Sista operationen

I februari 2013 beslutade Landstingsfullmäktige att dagkirurgin i Sandviken skulle läggas ner. Med röstsiffrorna 38-36 vann den rödgröna majoriteten /s,c och mp/  mot övriga partier i landstingsfullmäktige. Argumenten för att flytta denna verksamhet till Gävle, med närmare 3500 planerade operationer per år, uteblev. En väl omvittnad verksamhet, omtyckt av personal och inte minst populär hos befolkningen samt mest kostnadseffektiv i länet, var detta inte tillräckligt för att verksamheten skulle stanna i Sandviken. I stället skulle en investering på över 65 milj kr investeras i Gävle i ett nytt operationsblock, att jämföras med nödvändiga 30 milj kr i Sandviken.

Utveckling hette det... jag kallade det för avveckling. Detta inte minst med tanke på att behoven av dagkirurgiska ingrepp kommer att öka markant framöver.

Igår gjordes så den sista operationen i Sandviken.
Efter 17 års verksamhet är personalen i full färd med att sortera flyttlådor... på plan sex,  avd dagkirurgi, är ena korridoren helt nedsläckt. Det är tyst och ödsligt. Receptionen står obemannad. Till hösten ska allt vara flyttat till Gävle sjukhus. Tusentals kvadratmeter av tomma lokaler i Sandvikens sjukhus läggs till övriga tomma lokaler i landstingets ägo. Vad som skall hända med dessa lokaler blir säkert debatt i kommande regionfullmäktige.

- Det känns himla synd att flytta när något fungerat så bra under lång tid, säger narkossjuksköterskan Staffan Strand till Arbetarbladet vid besök. Jag har svårt att tro att det blir bättre i Gävle, säger han.
-Vårdenhetschef Elsa Hansson på dagkirurgen i Sandviken avböjde att ställa upp på en intervju.

Samverkan Gävleborg

Stig Zettlin svp, Carina Östansjö fp, Patrik Stenvard m och Ingemar Kalén kd

Öppna landskap

 

Sommar och sol... inte utan att man går och nynnar på sången Öppna landskap av Ulf Lundell ibland.

Detta med öppna landskap har blivit ett diskussionsämne inom landstinget Gävleborg. Denna gång i samband med skapandet av "öppna kontorslandskap" på ledningskontoret vid Rektorsgatan 1, Gävle.

Själv har jag infunnit mig ett par gånger och suttit vid min kontorsplats/modul. Jag har funderat mer än en gång varför det var nödvändigt att skapa detta. Erfarenheten från andra länder och forskning på området ger vid handen att majoriteten ogillar detta. Man blir onekligen störd av andras samtal, telefonprat mm. Detta beskrivs med stor träffsäkerhet i Nikil Savals debutbok- Cubed. Här framkommer bland annat att runt 60% av arbetskraften i USA jobbar i moduler och hela 93% uppger att de ogillar detta.

Själv funderar jag om inte det är dags att införskaffa ett hjälpmedel till förutom telefon och dator, nämligen ett...

Vår nationaldag

 

Idag firar vi för tionde gången vår nationaldag som helgdag. Visserligen kanske någon fortfarande inte har uppmärksammat det som en röd dag i kalendern - helgdag. Detta beslutade riksdagen hösten 2004.

Idag är alltså dagen då vi skall uppmärksamma det som är Sverige och svenskt. Alla uppmanas att utveckla gamla, skapa nya traditioner och folkfester, runt om i vårt land.

I många kommuner i vårt land hälsas personer välkomna, som fått svenskt medborgarskap. Sedan nationaldagen i fjol är antalet 30253, visar siffror från Migrationsverket.

Största gruppen som blivit svenskar i år är ursprungligen från Irak, följt av Polen, Somalia och Thailand. De medborgarskap som länsstyrelserna utfärdar för nordiska medborgare är inte medräknade.

 

Annons:

                                

Att Irak är störst beror på kravet om fem års boende i landet. Många irakier sökte asyl i Sverige i samband med våldet i Irak 2009, fick uppehållstillstånd och ansökte snabbt om medborgarskap.

Förutom som asylsökande har de nya svenskarna kommit som förvärvsarbetande, studerande eller på grund av anknytning.

Den 1 april nästa år träder också en ny lag i kraft. Den slår fast att barn alltid blir svenska medborgare om någon av föräldrarna är medborgare.
De som förlorat sitt svenska medborgarskap på grund av bestämmelser som syftade på att undvika dubbla medborgarskap ska också kunna få tillbaka det.

Som svensk är jag stolt och glad att få leva i fred och frihet. Här får orden kanske sin verkliga innebörd när man lyssnar till Ulf Lundells "Öppna landskap", där orden och tanken för både kropp och själ berörs. I 200 år har vi sluppit krigets elände. Här har vi en djupt förankrad demokrati, som vilar på värderingar om de mänskliga fri- och rättigheter, om en allmän och lika rösträtt och att all offentlig makt utgår från folket. Det är lätt att se detta som självklart, men den är aldrig självgående. Den måste ständigt försvaras.

Till de rasistiska och främlingsfientliga krafter, som idag använder sig av nationaldagen, för att ge utlopp för sina åsikter vill jag säga, att den svenska flaggan står för frihet och demokratiska värderingar. Öppenhet och solidaritet med omvärlden.

Till alla nya svenska medborgare vill jag säga, att ni är en viktig drivkraft i vår utveckling. Ni berikar vårt land Sverige i ert bidrag till att bygga upp vårt välstånd.

Till sist vill jag utbring ett fyrfaldigt leve för Sverige...
- Hurra, hurra, hurra, hurra!

Två minusposter... igen!

 

Så har landstinget Gävleborg ännu en gång fått skylta med negativa publiceringar.

Den första återfinns idag i hälsingetidningarna, där 15-årige Johan Krantz med sin autism och flera andra diagnoser, däribland utvecklingsstörning och hyperaktivitet, trots utredningar genom landstingets försorg sedan 2009, nu får söka hjälp i Uppsala. Utmaningen har varit att hitta en kommunikationsmodell som Johan klarar av och kan träna på. Och här har landstinget Gävleborg gått bet, enligt Johans föräldrar.

Den andra återfinns i Arbetarbladet, där en kvinna har stämt landstinget för många års felaktig medicinering och krävt skadestånd för sina skador. I går möttes de två i Gävle tingsrätt.
Att en ensam individ stämmer landstinget är ovanligt men inte unikt, menar kvinnans advokat Dennis Brinkeback.
– Hon har inte fått någon medicinsk bedömning på 15 år. Det är skandalöst. Hon är en av få som vågar ta den här striden, men det är tusentals människor som råkar ut för samma sak inom psykiatrin, säger Dennis Brinkeback.
Det hela började för över 20 år sedan då kvinnan på grund av en skilsmässa hamnade i ett psykosliknande tillstånd och fick psykosmedicin utskriven, så kallad neuroleptika.
Men därefter hävdar kvinnan att medicineringen fortsatt trots att hon inte var psykotisk – utan deprimerad.
...
Själv väntar jag nu på en pluspost... maktskifte i landstinget Gävleborg till hösten!

Vi vill ha ett bättre Europa

 

 

Kristdemokrater från Sverige vid AER Generalförsamling 2014

 

 

Efter medverkan under ett par dagars konferens i Dolnoslaskie, Polen - Assembly of European Regions Generalförsamling - med ca fyrahundra regionpolitiker ifrån Europa, gavs bland annat följande budskap till det nya EU parlamentet.
...
AER vill gratulera de nyvalda och de återvalda ledamöterna i det nya EU parlamentet och uppmana alla till ett arbete med återkoppling till den kunskap som finns på regional nivå.

AER noterar det låga valdeltagandet i EU och den ökande tendensen till euroskeptiska partier . Vi hoppas, att tillsammans med Europaparlamentet , andra EU-institutioner och medlemsstater, fortsätta bygga ett bättre Europa som bygger på demokrati , mänskliga rättigheter och jämställdhet . AER vill uppmuntra parlamentet och kommissionen att fortsätta sitt gemensamma arbete för ett bredare Europa med dess närområden . Här finns plikten att alltid i detta hjälpa medborgarna ...

Vi anser att en betydande del av de europeiska väljarna stöder ett starkt samarbete inom ramen för EU . Vi , som regionala politiker , är i ständig dialog med medborgarna... Vi vill ha ett bättre Europa , ett Europa med fokus på det som är viktigt för medborgare och där beslut skall fattas närmare människors behov . Det är därför subsidiaritetsprincipen måste vara nyckeln i det europeiska beslutsfattandet och den måste prioriteras på följande frågor:
- Använd regional expertis för att utforma sammanhållningspolitiken . Regionerna måste vara i centrum för medborgarnas behov . De måste därför vara med från första början i utarbetandet av partnerskapsavtal och operativa program för en social , territoriell och inkluderande regionalpolitik.

- Försvara anställning av ungdom på regional nivå . AER uppmanar EU att erkänna det verkliga mervärdet av regionala program för ungdomars rörlighet och sysselsättning . Varje år skickar AER genom sitt Eurodyssey Programme hundratals unga kvinnor och män utöver hela Europa för att skaffa arbetslivserfarenhet efter studierna och hjälpa dem in på den europeiska arbetsmarknaden . Denna framgångssaga måste fortsatt stödjas och utvecklas.

Paneldiskussion

- Hjälp regionerna i arbetet med demografiska förändringar . I Europa växer den äldre befolkningen. Ett aktivt och hälsosamt åldrande måste prioriteras. Det behövs en inkluderande och generationsövergripande strategi . Regionerna är pionjärer i att göra och genomföra användarbaserade , effektiva lösningar . De bör få stöd i detta . AER kan här vara ett forum för utbyte av kunskap och ge exempel på bästa praxis.

- Stödja en effektiv ekonomisk subsidiaritet .  99 % av företagen i EU är små , ​​det vill säga 23 miljoner företag . I en tid då globaliseringen av marknaderna har ändrat reglerna måste EU fokusera på nya möjligheter och vända sig till sina regioner med små och medelstora företag ...decentraliseringen är här en viktig faktor när man vill frigöra företagens konkurrenskraft. Europa 2020-målen kan bara nås med deltagande av regionerna .
- Stärka regionernas roll genom innovation . Våra regioner är värdar för några av de bästa universiteten och forskningscentra i  världen . Europas roll som en ekonomisk världsmakt kommer från högkvalitativa och högteknologiska hållbara produkter och tjänster. Regionerna bör finnas med i centrum för programmet Horisont 2020.

Aktivt deltagande vid voteringsärenden

Förbjud tiggeriet... eller?

 

Tiggare på gatorna i Sverige var en mycket ovanlig syn fram till mitten av 1990-talet. Två faktorer har sedan dess förändrat detta, Psykiatrireformen 1995 och EU-utvidgningen 2005 med tio nya östeuropeiska länder.

Vid det förstnämnda fallet visade det sig att när mentalsjukhusen stängdes och dess patienter slussades ut i samhället, var några oförmögna att ta hand om sig själva och sitt drogmissbruk och hamnade därför utanför den omvårdnad som ställer krav på människan. Vid det andra fallet blev EU-utvidgningen 2005 med tio nya östeuropeiska länder, möjligt för sämre lottade människor därifrån, inte minst romer från Rumänien och Bulgarien (EU-medlemmar 2007), att söka sig till bland annat Sverige.

Det är numera en vanlig syn att se människor tigga pengar inte bara vid offentliga platser, som exempelvis vid ett stort torg eller i tunnelbanan i Stockholm, utan även vid huvudstråk i mindre städer. Tiggeri kan även förekomma bland gatumusikanter, men så länge dessa inte aktivt ber om betalning, utan enbart lägger ut ett gitarrfodral eller en hatt som sparbössa, klassas det inte som tiggeri.

Huruvida det är organiserade internationella brottslingar med nära kopplingar till maffian och eventuellt med koppling till människohandel, som ligger bakom mycket av tiggeriet i Sverige är en fråga, som ofta upprör känslor och diskuteras. Enligt internationella undersökningar visar att tiggarna i genomsnitt tjänar en femtiolapp om dagen, vilket knappast torde vara tillräcklig orsak för maffiamedverkan.

Välgörenhetstiggeri är ganska vanligt förekommande. Ofta går då insamlarna omkring med en sparbössa på folktäta platser och tigger om bidrag till olika hjälporganisationer för att exempelvis hjälpa till med bidrag till katastrofinsatser.

För min egen del håller jag med Michael Anefur/Regeringens hemlöshets
samordnare, när han säger...”Jag är övertygad om att vi måste försöka hålla två perspektiv i huvudet samtidigt. Dels vårt välfärdsperspektiv där ingen ska behöva tigga i vårt land. Dels tiggarnas perspektiv att försöka skapa sig ett bättre liv och framtid. De få pengar man får ihop är dock mer än man kan finna på hemmaplan och hjälper till att göra livet något lättare att leva”... ”De underliggande och avgörande problemen är extrem fattigdom, diskriminering och utbredd korruption i vissa länder. Detta måste motarbetas på alla sätt men det måste ske i de länder där problemen finns”.

Själv hoppas jag att det nyvalda EU-parlamentet ställer ånyo och bättre krav på länder,därifrån människor med tiggarstämpeln kommer ifrån, att arbeta med jämlikhets- och diskrimineringsfrågor. Dessa har tyvärr varit olösta i århundraden.

Det vi måste komma ihåg är att tiggaren är också en medmänniska precis som du och jag. Vi har alla ett ansvar att förbättra världen så mycket vi kan. Det gör vi knappast genom att bara säga... ”förbjud tiggeriet”! Din och min röst är viktig i kommande EU-val

Jag lägger min röst på  - Kristdemokraterna

Utvecklingen går åt rätt håll...

Utvecklingen går åt rätt håll när antalet barn som berörs av vräkningar minskar. I de kommuner som regeringens hemlöshetsamordnare har besökt är minskningen ännu större. Det skriver Maria Larsson och och kristdemokraten och hemlöshetsamordnaren Michael Anefur på Svt debatt.
 

Barn som vräks. Orden är fruktansvärt laddade och kan framkalla bilder för ens inre som gör ont. Men hur ser det ut i landet? Vräkningar har alltid förekommit men det var först nyligen som vi fick veta hur många barn som är berörda. Tidigare regeringar brydde sig inte om att fråga. Alliansregeringen har gjort det. I närmare hälften av Sveriges 290 kommuner var detta ett problem och det oavsett politisk ledning.

Sedan den 1 januari 2012 har regeringens nationelle hemlöshetssamordnare arbetat med att ge stöd till kommuner i deras arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Ett specifikt uppdrag för hemlöshetssamordnaren var att särskilt uppmärksamma kommunernas vräkningsförebyggande arbete då det handlar om familjer med barn. Socialstyrelsens kartläggning från år 2011 visade att det finns 34 000 personer i hemlöshet eller som är utestängda från bostadsmarknaden. 82 procent av dessa personer finns i de kommuner som hemlöshetssamordnaren har besökt.

Vräkning av barn minskar

Statistik från Kronofogdemyndigheten visar att antalet barn som berörs av vräkningar har minskat med 24 procent från 2011 till 2013. I de kommuner som hemlöshetssamordnaren besökt är minskningen 45 procent. Statistiken för 2013 visar att 50 vräkningar gjordes där barn var närvarande vid själva vräkningstillfället. Vid 16 av dessa tillfällen var socialtjänsten inte närvarande. Det är oacceptabelt.
Mycket arbete kvarstår för att förhindra vräkningar av familjer med barn. Barns behov av att få känna trygghet och kontinuitet i sitt boende är grundläggande. Professorerna Gunvor Andersson och Hans Swärd har i sin forskning belyst att det är mer omvälvande för barn än vuxna att tvingas lämna sitt hem. Det förebyggande arbetet är såldes mycket viktigt. Kommunen behöver ha ett gott samarbete med hyresvärdarna. Om socialtjänsten får en tidig signal när saker och ting inte står rätt till i boendet, finns möjligheten att agera och erbjuda hyresgästen stöd samt eventuella insatser i ett tidigt skede. Då kan situationen lösas på ett sätt som är bra för både hyresgästen och hyresvärden.

Svårare få boende

Det är viktigt att så långt som möjligt undvika vräkningar. Lika väsentligt är att människor kommer in på bostadsmarknaden. Framförallt saknas det billiga hyresrätter i dag. Konkurrensen om bostäderna ökar och som ett led i det har även kraven på hyresgästerna. Det kan handla om krav från bostadsbolagen på att hyresgästen ska ha fast anställning, en viss årsinkomst, inga betalningsanmärkningar och ett tidigare prickfritt boende. Detta slår mot personer med missbruk eller psykisk ohälsa, men även ungdomar och nyanlända flyktingar. Ensamstående med barn och personer med svag ekonomi är andra som drabbas av dessa krav.

Samarbete på nationell, regional och lokal nivå krävs

Traditionellt sett har hemlöshet varit en uppgift för socialtjänsten. Men på ett strukturellt plan är situationen på arbetsmarknaden, inriktningen på integrations-, hälso- och sjukvårdspolitiken och framför allt bostadspolitiken andra viktiga faktorer. Utan denna helhetsbild är det svårt att förstå och arbeta mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. För att komma tillrätta med dessa problem krävs ett delat samhälleligt ansvarstagande på såväl nationell som regional och lokal nivå.
Regeringen har med den nationellt insamlade statistiken och hemlöshetssamordnaren bidragit till jämförbarhet mellan kommunerna och stöd till dem. Några kommuner X/ har sagt nej till besök från hemlöshetssamordnaren och därmed den utsträckta hand som regeringen ger. Hur varje kommun hanterar frågan avgörs av den politiska ledningen i respektive kommun. Där ligger ansvaret för de barn som berörs av vräkning i vårt land.
..
x/ I Gävleborg är det endast Ljusdal som tackat ja till besök av hemlöshetssamordnaren

Nödvändig åtgärd inom svensk cancervård

I vårens budgetproposition som kommer att presentera nästa vecka
- 9 april kl 0800 - föreslår regeringen att under perioden 2015-2018 satsa totalt 2 miljarder kronor på att förkorta väntetiderna inom cancervården. Satsningen ska också premiera ett snabbt vårdförlopp mellan remiss och behandlingsstart samt bidra till snabb diagnos.
 

 
 
-Väntetiderna är på många håll alltför långa och de regionala skillnaderna är stora. Medianväntetiden för till exempel prostatacancer är 140 dagar i Västra Götalandsregionen jämfört med 210 dagar i Stockholms län. För flera cancerformer får patienterna i vissa delar av landet vänta tre gånger så lång tid från remiss till behandling som i andra delar av landet. Med andra ord är förbättringspotentialen stor. För vad gör de annorlunda på västkusten jämfört med i huvudstaden och hur kan vi bli bättre på att lära av varandra? säger Socialminister Göran Hägglund. 
-Satsningen ska bygga på det arbete som är gjort inom ramen för den nationella cancerstrategin och de regionala cancercentrumen. Den ska ha ett tydligt patientfokus och förbättringen ska vara märkbar på personnivå och omfatta hela vårdkedjan, alltså från utredning och diagnos till behandling.
 


 

Landstingsledningens totala tondövhet

 

 

Akutsjukvården i Gävle drabbas av svåra problem: sjuksköterskor som säger upp sig på grund av att man inte har förtroende för ledningen; läkare som inte kan garantera den medicinska säkerheten; en sviktande patientsäkerhet. Som landstingsråd blir jag upprörd. Som medborgare blir jag orolig. Jag frågar mig, liksom många andra länsbor, om vi verkligen kan lita på att vi kommer kunna få den vård vi behöver den dagen vi blir akut sjuka.

I förra veckan fick jag på landstingsstyrelsen av landstingsdirektören höra att problemen på akuten kommer att undanröjas och att det pågår diskussioner om ett förbättringsarbete. Man menar från majoritetens sida att det inte finns anledning till oro. Likväl är vi oroliga.

Landstingsledningen har gått ut med debattartiklar som manar till lugn. Samtidigt säger personalen att ”sittande ledning har under de senaste åren sett en negativ trend på akutmottagningen och har i praktiken inte gjort något åt det”. 60 läkare säger i ett upprop att ”det är inte säkert på akuten”. Man hotar med att säga upp sitt medicinska ansvar om inte verksamhetschefen sätter in åtgärder omedelbart. Samtidigt menar Eva Tjernström (S) att det inte är någon fara. Majoritetens totala tondövhet och brist på verklighetsförankring gör mig dubbelt bekymrad.

Vad är egentligen problemet? Brist på resurser är det inte. Sedan Alliansregeringen tillträdde har fler personer kommit i arbete och skattebasen har därmed ökat: Sedan 2006 har svensk hälso- och sjukvård fått över 22 miljarder kronor i ökade resurser. Personaltätheten har ökat och läkarutbildningen har byggts ut med över 25 procent. Det hela är, kan jag bara sluta mig till, en ledningsfråga. Nuvarande majoritet förmår inte att leda landstinget i Gävleborg.

Gävleborg förtjänar bättre.

 



    

Världens bästa land att åldras i

 

Tack vare Kristdemokraterna har Sverige blivit världens bästa land att åldras i. Det berättas också genom  Alliansens pågående valkampanj.

– Det är självklart något för oss att vara stolta över men också något att bygga vidare på, för utvecklingen av äldreomsorgen blir aldrig färdig. Vi vill ta ytterligare steg för att förbättra värdigheten, kvaliteten och självbestämmandet inom äldreomsorgen, säger äldreminister Maria Larsson.

För fyra år sedan lovade vi att förbättra de äldres situation. Stora miljardsatsningar har gett resultat. Enligt uppgifter från både EU och OECD är Sverige i dag världens bästa land att åldras i. Förutom Holland är Sverige det land som satsar mest pengar på äldre, och ingen annanstans än här finns det fler vårdanställda per invånare över 65 år.

-Vi ser tydliga förbättringar på samtliga områden. Användningen av olämpliga hjälpmedel har minskat med 35 procent över på åtta år.
-Den palliativa vården har förbättrats, i dag har 85 procent en annan person närvarande vid dödsögonblicket och lika många dör utan trycksår.
-254 kommuner arbetar personcentrerat med demenssjuka med hjälp av BPSD-registret vilket på ett tydligt sätt förbättrar livskvaliteten för de demenssjuka.
-Brukarundersökningar visar att äldre är nöjda med sin vård. Nio av tio känner sig trygga med omsorgen de får. Det betyder förstås inte att vi lutar oss tillbaka och är nöjda.

– Man ska kunna fortsätta att vara den person man alltid har varit, även när man behöver samhällets omsorg och vård. Vi har tagit många och viktiga steg på vägen för att göra det möjligt för alla. Med fortsatt förtroende att leda Sverige kommer vi att fortsätta att förbättra äldreomsorgen, säger äldreminster Maria Larsson.

Kristdemokraterna har bland annat lovat att mat och måltider för äldre ska vara ett priotierat område under nästa mandatperiod.

 

Stolt Landsting samlar sig inför nya utmaningar

Invigningstal av Tommy Berger och Patrik Stenvard

Under tre fredagar denna månad, visar Landstinget Gävleborg upp stora delar av sin verksamhet och i samband med det finns även en påminnelse till sina över 7000 medarbetare, att från och med 1 jan 2015 är något nytt på gång... En ny region Gävleborg skapas, där Landstinget Gävleborg slås samman med Region Gävleborg.

Dialysverksamheten  i Gävle presenterades bl a på detta sätt... Själv

påminde jag om lyckade försök i Jönköping med egenvård. "På gång fick jag höra...Bra!"

Idag var jag med på en av dessa tre tillfällen med närmare 2000 medarbetare. Platsen var Flygstaden i Söderhamn. Förutom ett 60-tal utställare från landstingets egen verksamhet fanns åtskilliga seminarier. En stolt verksamhet visades upp, där minglandet bland idel glada medarbetare fanns, bådar gott för länets medborgare. Här kommer förutom framtidens Hälso- och sjukvård även andra verksamheter att ingå, alla med ett utvecklingsansvar för länet i så vitt skilda områden som infrastruktur, utbildning, kompetens, forskning, mm Vad den nya regionen kommer att heta blir en fråga för politikerna framöver.

Information gavs om "den nya Företagshälsan



Här ges information om den nya enheten i Söderhamn -

Asyl- och migranthälsan Gävleborg



Samhället större än staten...

Samhället är oändligt mycket större än staten. Ett öppet samhälle byggs på tydliga värden, visar tolerans för olikheter och ger utrymme för människor att växa. Samhällsbyggandet utförs varje dag av de människor som deltar i och utgör det civila samhället, med dess breda spektra av frivilliga och ideella föreningar och verksamheter.
Häromdagen - torsdag 13 mars -  tillsatte Alliansregeringen en stor offentlig utredning kring civil­samhällets villkor. Ministrarna Göran Hägglund och Maria Arnholm påminde om civilsamhällets betydelse i debattartikel i DAGEN.

6 000 000 av oss i Sverige har valt att vara med i en eller fler föreningar. 1 700 000 av oss lägger en del av sin tid på ideellt arbete i en av civilsamhällets 220 000 organisationer. Den tillit mellan människor och den tillförsikt om framtiden som är typisk för vårt land hämtar mycket av sin kraft ifrån ett av världens starkaste civil­samhällen. Detta går också att mäta i pengar. Tiden som läggs ned motsvarar cirka 400 000 årsarbetskrafter. Civilsamhällets organisationer omsätter uppemot 220 miljarder årligen och är arbetsgivare åt 140 000 människor.

Alliansen har sedan första dagen varit noga med att politiken för civilsamhället utformas i nära dialog med civilsamhällets aktörer. Grundinställningen har varit att politiken och det offentliga är ett komplement till civilsamhället, inte tvärtom. Utredarens uppgift är därför att lämna bidrag till hur politiken ytterligare kan underlätta för civilsamhället att blomstra – på sina egna villkor.

Ökad makt till patienten

 

I torsdags fattade regeringen beslut om en proposition till ny patientlag. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning och att främja dennes integritet, självbestämmande och delaktighet. För den som önskar söka vård i ett annat landsting än det egna - kortare vårdkö i grannlänet eller om man bor i ett län och jobbar i ett annat - kommer denna möjlighet nu att finnas.
Den nya lagen kommer också att förstärka informationsplikten gentemot patienten och förbättra möjligheten att få en ny medicinsk bedömning.

