Där brast fördämningen

 

I dagarna upplever vi en flyktingvåg över Europa, som vi inte upplevt sedan andra världskriget. I dess kölvatten kommer känslosvall av skilda valörer. Bränder vid tilltänkta flyktingförläggningar och nu senast från dramat i skolan Kronan i Trollhättan, där förövaren - en man i 21 års ålder -  hade motivet att släcka livet hos mörkhyade elever och personal. I ett brev från 21-åringen står att läsa..."måste göra nåt åt invandringspolitiken i Sverige". Från polisens utredning berättas bland annat att händelsen var planerad och att det var ett hatbrott.

Mannen var ensam i sin planering, inget tyder på att någon annan varit inblandad, säger polisen.

Övervakningsfilmer från skolan Kronan visar hur 21-åringen gått tillväga.

– Han marscherar som en militär genom korridoren med sina vapen, ett stort svärd och en mycket stor, kraftig kniv. Han har valt ut sina offer. De som varit mörkhyade har attackerats. Han har mött de med ljus hy och de har inte blivit angripna, säger kommissarie Thord Haraldsson på polisen.

Ett avskyvärt och brutalt dåd var ett faktum. Det kunde ha varit ditt eller mitt barn, din eller min arbetskamrat. Det berör oss alla och vi har alla som medborgare ett ansvar för att fortsatt kämpa för ett öppet samhälle.

Jag påminns om Dr. Martin Luther Kings ord ..."Mörker kan inte fördriva mörker. Endast ljus kan göra det. Hat kan inte fördriva hat. Endast kärlek kan göra det".

I kväll uppmanas vi alla att tända ett ljus för en bättre värld.

Tack Ulf!

 

I går kväll lyssnade jag på en föreläsning på Dalbacken i Sandviken. Ulf Lundahl berättade om hur livet kan förändras när en familjemedlem drabbas av demens. Från att vara en organiserad vanlig familj till kaos och en vardag fylld med problem. I hans fall var det sambon Carina, endast 34 år gammal, som drabbats av denna sjukdom.

Det fanns flera tecken på att allt inte stod rätt till. I stället för att handla ett kaffepaket kunde Carina plocka ned hur många som helst från butikshyllan i kundvagnen eller när hon stod i kön till kassan i mataffären kunde hon spontant säga rätt ut till en kvinna framför henne hur ful hennes hatt var.

– Det var små förändringar i Carinas beteende. Hon gjorde och sa saker som hon aldrig skulle ha gjort annars. Men hon hade alltid förklaringar som jag köpte till en början, berättade Ulf Lundahl, som föreläst flitigt de senaste åren. Situationen blev värre och värre.

– Vi blev en familj i kaos, vi hade tre små barn. Jag tyckte Carinas beteende var pinsamt, och som anhörig känner du skam för sådana känslor. Utåt sett märktes inget, men vi var en familj i kaos som isolerade oss allt mer och mer.

Ett misstag som Lundahl ser i efterhand är att han väntade alldeles för länge med att söka hjälp.

– När jag ringde till doktorn så fick jag svaret att det måste vara Carina som själv tar kontakt. Där blev det stopp eftersom Carina saknade självinsikt, en del av sjukdomen. Jag borde ha legat på och doktorn kanske föreslagit en vanlig hälsoundersökning. Det hade varit en början.

Först efter fyra år fick Carina diagnosen frontallobsdemens. Läkarna trodde att Carinas sjukdom fick fäste när paret förlorade ett barn vid förlossningen. Det är ovanligt nämligen att så unga personer drabbas.
Efter en tid fick så Carina plats på ett boende och efter några år kände hon inte igen varken Ulf eller barnen.

För några år sedan avled Carina efter ett antal följdsjukdomar. Nu har jag landat och gått vidare men jag är varken den förste eller siste anhörige som drabbas, var budskapet från Ulf.

-Vi måste bli bättre på att se både den sjuke och den anhörige. Som anhörig tror du att du är ensam. Det finns hjälp men när du är trött och trasig så är det svårt att ta kontakt.
Lundahl har startat hemsidan ”Att vara anhörig” dit andra i samma situation kan vända sig för att få stöd.

– Jag kan inte det medicinska men jag vet hur det är att stå mitt uppe i det. Det är en sorgeprocess i flera hundra steg som tar lång tid för anhöriga att trampa igenom. Det är en dyrköpt erfarenhet men har gjort mig och mina barn starka tillsammans i dag.

Tack Ulf för en oförglömlig kväll och tack till Aino Blom, ordf i Sandvikens Demensförening, som 'gjorde kvällen'.

Jag har tagit ställning

 

Under innevarande vecka, 5 - 11 oktober, uppmärksammar region Gävleborg donationsveckan. Det gäller att få fler att ta ställning, att efter sin död vilja donera sina organ och vävnader.

- Antalet donatorer i Sverige räcker inte för att fylla behovet av organ till alla de patienter som väntar på en transplantation. Men det viktiga är att du gör ditt val själv. Fördelen med när du anmäler din vilja till donationsregistret är att du kan vara säker på att ditt beslut verkligen kommer till sjukvårdens kännedom, säger Johnny Hillgren, donationsansvarig läkare Region Gävleborg.

