Ifrågasatt än en gång...

Så har årets Almedalsvecka börjat... Detta 'demokratitorg', där möte mellan människor och utbud av seminarier, överträffar varandra år från år. Det är av en del kallat för 'årets smörgåsbord i kunskapsinhämtande och av andra kallat för slöseri med skattebetalarnas pengar'.

Detta fenomen, startat av Olof Palme på ett lastbilsflak 1968, är ett unikt tillfälle att som besökare själv välja ut det absolut läckraste, det som lockar och tilltalar mest. I år över 4000 evenemang enligt dagsfärsk notering i Almedalsguiden - All time high! är återkommande uttryck.

Själv försöker jag ta till mig så mycket kunskap jag mäktar med... tar gärna tillfället i akt att även skaka hand, ställa frågor med föreläsare om möjlighet ges. Idag blev det med bland annat  Sverker Spaak från Migrationsverket. Ämnet gällde de som fått avslag på sin asylansökan och 'gått under jorden'! Idag gäller det hela 50%!

Den får inte slarvas bort

Lagstadgad semester infördes på 1930-talet i Sverige. Tanken var  att ledigheten skulle utveckla såväl kropp som själ. Enklaste sättet att uppfylla detta var kanske att resa bort.


Semestern för detta år har för en del precis börjat, för andra är det kanske några veckor kvar och för några är den redan avklarad. Drömmen om den perfekta semestern finns där och man anar slutet på ett kanske slitsamt år på ett jobb som saknar både tillfredsställande arbetsmiljö och skälig lön. För andra kanske dess motsats. 


Nu skall stressen på arbetsplatsen utbytas mot lugn och rekreation. Här skall en lagom dos av äventyr upplevas. Det sistnämnda kanske inte minst för att kunna berätta om till hösten bland arbetskamrater och grannar.


Blir det månne landet, stugan och havet, soldränkta stränder, fjällvandring eller kanske ”bara vara” på hemmaplan.


Semestern – denna form av betald ledighet – blir den något för svensken. Något som främjar hälsan och i slutändan kommer att leda till en mindre kostnad för en alltmer kostnadskrävande hälso- och sjukvård i vårt land. Denna sjukvård som idag, liksom tidigare somrar, stänger vårdplatser i brist på personal.

Föga torde lösningen vara, enligt Gävleborgsmodellen, att erbjuda personalen en ersättningsnivå à 15000kr / vecka, i de fall man orkar flytta fram semestern någon/några veckor. Här behövs en långsiktig lösning för att rekrytera personal med anständiga löner och inte minst en god arbetsmiljö för att kunna behålla personalen. 

Semestern som skall ge hälsa och krafter får inte slarvas bort. 

Bekymmersamt...

Skollagen kräver att fast anställda lärare ska vara utbildade och legitimerade. Men i grundskolan har andelen legitimerade (mätt i heltidstjänster) sjunkit nationellt, från 72,7 procent förra läsåret till 71,4 procent detta läsår, enligt statistik från Skolverket.
Minskningen märks i 208 av landets 290 kommuner. I Gävleborg är det endast Ovanåker, Ockelbo och Sandviken som ökar andelen behöriga och legitimerade jämfört med läsåret 2015/16.

Läsåret 2016/17 har andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen minskat inom nästan alla skolformer, jämfört med läsåret före. Den största minskningen har skett inom förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Av de drygt 16 500 lärare, räknat i heltidstjänster, som har nyanställts det senaste läsåret saknar 57 procent pedagogisk högskoleexamen.

Bäst i Gävleborg är Ockelbo kommun med 85 procent. Sämre ser det ut för Bollnäs kommun som ligger strax under rikssnittet på 71,03 procent.

Likvärdighetsperspektivet – att vi ska se till att eleverna ska få det de har rätt till – försvåras onekligen av det faktum att läraryrket har blivit ett bristyrke. Det utbildas för få lärare idag trots att ökningstakten på högskolorna gör sitt. Detta samtidigt som det går fler elever än tidigare i både grundskolan och gymnasiet.

Mer än var tredje lärare som anställts i Sverige under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen. Här krävs både en extra bra introduktion och massor av stöd i arbetet för att de så småningom skall välja att utbilda sig till lärare.

I dagarna jobbar rektorer i hela Sverige för högtryck med att rekrytera lärare till sina skolor inför nästa läsår. I brist på utbildade och legitimerade kommer tjänsterna tyvärr att fyllas med obehöriga. Denna trend måste brytas. Här behövs bättre arbetsvillkor, högre löner och en arbetsmiljö, för att fler skall vilja utbilda sig till lärare. Idag är alltför många utbildningsplatser tomma. Hög tid att prioritera läraryrket och dess status anser vi kristdemokrater i Gävleborg.

Ett måste om vi skall klara av framtidens utmaningar

Idag är det den Internationella familjedagen - 15 maj - en årligt återkommande temadag om familjerelaterade frågor. Den grundades av FN:s generalförsamling 1992.
...

KD har allt sedan starten i sitt program hävdat att starka familjer ger ett tryggare samhälle.

Barn som växer upp i en trygg familjegemenskap får i allmänhet bättre förutsättningar att klara livets utmaningar. Trygga familjer är därför ett måste för att samhället som helhet ska fungera och växa sig starkt. Vi vill att denna dag skall vara en påminnelse om att politikens roll är att stödja familjerna - oavsett hur den ser ut - och att ge dem en större frihet och handlingsutrymme.

- Föräldrarna själva vet bäst när det gäller vem som ska vara hemma med barnet och vi vill därför ha en helt flexibel föräldraförsäkring där föräldrar fritt kan överlåta föräldrapenningdagar till varandra men även till andra närstående. Det skulle underlätta många familjers planering, inte minst för ensamstående och bonusfamiljer, och även underlätta för kvinnor att komma tillbaka till arbetslivet efter föräldraledighet.

- Barngrupperna i förskolan  måste bli mindre, vilket gynnar barnen och familjerna utan även de som arbetar i förskolan. Arbetsmiljön blir bättre och mer tid kan läggas på  varje barn.

- Skyddsnätet mot mobbing och  psykisk ohälsa bland unga måste stärkas

- Nytt jobbskatteavdrag för föräldrar för att stärka familjernas ekonomiska handlingsutrymme. Barnfamiljer har halkat efter i den ekonomiska utvecklingen det senaste decenniet men med detta förslag får familjer där båda föräldrarna arbetar sänkt skatt med 1.000 kronor per månad. 

Det är i familjen grunden läggs för att vi ska bli trygga, ansvarstagande medborgare. För KD är familjen – oavsett hur den ser ut – fortsatt den viktigaste gemenskapen att satsa på. Skall vi klara av framtidens utmaningar är detta ett måste.

I kväll kommer svaret...

Hofors hälsocentral - en krisande sådan - med ständig brist på allmänläkare, sjuksköterskor och annan personal, är i kväll på dagordningen för Hoforsbor. Inbjudan till informationsafton på Folkets Hus är aviserad genom annons i Hoforsbladet.

Speciallösningar är utlovade sedan mer än ett halvår sedan. Vården skall enligt majoritetspartierna bemannas med sjukhusläkare i stället för allmänläkare bland annat eller som det heter...vården skall delvis skötas av läkare från Gävle sjukhus eller av utbildningsläkare med uppbackning av specialister i bakjour. Detta var något som vi kristdemokrater ifrågasatte vid beslut.

Många har gjort invändningar... "nu blir det B-vård eller kanske en experimentverkstad".

Själv hoppas jag att för Hoforsbornas bästa att motsatsen kan bevisas i kväll. Hofors med en ökande befolkning och inte minst en framtidstro som kan skönjas hos fler och fler, är inte betjänt av något annat än en fungerande Hälsocentral.

Viktig rättvisereform

I dagens Sverige erbjuds alla kvinnor avgiftsfri mammografi för bröstcancer upp till 74 år. Upprepade krav finns om förändring för kvinnor 75 år äldre, från pensionärsorganisationer och nu senast från Kristdemokraterna i Gävleborg. I en motion vid regionfullmäktige i Bollnäs förra veckan, föreslår de…

-att regionfullmäktige uppdrar till regionledningen att utreda förutsättningar och kostnader för att även erbjuda kvinnor 75 år och äldre regelbundna mammografiundersökningar.
-att ärendet avrapporteras vid fullmäktiges novembersammanträde.



I debatten ansåg kristdemokraterna genom Anders Bergsten, att det var en viktig rättvisereform och även ett steg i rätt riktning på medicinsk-etisk grund.

Motion avslogs tyvärr med hjälp av s, c, mp och v.

Lyssnande ledarskap...

Under senare tid har det kommit några brev från personal inom Hälso- och sjukvård i Gävleborg till ansvariga politiker och tjänstemän.

I det första av brev var undertecknat av 336 läkare. Här  varnades för att hela länets patientsäkerhet var i fara när hälsocentraler ständigt saknar läkare och när stafettläkare bokstavligen springer runt och ibland förbi patienterna, som ligger i korridorer för att vårdplatser läggs ner, för att det inte finns sjuksköterskor...

I det andra brevet hade 15 barnmorskor på förlossning och BB/Gyn i Hudiksvall undertecknat. Här fanns givetvis oron till redan föreslagen stängning av BB i sommar under fyra veckor. Brevet upplästes och gav helt klart bränsle till debatt i onsdagens fullmäktige i Bollnäs - Stängning av förlossningsvården i Hudiksvall.

I bägge breven framgår med all tydlighet bristen på ´ett lyssnande ledarskap´,  vilket vi inom opposition länge påpekat. Hade ´lyssnandet´ funnits, hade brister i arbetsmiljön, lågt förtroende för ledning och framförallt kommunikation mellan arbetsgrupp och ledning och därtill avsaknaden av konkurrenskraftiga löner ej varit aktuella. Dessa brev hade då inte behövt skrivas.

Nu finns förhoppningen att något konstruktivt skall hända i ett viktigt ämne... kanske dags till samtal över partigränserna, vilket jag skulle välkomna.

Framgångsrikt recept...

Hur många gånger har man inte hört om brister i sjukvården, framför allt gällande bristen på personal vilket med ´automatik´ har lett till försämrad tillgänglighet för behövande patienter.

Häromdagen mötte jag, tillsammans med ett tjugotal regionpolitiker från KD, ledningen för den ortopediska verksamheten i Örebro län, där man gjort en framgångsrik strukturförändring. Samarbetet mellan ortopedenheterna vid sjukhusen i Örebro, Lindesberg och Karlskoga hade påbörjats, där utbildning av befintlig personal och fördelning av uppgifter mellan dessa tre sjukhus fanns. Detta tillsammans med en forskningsenhet inom ortopedin, allt för att på sikt säkerställa en god vårdkvalitet  för patienterna.

Karlskoga lasarett hade gjort stora satsningar inom axel- och knäkirurgin, Lindesbergs lasarett inom byte av knä- och höftleder. Universitetssjukhuset Örebro hade ökat sin verksamhet inom ryggkirurgi, barn- och fotkirurgi och inte minst inom ortopediska skador, särskilt svårare sådana.

Från att ha haft bland de längsta väntetiderna i landet för såväl läkarbesök som operation hade man nu lyckats korta ner väntetiderna avsevärt. Uppdraget hade från politiken varit, att ingen skulle behöva vänta mer än tre månader - vårdgarantin.

Nu pekade mycket på att ortopedkirurgiska kliniken klarade av att uppnå det målet.

- Många patienter har tidigare vänt sig till andra landsting och privata vårdgivare för ortopedisk vård, nu ser vi att patienterna i stället vänder sig till ortopedenheterna vid sjukhusen i Örebro, Lindesberg och Karlskoga. Patienterna har varit fantastiskt förstående och tillmötesgående när de kallats till besök eller operation på annat än sitt vanliga sjukhus, sa Ulf Nordström, Stf verksamhetschef ortopedkirurgiska kliniken.
..

Måtte denna ´ledstjärna´ i en alltmer mörk vårdsituation i Sverige, tas emot med glädje och ´ge ringar på vatten effekt´, säger jag.

Tack än en gång - Ulf Nordström, Stf verksamhetschef ortopedkirurgiska kliniken , Bjarne Lund Petersen, produktionschef ortopedi och Ylva Sars, verksamhetsutvecklingschef ortopedi - säger jag för ett givande möte.

Ännu ett möte är planerat

Sjukvårdsminister Gabriel Wikström har bjudit in representanter från ett urval av landsting från alla sjukvårdsregioner för ett samtal om förlossningsvården. Gävleborg med Sveriges högsta kostnad gällande inhyrd personal  är inte inbjuden. De inbjudna är representanter för de politiska ledningarna i Landstinget Västernorrland, Landstinget Dalarna, Stockholms Läns Landsting, Landstinget Sörmland, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Kalmar län och Region Skåne. Mötet kommer att äga rum den 28 mars.

- Många medborgare uttrycker just nu oro kring situationen i förlossningsvården. Regeringen har sedan tidigare satsat stora medel på att förbättra förlossningsvården och för kvinnors hälsa i stort. Jag vill därför träffa representanter för landstingen för att diskutera hur man arbetar med att säkra kvaliteten i förlossningsvården och hur man möter människors oro, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström.
...

Huruvida mötet kommer att leda till en förbättrad och kvalitetssäkrad förlossningsvård och därmed lugna oroliga medborgare låter vara osagt. Idag styrs tyvärr 15 av Sveriges 21 landsting/regioner av rödgrön ledning.

Det är inte utan att man längtar efter ´Alliansens Göran Hägglund´, säger jag.

Vad blir nästa dumhet...

I dagarna har vi så nåtts av nyheten att BB i Hudiksvall återigen är hotat av nedläggning. Under fyra veckor i sommar skall det vara sommarstängt. Är detta månne början till en framtida avveckling kan man undra.

Hur kommer det sig att Gävleborg återigen hamnat i en svår personalsituation? Under de senaste åren har ett stort antal barnmorskor sagt upp sig – inte en obekant åtgärd av personal inom Region Gävleborg. Uppsägning är den enda åtgärd som den enskilde helt och hållet har egen makt över.
Vi har tidigare sett det hos ambulanspersonal som inte upplevde sig lyssnade på. I vårt län har två barnhälsovårdsöverläkare sagt upp sig då de inte fick gehör för sina åsikter om rimlig vård och Gävleborg blev det enda länet i landet utan barnhälsovårdsöverläkare – nu i snart två år!

Under tiden som regionledningen intervjuades av media om planerad sommarstängning hade personalen inte fått veta något. Tala om brist på respekt.

Nu måste majoritetspartierna möta den oro och ängslan hos gravida kvinnor med motförslag... gör om och gör rätt!

Förslaget är häpnadsväckande kortsiktigt.

Fortfarande...

Idag träffade jag delar av arbetsgruppen för Daisyspelare för Synskadades Riksförbund, SRF Gävleborg. De har som tidigare påpekats i media, försökt förmå Landstinget i Gävleborg, numera Region Gävleborg, att förskriva daisyspelare som tekniskt hjälpmedel för synskadade. Detta har skett under lång tid, mer än 15 år. Trots tidvis intensiv debatt har företrädare för Regionen ( S, V, MP och C) hävdat att stora delar av övriga Sverige intagit samma åsikt i frågan som Region Gävleborg, det vill säga att inte förskriva daisyspelare som hjälpmedel. Här har dock den ´politiska makten´ ändrat sig och meddelar nu med ett direktiv, att Daisyspelare kan förskrivas om medicinska och funktionella behov framkommer i förskrivningsprocessen.




Tyvärr har dock tydligen inte budskapet nått ända fram till Syncentralen. Detta är en resurs för alla synskadade bosatta i Gävleborg. Här har mer än en fått meddelandet att denna hjälp inte är tillgänglig. Nu står hoppet till en träff mellan SRF och Syncentralen i början av mars.




Tänk att vissa saker skall behöva ta så lång tid...!

Oacceptabel skillnad

-Sjukvården är inte jämlik. Även om den ofta håller hög kvalitet. Men fortfarande skiftar vårdens resultat alltför mycket beroende på var du bor och behandlas.
Det skiljer tre år i genomsnittlig överlevnad efter äggstockscancer beroende på vilket sjukhus behandlingen har skett. Kraftiga skillnader i väntetider, vilken behandling du kan få och vilket medicinskt resultat du får beror till stora delar på var du bor men också på hur väl du som patient klarar av att lotsa dig själv fram. Detta trots reformer som kortat köerna, ökat valmöjligheten och stärkt patientlag.

Träning ger färdighet, så också i sjukvården. Därför behöver vi samla kompetens så att den mer avancerade sjukvården bedrivs på färre och mer specialiserade platser än idag. Det team som gör ett ingrepp ska vara vana vid att göra just det ingreppet. Kvantitet ger helt enkelt förutsättningar för bättre kvalitét. Staten bör snarast ta över avancerade sjukvården anser vi Kristdemokrater.
...
SKL presenterar idag en sammanställning av kvalitetsjämförelser som jämför landstingens och regionernas resultat inom 16 hälso- och sjukvårdsområden. Här framgår med all tydlighet olikheter i kvalité beroende på var man bor. Bland annat...

Befolkningens syn på vården, patienterfarenheter, väntetider, läkemedelsbehandling, psykiatri, hjärtsjukvård, stroke, diabetes, kvinnosjukvård, ortopedisk sjukvård, cancer, kirurgisk behandling, reumatoid artrit, njursjukvård och palliativ vård...

Får ej upprepas...

Denna dag – Förintelsens minnesdag – understryker betydelsen­ av att kämpa för demokratin och människovärdet. Det skriver Ebba Busch Thor och Mikael Oscarsson i Dagen.

I går talade Max Safir på Riksdagens minneshögtid för Förintelsen. Han är i dag en av de få överlevare från Förintelsen som själv kan vittna och berätta om de grymheter som skedde under andra världskriget. Över sex miljoner människor mördades.
Förintelsens minnesdag är en dag då vi påminner oss om det som hände för drygt 70 år sedan. Den högtidlighåller minnet av alla de människor som föll offer för en av de mest avskyvärda regimerna i världshistorien och den mänskliga ondskans bottenlösa grymhet.
Dagen understryker också betydelsen av att kämpa för demokratin och människovärdet – en kamp som måste vinnas varje dag och för varje ny generation. Det är vår skyldighet att lyssna till de överlevare som finns i dag och föra deras historia vidare.

"Tillsammans skapar vi goda utsikter..."

I dagarna har arbetet på Hofors hälsocentral  - Projekt framtidens öppenvård som ett gemensamt ansvar – påbörjats, där förslaget enligt beslut från regionfullmäktige i höstas, är att hälsocentralen skall undantas från hälsovalssystemet fram till utgången av 2018. Bristen på fasta läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter m fl yrkesgrupper kommer nu att avhjälpas och ´en god och jämlik hälso- och sjukvård med god kontinuitet liksom i övriga Sverige´ att ta plats. Själv har jag med flera politiker ´kastat in en tvekan´, om att detta kommer att ske.

De signaler jag får från verksamheten idag är att ny vårdenhetschef håller på att tillsättas... den nuvarande är ej tillfrågad!... ingen tjänst har varit utlyst!... ingen dialog med personal! Var är samverkansavtalet undrar jag?

Med en sådan början undrar jag med rätta vad fortsatt resultat kommer att bli. Jag hoppas att jag har fel.

"Tillsammans skapar vi goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg", heter det så vackert. Fortsättning följer.

 

"Det ska va gött å leva"...

 

I dag kommer Socialstyrelsen ut med en rapport gällande vård vid livets slutskede (palliativ vård)

Vården av patienter som närmar sig döden har stora brister i Sverige. Många riskerar att bli utan rätt smärtlindring och får inte samtal om vårdens innehåll och riktning då de går in i livets slutfas. Personalen får inte tillräckligt med fortbildning och stöd. Det visar Socialstyrelsens utvärdering.

I juni 2013 publicerade Socialstyrelsen ett nationellt kunskapsstöd med rekommendationer för hur vården vid livets slutskede bör bedrivas. Uppföljningen tre år senare visar att långtifrån alla vårdgivare följer råden.

Idag dör ungefär 3200 människor per år i Gävleborg och detta sker oftast i hemmet, äldreboendet eller sjukhuset. Alternativet att få dö på ett Hospice finns inte och nu kanske det än en gång är på sin plats att aktualisera denna möjlighet.

För mig som kristdemokrat är detta en viktig fråga. Det skall finnas ett komplement till övrig palliativ vård. Man skall kunna få sluta sitt liv i ett Hospice, där trygghet och en hemlik miljö, med fysiskt, psykiskt och andligt välbefinnande för den svårt sjuke finns. Förebilden finns i MellannorrlandsHospice i Sundsvall.

 

Än en gång påminns man om professor Jercy Einhorns bevingade ord i ämnet palliativ vård...

"När man är där så finns ingenting som är viktigare än att någon kommer med detsamma när man ringer på klockan"...
"När man är där så finns ingenting som är viktigare än att man inte skall behöva tigga och vänta på smärtstillande medel"...
"När man är där så finns ingenting som är viktigare än att man får snabb hjälp till toaletten så man slipper vara rädd för att kissa och bajsa i sin säng och därefter se andra göra rent i sin säng"...

 

"Det ska va gött å leva" även om man har några veckor kvar att leva

 

 

Positiv utveckling!

 

Tobaksanvändandet och konsumtionen av alkohol fortsätter att minska bland 18-åringarna i Gävleborgs län, tydligast är trenden för flickorna. Andelen flickor som är högkonsumenter av alkohol, intensivkonsumenter av alkohol, riskkonsumenter av alkohol eller rökare är 2016 statistiskt säkerställt mindre i länet jämfört med tidigare mätningar.

 

Årets skolelevsundersökning om alkohol, tobak och narkotika i årskurs 2 gymnasiet i Gävleborgs län visar att de senaste årens trend med färre 18-åringar som dricker alkohol och använder tobak håller i sig. Tydligast är trenden för flickor, för dem syns en klar minskning av andelen högkonsumenter av alkohol, intensivkonsumenter av alkohol, riskkonsumenter av alkohol och rökare. Undersökningen visar även en klart minskad andel flickor som alkoholdebuterat tidigt, berusningsdebuterat tidigt och tobaksdebuterat tidigt. Tidigt definieras som 13 år eller yngre. Andelen pojkar som använt narkotika är oförändrad sedan den förra mätningen 2013. För flickor har andelen varit oförändrad sedan 2001.

Positiv utveckling, alkoholkonsumtion minskar över tid
Bland 18-åringarna i Gävleborgs län är 77 procent av pojkarna och 76 procent av flickorna alkoholkonsumenter. Årets nivåer är de lägsta sedan undersökningen startade i Gävleborgs län för årskurs 2 gymnasiet.

- I stort är länets resultat i nivå med rikets. Vissa statistiskt säkerställda skillnader finns. Bland annat är det en mindre andel pojkar i länet som använt narkotika och en mindre andel av både pojkar och flickor i länet som druckit smuggelsprit. Det är dock en större andel både pojkar och flickor som snusar i länet jämfört med i riket, säger Katarina Lundin, utredare vid Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

 

Verklighetens folk har talat

Den kristdemokratiske partiledaren tillika socialministern Göran Hägglund nylanserade begreppet - verklighetens folk - under sitt sommartal i Almedalen på Gotland 2009.

Med efterföljande debattartiklar i media ansåg han att det i Sverige fanns en allt starkare växande kulturelit som hade radikalt skilda åsikter jämfört med vanliga människor. Hägglund menade att de åsikter som fördes fram på landets kultursidor och i annan media inte alltid skildrade den grundläggande samhällssyn som verklighetens folk besatt och att man från elitens sida ständigt sökte förtrycka, förneka och förlöjliga de åsikter som inte gillades av kultureliten. Här lät inte medias svar vänta på sig. Han hånades och häcklades över sina idéer, att det i samhället fanns ett åsiktsetablissemang som gärna talade om för andra hur de skulle leva och uppträda. Det som stod högt på den politiska dagordningen, feminism, genusmedvetenhet, normkritik och ett allmänt uppifrånperspektiv, var inte frågor som verklighetens folk hade som dagligt rättesnöre.

Här blev Hägglund och därmed Kristdemokraterna nästan idiotförklarade. Verklighetens folk fanns inte och Kristdemokraterna gjorde en stor felbedömning när de intog denna omoderna ståndpunkt. Det partiet försökte säga var att många, kanske en majoritet av befolkningen, kämpade för att få livspusslet att gå ihop.

Idag när vi betraktar valresultatet i USA påminns man om klyftan mellan etablissemanget och vanligt folk. Opinionsinstituten var så säkra på att Hillary Clinton skulle bli USAs 45:e president, medierna saknade objektivitet och mängder av s k experter visste hur det skulle gå.

Nu har den tysta befolkningen i USA talat genom att använda det vassaste vapnet i demokratin, nämligen sin egen valsedel. I skydd av valrummet vågade man lägga sin röst på den som var närmast verklighetens folk. Trots en vidrig och hätsk kampanj fanns något av en kommunikation och tillit till Trump. Därför valdes han och inte Hillary Clinton.

Men Hägglunds idéer har inte fallit i glömska, möjligen adresserade han dem något lite för tidigt, men så är ofta profetens roll. Budskapet må vara sant men det passar ändå inte in.

Samhällets etablissemang med medias i spetsen har fått en tankeställare. Dags att ompröva det som offentligt sägs och tycks. Verklighetens folk har talat, inte bara i USA utan även tidigare i år i Storbritannien. Snart väntar val i Frankrike, Tyskland och 2018 i Sverige. I det sistnämnda fallet tror jag att många kommer att bli förvånade när en tyst befolkning gör sin röst hörd.

Göran Hägglund hade nog rätt om verklighetens folk, även om det var för tidigt i Sverige.

 

Nödvändig reflektion

 

Ibland behöver man någon eller några dagar för att reflektera över det senaste som hänt i ´den politiska världen´, framför allt om denna värld är i ens närområde. Jag tänker nu förstås på Hofors hälsocentral, vilken nästan helt saknat fasta läkare under längre tid och till detta även fått akut brist på både sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Hofors med en befolkning på 9500 personer och därav 8500 listade patienter är självklart inget undantag från kravet - alla skall erbjudas en god och jämlik hälso- och sjukvård med god kontinuitet liksom i övriga Sverige.

Igår var så punkten på regionstyrelsens dagordning – Projekt framtidens öppenvård som ett gemensamt ansvar – där förslag fanns att Hofors hälsocentral skulle undantas från hälsovalssystemet fram till utgången av 2018.

Nu skulle beslut tas och de flesta tycktes ha rätt underlag till beslut... själv hade jag kanske fler frågor än svar. Allt uppsamlat vid telefonsamtal med ledningen vid hälsoval, samtal med företrädare för den politiska majoriteten, mina egna politiska vänner och sist men inte minst träff med personal vid Hofors hälsocentral.

Sammanfattningsvis kan sägas att väldigt mycket står ord mot ord. Exempel kan med lätthet ges...

-Stopp för att hyra in läkare... budskapet jag tog med mig vid träff med personalen

-Stopp för att hyra in sköterskor... budskapet jag tog med mig vid träff med personalen
Vid regionstyrelsen kommer så´budskapet att något sådant stopp finns inte längre´! Detta efter träff, regionledning och personalen, några timmar innan regionstyrelsens sammanträde.

-Åtta av nio sköterskor har sagt upp sig... budskapet jag tog med mig vid träff med personalen
Inga eller få sköterskor har sagt upp sig... budskapet vid regionstyrelsen.

-Inga andra aktörer är intresserade att driva verksamhet vid Hofors hälsocentral... budskapet vid regionstyrelsen.
När man synar detta visar det sig att det är flera år sedan någon sådan kontakt togs med eventuella intressenter. När man därtill frågar flera externa aktörer idag, har man inte hört något om Hofors hälsocentral

Bemanningskris där medarbetarna sagt upp sig, beroende av att man under lång tid slitit fruktansvärt hårt för att det ska gå ihop´ och framförallt jobba för en god patientsäkerhet, tycks nu på ett mirakulöst sätt vara bortblåst. Personalen har kämpat med att upprätthålla en tillgänglig vård, ha hög kvalité för Hoforsborna utan att ha fått rätt stöd ifrån ledningen och nu orkar man inte längre.

Jag håller med kollegan Patrik Stenvard när han säger... -För några år sedan tillsatte man en av de bästa enhetscheferna regionen har för att få ordning på situationen på hälsocentralen i Hofors. Vi kan konstatera att hon har lyckats bra utifrån de förutsättningar som fanns. I våras blev dock läget mer akut och man lyfte problematiken till ledningen utan att få något gehör. Ansvariga politiker informerades inte utan man höll detta för sig själva.

Tråkigt säger jag.

Beslutet från (KD, M och SVG) blev nedan reservation...
..
Ärende 12 – Projekt framtidens öppenvård som ett gemensamt ansvar

Hofors hälsocentral (HC) står utan personal och cheferna avsäger sig ansvaret för patientsäkerheten. Majoritetens förslag är att ta ut Hofors HC ur Hälsovalet för att på så sätt kunna starta ett projekt och vara fria att lägga extra resurser vid behov.

Det krävs åtgärder både på kort och på lång sikt för att hjälpa Hofors HC men vi anser inte att majoritetens förslag är rätt väg att gå. I länet finns det ett flertal hälsocentraler som står inför samma problem som Hofors och att lyfta ur en efter en ur Hälsovalet kommer att innebära stora problem för Region Gävleborg och knappast en lösning för våra hälsocentraler. För att säkerställa säkerheten på kort sikt måste hyrstoppet på läkare och sjuksköterskor genast upphöra, vad Hofors HC behöver nu är personal och framförallt sjuksköterskor.

Vi yrkar avslag på majoritetens förslag och reserverar oss till förmån för våra alternativa yrkanden.

Patrik Stenvard (M) Stig Zettlin (SVG)

Ingemar Kalén (KD)

...

Nu väntar vi regiondebatten i Bollnäs om två veckor

 

I botten och i toppen!

I dagarna har Hofors kommun funnits i media med varierat inslag vad gäller tidningsrubriker, både av negativ och positiv sådan. Hoforsborna får inte den vård de behöver – nu slår ledningen larm var ett exempel av det negativa till att den senaste i positiv bemärkelse har rubriken Hofors skola i Sverigetoppen – Gävle och Sandviken kommer långt efter.


I förstnämnda fallet kan konstateras att Hofors hälsocentral nästan helt saknar fasta läkare och till detta har man nu även fått akut brist på både sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Det finns bara en enda läkare, fem av nio sjukskötersketjänster är vakanta och det finns ingen arbetsterapeut alls, var den senaste rapporten jag fick på regionstyrelsen förra veckan. Hofors med en befolkning på 9500 personer och därav 8500 listade patienter är inget undantag från kravet - alla skall erbjudas en god och jämlik hälso- och sjukvård med god kontinuitet liksom i övriga Sverige.

-Trots olika lösningar med hyrläkare och upphandlad läkarkedja har man inte kunnat tillgodose behovet av läkare. Till detta kan nämnas att personalen har slitit fruktansvärt hårt för att det hela ska gå ihop – men trots deras ansträngningar går det inte att fortsätta så här. Vi befarar att patientsäkerheten inte längre kommer att kunna garanteras, säger Börje Svensson som är chefsläkare inom primärvården i Gävleborg.


Nu föreslås en lösning - projekt på två år med benämning ´Projekt Framtidens öppenvård som ett gemensamt ansvar´ - där detta i Hofors skall kännetecknas av ökad användning av ny teknik och högre grad av samverkan med specialistsjukvården. Helt klart måste extraordinära åtgärder till för att man ska kunna trygga vården för Hoforsborna. Men dagens system med hälsoval – där både landstingsägda och privata hälsocentraler ska konkurrera på lika villkor – begränsar vad man kan göra. Därför föreslås nu att Hofors helt ska lyftas ur hälsovalssystemet.

– Vi behöver ha en större frihet att hitta nya lösningar som kan trygga och säkra vården i Hofors, säger Börje Svensson.

För mig är god tillgång på hälso- och sjukvård med patientsäkerheten högt på dagordningen viktig. Idag har den landstingsdrivna verksamheten i nuvarande form misslyckats och med kunskap att inga privata aktörer visat intresse att ta över verksamheten är alternativet att inget göra eller att bara säga nej till detta tvåårsprojekt ingen framkomlig väg.

I väntan på förändring till det bättre lever jag som f d rektor i Hofors på rubriken Hofors skola i Sverigetoppen – Gävle och Sandviken kommer långt efter.

Åtskilligt finns att förbättra

 

I Sverige lever idag minst en halv miljon människor med livslånga neurologiska sjukdomar eller skador kopplade till hjärnan och nervsystemet. Här kan nämnas Parkinsons sjukdom, ALS, Alzheimers, Epilepsi och MS men också folksjukdomarna Stroke, Restless legs, Demens och Migrän. Den som drabbas får stora problem i både vardag och arbetsliv. Många tvingas sluta arbeta och blir beroende av personlig assistens. Översatt till Gävleborg är det över 10 tusen med neurologisk sjukdom.

Häromdagen träffade Kristdemokraternas regionpolitiker, Gävleborgs Parkinsonförbund, som representerades av dess ordf Sven-Erik Nilsson och vice ordf Eva Malm.

Vi blev under en timmes träff informerade om villkoren som många av dessa patienter lever under idag .

Det som drabbade patienter enligt lag har rätt att kräva, att efter insats från hälso- och sjukvården, är rehabplanering, uppföljning och sist men inte minst vägledning i att på rätt sätt ta eget ansvar mycket viktigt.

I träffen framgick med all tydlighet att här finns åtskillligt att förbättra... alltifrån möjligheten till läkarkontakter, där neurologer saknas, till avsaknad av information för de drabbade i länet, vilken rehabhjälp man kan få. Bristen eller svårigheten att få läkarordinerad rehabilitering med anpassad medicinering nämndes också.

Själv påminde jag om både den brist på neurologer som finns i Sverige och de stora regionala skillnader som finns i den svenska neurologisjukvården.

I Stockholm, Västerbotten och Uppsala finns det fem-sex gånger så många neurologer per capita jämfört med Gävleborg. I Västerbottens län får 73 procent av MS-patienterna träffa sin läkare inom tolv månader. I Kalmar, Värmland och Västmanland är motsvarande siffra under 30 procent. Fortsättningsvis kan nämnas skillnader gällande patientnöjdhet, rätt vård, akutbehandling,...

Parkinson uppträder vanligen vid 65 års ålder. Undantag finns dock. Den mest effektiva behandlingen under tidig parkinson är det dopamin­inriktade läkemedlet levodopa. I framskridet skede kan rörlig­heten präglas av snabba kast mellan överrörlighet och oförmåga att röra sig alls. Variationerna kan dämpas genom olika strategier för att jämna ut behandlingen, men om stora svårigheter består finns tre avancerade parkinsonbehandlingar som kan ge lindring: Pumpbaseradbehandling med levodopa eller apomorfin, samt djup­elektrod­stimulering i hjärnan.

I Gävleborg görs en hedervärd insats genom Parkinsonförbundet, när man bland annat gör besök på länets äldreboenden. Personal och drabbade patienter kan inte få tillräckligt med information om denna sjukdom.

Detta och mycket mer fick jag och mina regionkamrater kunskap om - i ämnet Parkinson - i dialog med Sven-Erik Nilsson och Eva Malm. Än en gång tack säger jag och hälsa styrelsen för ett ovärderligt arbete, som ni gör i region Gävleborg.