Under senare år har Socialminister Göran Hägglund arbetat intensivt med att stärkta patientens ställning i många avseenden. Det gäller till exempel reformer för ökad valfrihet, lagstadgad vårdgaranti, skärpt tillsyn och förbättrad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården. Med den nya lagen stärks patientens ställning ytterligare när det gäller möjligheten till inflytande och delaktighet. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

...
Nästa steg måste vara att ge patienten valfrihet också när hon eller han behöver ligga kvar på sjukhuset. Paradoxalt nog är lagreglerna för den europeiska patientrörligheten mer långtgående än patientens rätt att söka slutenvård över landstingsgränserna. Varför ska det vara svårare för patienter att söka sig till ett sjukhus i en annan del av landet än till ett sjukhus utomlands?... En del av jobbet återstår och kanske allt om Alliansregeringen förlorar valet i höst. Då försvinner valfriheten.

 

Barn och unga mår inte så bra...

Någon har sagt... ”Barn och unga mår inte så bra som de har det”. I genomsnitt har barn och unga det ekonomiskt bättre och bättre i Sverige, samtidigt som rotlöshet, ångest och bristande framtidstro är vardag för alltför många. Vi ser att skolresultaten sjunker och många unga har svårt att få jobb. Den psykiska ohälsan hos barn och unga oroar. Förskrivning av antidepressiva läkemedel till barn och unga ökar. Trots att det har skett en kraftig nedgång i självmordsstatistiken generellt så har antalet självmordsförsök bland barn och unga ökat. 
Att må bra handlar inte bara om pengar och standard, utan om mycket mer än så. Och att vi fått det bättre i genomsnitt betyder inte att alla har det bra.

Hur våra barn och unga mår är framförallt viktigt i sig – här och nu – för varje enskilt barn. Men det är också viktigt på sikt, för samhället i stort. De mänskliga resurserna blir en allt mer avgörande faktor för ett lands ekonomiska utveckling och konkurrenskraft. På en framtida världsmarknad kan inte Sverige konkurrera med pris utan med kunskap, kompetens och kvalitet. Och människor som har balans i tillvaron och mår bra lär sig mer och presterar bättre. Hemmiljön, familjelivet och uppväxtförhållandena påverkar vår hälsa och livskvalitet. En sund och framgångsrik utveckling av samhället och landet måste därför utgå från familjens villkor och vardag – alla familjers, oavsett hur familjen ser ut. Ingen människa kan fungera optimalt i sina olika roller i livet om man inte har balans i tillvaron. Detta är viktigt i det lilla men också i det stora. Det är viktigt för oss som vuxna, men inte minst viktigt för barnen som är helt beroende av föräldrarnas omsorg och fostran. 

 

Europa i händelsernas centrum

 

Under veckan har jag haft förmånen att få lyssna på Kristdemokraternas toppkandidat till EU valet 25 maj, Lars Adaktusson. I måndags vid heldagsbesök i Gävle och i fredags vid Europaforum i Sundsvall vid paneldebatt. Påminnelser vid bägge tillfällena var i enlighet med Kristdemokraternas Europapolitiska program.
...
Europas historia är fylld av våld, krig och blodspillan. På slagfält, i skyttegravar, i
koncentrationsläger, av bomber och terror har miljontals människor dödats i vårt Europa. Generation efter generation har fått uppleva hur nationsgränser flyttats och hela länder utplånats. Inga bilder, inga berättelser kan få oss i ett Sverige förskonat från krig i över 200 år att ens ana vilka fasor vårt Europa genomlevt.

När Europa låg i ruiner efter andra världskriget reste sig tre kristdemokratiska statsmän upp: Konrad Adenauer i Tyskland, Alcide de Gasperi i Italien och Robert Schuman i Frankrike. De hade alla levt i gränstrakter som efter krig och fredsfördrag flyttats mellan olika stater. De hade alla tre förföljts och upplevt krigets förödelse och förråande inverkan på människan. I deras efterkrigsanalys identifierades en gemensam orsak i nazismen, fascismen och kommunismen, men också i mellankrigstidens kapitalism. Det var den filosofiska materialismens människosyn och etik. Det går inte att bygga ett gott samhälle med en människosyn där den enskilda människan inte är någonting värd. Det går inte att bygga ett gott samhälle där etiken är att makt går före rätt.

Adenauer, de Gasperi och Schuman förenades också i den gemensamma övertygelsen att enbart ett enat Europa kan förhindra krig. Enbart försoning mellan länder och enskilda kunde lägga grunden till ett nytt och enat Europa, där fred och frihet råder. De menade att en nödvändig förutsättning för detta projekt är den kristna människosynen och etiken med sina judiska rötter. Varje människas okränkbara värde skulle bli vägledande för framtidens politiska makthavare. Så påbörjades bygget av det europeiska huset. Bygget blir aldrig färdigt. Nya våningar tillkommer. Inredningen tål att både kritiseras och ändras.

