Assembly of European regions - AER - har under 30 år arbetat för att stärka regionernas politiska roll och öka gränsöverskridande samarbete mellan Europas regioner. I samband med den årliga generalförsamlingen, denna gång i Göteborg 11-12 juni, firades 30-årsjubiléet. Gävleborg har varit medlem under större delen av denna tid.
Sedan första mötet i juni 1985 har denna organisation förespråkat regionalisering och fick av Europarådet, status som en fundamental europeisk organisation, som representerar regioner.
Berlinmurens fall 1989 öppnade upp AER till regioner i centrala och östra Europa och underströk vikten av regionalpolitik i moderna demokratier, med respekt för mångfald och europeisk regional utveckling.
AER publicerade 1990 den första kartan som visade Europa uppdelat i regioner och inte bara länder. Året efter det blev subsidiaritetsprincipen, om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, en av AERs ledande kampanjer. Kort därefter erkändes principen i EUs Maastrichtfördrag.
EU och Europarådet grundade 1994 varsin regional institution, Regionkommittén och Kongressen för lokala och regionala organ, vilket kan ses som en delseger i AERs kamp för regionalt inflytande.
AER hade sedan försöket med en konstitution för Europa 2002, lobbat för att det nya fördraget ska erkänna regioner som en viktig nivå i styrandet av Europa. Och att subsidiaritetsprincipen ska utvidgas till regional och lokal nivå samt inkludera regional sammanhållning till EUs mål. Samtliga punkter fanns med i förslaget till konstitutionen för Europa som avslogs 2005 samt i Lissabonfördraget som antogs av EU 2009.
2010 uppdaterade AER sin regionaliseringsrapport som redogör för vilken status regionerna har i olika länder i Europa. En ny översyn av rapporten pågår och beräknas bli klar under 2015.
AER är idag det största samarbetsnätverket i Europa med medlemsregioner från 35 länder. Verksamheten är indelad i kommittéer organiserade efter sakområden.
Grundtanken är att regionerna bär upp demokratin i Europa genom att de befinner sig närmast medborgarna och därför är bäst rustade att tillmötesgå deras behov och önskemål samt hitta lösningar på ekonomiska och sociala problem. Regionernas olika förutsättningar bör betraktas som en tillgång som genom samarbete gör dem till en stark politisk aktör i Europa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar