörlighet och oförmåga att röra sig alls. Variationerna kan dämpas genom olika strategier för att jämna ut behandlingen, men om stora svårigheter består finns tre avancerade parkinsonbehandlingar som kan ge lindring: Pumpbaserad behandling med levodopa eller apomorfin, samt djup­elektrod­stimulering i hjärnan.

 

Användningen av avancerad parkinsonbehandling är ojämnt fördelad i landet och sannolikt skulle fler patienter ha nytta av en sådan behandling. För att göra vården mer jämlik rekommenderar Socialstyrelsen att behandlingskonferenser sker inför beslut om avancerad parkinsonbehandling.  Här skall personer med kunskap och er­faren­het av både olika pump­metoder och djup­elektrod­stimulering medverka i behandlings­konferenserna.

 

Både MS och parkinson kan påverka livet på många olika sätt och exempelvis medföra svårig­heter att arbeta och utöva fritidsintressen. Därför är ett multidisciplinärt omhändertagande där team  /förutom läkare och sjuksköterska finns minst två andra professioner representerade: fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, psykolog, logoped, dietist, uroterapeuter eller annan specialistläkare/ planerar mål och åtgärder utifrån patientens behov viktigt.

 

När personer med olika yrken samarbetar kring en patient kan det skapa bättre möjligheter att behålla livskvaliteten och för­mågan att vara aktiv och delaktig.

..

Jag hoppas innerligt att denna ambitionsnivå hos Socialstyrelsen av vården vid MS och Parkinson skall innebära att Gävleborg bör kunna erbjuda exempelvis team och kontinuerlig uppföljning. Detta kommer om inte annat att visa sig när Socialstyrelsen följer upp sina mål och därifrån ange vad Gävleborg bör sträva efter att nå.

 

Förre påven Johannes Paulus II led av Parkinsons sjukdom