Kristdemokraterna – en världsvid rörelse – kan inte nog understryka att den människosyn och etik som bäst värnar fred och frihet är av universell karaktär. Inga nationsgränser i världen delar in oss människor i A eller B lag. EU är inte enbart samarbete, EU är gemenskap. Den gemenskap och sammanhållning som ska ge européerna insikten att vi alla har ett ansvar för varandra och för vår omvärld. Detta är även grunden för vi ska kunna erbjuda våra barn och ungdomar en trygg uppväxt i fred och frihet.
....
I dagarna upplever vi hur folket i Ukraina under diktatur försöker frigöra sig från ofrihet och förtryck... deras önskan är att komma in i Europas gemenskap.
 

 

1-0 till Hudiksvall

Efter läkarexamen har de flesta börjat tröttna på livet som läkarkandidat. Man börjar söka ett bra sjukhus att göra sin allmäntjänstgöring på. Idag fick jag tillsammans med mina Orådskollegor i Samverkan Gävleborg förmånen att göra ett studiebesök på Hudiksvalls sjukhus, där alltid ett trettiotal AT-läkare gör sina 21 månaders tjänstgöring tillsammans med övrig primärvård i Hälsingland. AT-läkarna kommer i första hand från Stockholm, Uppsala och Umeå.

Mitt helhetsintryck är efter någon timmes information av AT-ledningen vid nämnda sjukhus, mer än tillfredsställande. Årliga utvärderingar från berörda AT-läkare i Sverige ger vid handen, att utbildningen som helhet med handledning, deltagande i jourverksamhet mm i Hudiksvall är i jämförelse med övriga Sverige i topp. Bra med tanke på att förutsättning för att dessa AT-läkare stannar kvar i länet ökar.

I dessa OS-tider kanske uttrycket 1-0 passar in som någon i gruppen uttryckte det, när jämförelse gjordes med Gävle sjukhus.

Huvudentrén Hudiksvalls sjukhus i vinterskrud - jan 2014

 

Framtidens hälsa

Estlands president Toomas Hendrik Ilves

 



I början av veckan samlades runt 200 beslutsfattare från hela världen i Kiruna för en två dagars konferens, Arctic Light e-He@lth Conference. Diskussionsämnen var bland annat e-hälsa, hur IT kan förbättra och förenkla vården. Temat var den medskapande patienten . I framtidens vårdsystem har patienten mer inflytande och kontroll över sin hälsa.

Estland - det land som är högst rankat i världen när det gäller e-hälsa - var representerat av sin president Toomas Hendrik Ilves. Han var också den förste talaren vid konferensen. Hans vision är att bygga ett system där man på ett lättare sätt kan förutse hälsoproblem med så kallat "big data", informationssamling.

Vården kan ha en databas med uppgifter från miljontals människor som gör det enklare för dem att förutse komplikationer beroende på om du röker, vad du äter, hur mycket du tränar och hundratals andra faktorer.

Han menade att det första steget i att skapa ett fungerande system är att patienterna måste äga sin egen hälsoinformation och ha kontroll över den, inte som i dagens Sverige där patienter fortfarande i de flesta landsting inte får läsa sina egna journaler. Han tog också upp säkerheten runt digital information som måste stärkas. Allt ska krypteras.

– Vi måste kunna garantera informationens säkerhet. Det är en särskilt angelägen fråga efter Edward Snowdens avslöjanden om NSA förra året, sa Toomas Ilves.

I Estland använder man kryptering som inte kommer gå att knäcka på 20 år. Där röstar till och med en fjärdedel av befolkningen på internet. På frågan vad som krävs för att Sverige ska kunna införa ett e-hälsosystem enligt den Estländska modellen ger Toomas stark kritik till den svenska säkerheten.
– Ni måste först göra om ert säkerhetssystem. Förra året stals 1,2 miljoner lösenord i Sverige för att ert säkerhetssystem är grundat i banker. Sedan krävs mjukvara och patienternas förtroende, sa Tomas Ilves.
..

Här står "flickan" 65 år /MS Alide L Chase/ och föreläser...

Hon har för en stund sedan med ett tryck på en app i sin iphone haft kontakt med sin 90-åriga mor i Kalifornien... detta tillsammans med läkare.

Framtiden är redan här... Nu gäller det att använda sig av rätta verktygen.

Vården för sjuka äldre blir bättre i Sverige

 

Under innevarande mandatperiod 2010-2014 utgår fyra miljarder kronor till landets kommuner och landsting i satsningen - de mest sjuka äldre ska kunna åldras i trygghet och självbestämmande. Satsningen har delats in i åtta delområden.

1. Skapa samverkan och samordning
2. God hälsa vård och omsorg
3. God och säker läkemedelsanvändning
4. God vård i livets slutskede
5. God vård vid demenssjukdom
6. Bättre ta tillvara individens och anhörigas resurser och synpunkter
7. Utveckla kunskap, kvalitet och kompetens
8. Bättre uppföljning och utvärdering

Pengarna som satsas till dessa områden ska kopplas till resultat och prestation vad gäller förbättring av vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Genom ekonomiska incitament har här regeringen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting målsättningen att förbättra samverkan mellan kommuner och landsting, se till att vården i högre grad utgår ifrån patientens behov.

I media hittar vi i dagarna förutom oseriösa inlägg inom området svensk äldreomsorg även de med större faktaunderlag. I det förstnämnda fallet SVT´s undersökning bland 1000 inv och den senare av Socialstyrelsen brukarundersökning hos 140 000 äldre som bor på särskild boende eller har hemtjänst. Den sistnämnda visar att 89 procent av de som har hemtjänst och 83 procent av de med särskilt boende är nöjda med den omsorg de får medan andelen missnöjda är under 5 procent.

Glädjande är att i dagarna få återrapporterat i länsmedia om utfall i pengar till länets kommuner. Den senaste rapporten återfinns bland annat  i Arbetarbladet om Gävle kommun, som fått 11,7 milj kronor extra för sitt jobb under 2013 enligt ovan kriterier. På hemresan med tåg i fredags från Gävle frågade jag Hofors kommunalråd hur mycket pengar det blev för kommunen... detta kunde hon inte svara på. Idag kan jag meddela att det blev 1,4 milj kronor extra till lagd budget att användas 2014.
...

Sverige har en växande grupp äldre och de äldre lever allt längre och är friska allt längre upp i åren. Det är mycket positivt. Gruppen De mest sjuka äldre utgörs idag av knappt 300 000 personer. För att tillhöra gruppen mest sjuka äldre ska man vara 65 år eller äldre och ha omfattande behov av vård och omsorg. Med detta menas någon eller några av följande kriterier:

• Multisjuklighet, minst tre diagnoser senaste 12 månaderna
• Fler än 19 vårddagar eller tre inskrivningar i slutenvården
• Fler än sju läkarbesök i öppen specialistvård
• Äldre som bor permanent i särskilt boende
• Har 25 timmar eller mer i hemtjänst per månad
• De som bor i korttidsboende eller har assistans enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS)

Ömsom vin ömsom vatten...

 

Det märks att supervalåret har börjat. I media beskrivs verklighetens tillstånd i Sverige i antingen ljusa eller mörka färger. Det blir ofta av den sistnämnda varan genom den mediavärld, där enligt undersökningar, ja journalisterna till åttio procent är rödgröna till färgen.

Äldrevården har mer än en gång från Alliansregeringens sida helt följdriktigt, redovisats i ljusa färger. Detta framför allt beroende av alla undersökningar som gjorts, både nationellt och internationellt, som bekräftar att Sverige ligger i topp enligt de som åtnjuter denna äldrevård. Detta till trots visar så Mediasverige mer än en gång på det motsatta... man har hittat något skräckexempel och detta får så vara typexemplet för svensk äldrevård. Då blir det desto viktigare när Expressen i går visar på det motsatta. "Äldrevården är inte ett träsk av vanvård...". Själv brukar jag mer än en gång hänvisa till Äldreboken.

Ofta får man höra att det saknas resurser i form av pengar... om vården får mer pengar blir allt bättre. Detta är en sanning med modifikation. I vårt eget län - Gävleborg - har det så visats att operationsköerna drastiskt minskat genom bl a smartare schemaläggning, öppna operationssalar hela dagar och så långt det är möjligt separera de akuta operationerna från de planerade så att de inte stör varandra.
I dag opereras nio av tio patienter inom 90 dagar. Antalet utförda planerade operationer per år har ökat med 21 procent sedan 2008. Med befintliga resurser har man lyckats öka 4 300 operationer under åren 2008 till 2013. Mycket bra.

Ömsom vin...

Grattis!

 

 

 

Häromdagen fick jag vid besök på Hudiksvalls sjukhus se pågående ombyggnation av hus 07. Alltsedan arbetets början 2010 med projekt "kortvårdskirurgi" till dagens slutgiltiga utformning med bland annat intensivvårdsavdelning, har arbetet onekligen inte fortskridit med någon större fart. Omtag har fått göras för att få, som det heter, en bättre helhetslösning för operationsverksamheten i Hudiksvall.  Nu tycks dock bilden av hur det kommer att se ut i den närmaste framtiden fått ett klarläggande. Men man kan inte vara säker. Kanske nya omtag måste göras. Hur som helst... Grattis säger jag till ändamålsenliga lokaler. Allt för personalens och inte minst medborgarnas bästa.
..

 

För sex år sedan hade Gävleborgs landsting bland de längsta kötiderna i landet till operation. Endast fyra av tio opererades inom kraven för vårdgarantin, 90 dagar. Längst väntetid var det på sjukhusen i Gävle och Sandviken.

– Vi hade jättestora problem. Ungefär 5 000 personer stod på väntelistan och bortåt 3 000 hade väntat mer än 90 dagar, säger Ingrid Halvarsson, operationssamordnare Gävleborgs landsting till Arbetarbladet.
Hösten 2008 tillsattes länsplaneringsenheten, LPE, där bland andra Ingrid Halvarsson ingick. Deras uppdrag var att kapa operationsköerna.

Idag har man smartare schemaläggning... Operationssalarna hålls öppna hela dagen... Så långt det är möjligt har man också separerat de akuta operationerna från de planerade så de inte stör varandra.
– Förut kanske någon slutade 15.30 och då stängdes salen. Nu är salarna öppna 8 till 17.

I dag opereras nio av tio patienter inom 90 dagar. Antalet utförda planerade operationer per år har ökat med 21 procent sedan 2008.
– Med befintliga resurser har vi lyckats öka med 4 300 operationer under åren 2008 till 2013. Grattis säger jag till ett bra arbete. Det är inte alltid mer pengar som behövs.

..

I går utexaminerades Julia Adolfsson, Rebecka Aldén, Anna Andersson, Maria Andersson tillsammans med 60 andra sjuksköterskor från Högskolan i Gävle. Ni kommer att behövas... stora pensionsavgångar väntar inom vården. Grattis!