Emma Dalman fick ett nytt hjärta

 



Behovet av ett nytt organ är något som kan drabba vem som helst, i vilken ålder som helst. Emma Dalman 28 år drabbades av hjärtsvikt 2012 och i maj 2013 fick hon ett nytt hjärta. I en informationsfilm uppmanar Emma alla biobesökare att ta ställning.

Cirka 85 procent av svenskarna är positiva till organdonation, men endast hälften av befolkningen har gjort sin vilja känd. 15 procent har registrerat sig i donationsregistret. Vi är ett av de sämsta länderna i Europa när man jämför antal organdonatorer per miljon invånare.

- Imorgon kan det vara du som står där, det kan hända dig. Ta ditt beslut själv, så skonar du dina anhöriga från att behöva fatta ett svårt beslut i en krissituation, menar Johnny Hillgren.
...
816 personer transplanterade under 2014
100000 anmälningar till donationsregistret 2014
En donator kan rädda upp till åtta liv
...

Säg JA till organdonation!

http://www.blidonator.se

Penilla Gunther fick ett nytt hjärta 2007 - Riksdagsledamot för KD

Här tillsammans med blogginnehavaren

-

Hur mår Gävleborgarna...?

 

I dagarna har Gävleborgs regionpolitiker antagit ett nytt Folkhälsoprogram - Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020. Fokus ligger  på de tre första av de elva målområdena i den nationella folkhälsopolitiken, nämligen delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar samt barn och ungas uppväxtvillkor.

-Barn och unga i Gävleborg ska ha möjlighet att känna trygghet och leva med goda och jämlika uppväxtvillkor
-Alla som bor och verkar i Gävleborg ska ha möjlighet att känna delaktighet i samhället och ha inflytande över sin livssituation
-Alla som bor och verkar i Gävleborg ska ha möjlighet att känna ekonomisk och social trygghet

Folkhälsa handlar om hälsotillståndet hos hela befolkningen. En god folkhälsa innebär att så många människor som möjligt har en bra hälsa; fysiskt, psykiskt och socialt.

Folkhälsoarbete handlar i stor utsträckning om att förbättra livsvillkor, livsmiljöer och goda levnadsvanor som leder till en god hälsa och som gör att vi får en livskraftig region.

Jag har fått förtroendet att ingå i Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg - NSFG - där valda politiker från Region Gävleborg och länets tio kommuner, arbetar med länsgemensamma frågor som rör befolkningens hälsa. Nätverkets sekretariat består av tjänstemän från Region Gävleborg, Länsstyrelsen och representant för kommunernas folkhälsostrateger.

För att på bred front kunna påverka faktorer som leder till bättre folkhälsa i hela befolkningen behövs samverkan i länet. Här ligger det formella ansvaret för folkhälsoarbetet i länet hos Region Gävleborgs regionfullmäktige samt Länsstyrelsen i Gävleborg. Nätverk för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) har ersatt det tidigare Länsfolkhälsorådet för länsgemensamma frågor som rör befolkningens hälsa. Nätverket är ett rådgivande organ.

Samhällsmedicin Gävleborgs förvaltningschef är verkställande tjänsteman och har i uppdrag att leda arbetet och delta i sekretariat som administreras via Region Gävleborgs avdelning folkhälsa och hållbarhet. 
...
Vid senaste träff med NSFG presenterades följande intressanta rapport
http://www.regiongavleborg.se/Global/Utveckling_tillvaxt/Hallbarhet_halsa/Befolkningens_halsa/Foredragningsbilder_NSFG_150925.pdf

 

 

Patientens inflytande i vården

 

Under hösten 2014 lät Landstinget Värmland och Landstinget Sörmland personer med kroniska diagnoser utveckla sin vårdcentral och där ta fram metoder för hur deras besök kunde bli bättre. Projektet bedrevs vid Vårdcentralen City i Eskilstuna och Vårdcentralen Kronoparken i Karlstad. 4 000 000 kr beviljades projektet, vilket var länsöverskridande inom ramen för Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar.

Det var en del i Landstinget Sörmlands arbete för att nå målsättningen Sveriges friskaste län 2025 samt Landstinget Värmlands satsning med att förstärka patienter och närståendes medskapande med hjälp av design- och tjänsteinnovation.

Vid mitt besök på Centralsjukhuset i Karlstad häromdagen fick jag mig presenterat detta projekt - kallad kroniskt engagerad.

Tillsammans har patienter och vårdpersonal gjort kartläggningar och tagit fram möjliga lösningar, prototyper, som fortsättningsvis testas och utvärderas.
Syftet har varit att utveckla vården tillsammans med patienterna för att ge maktbalans och öka respekten för patientens kunskap om sin sjukdom och hur den påverkar det dagliga livet.

Projektet Kroniskt engagerad har onekligen engagerat. Tillsammans har patienter och personal  arbetat intensivt för att med utgångspunkt från patienternas behov finna lösningar som skapar bättre förutsättningar för patienterna att hantera sin livssituation och kontakterna med vårdcentralen.

Enligt samstämmig uppfattning hos berörda är resultatet mer än godtagbart. Alla är mer än nöjda. Ökad förståelse och kunskap om patientens behov hos personalen och patienter, som känner sig sedda, lyssnade till och som getts unika förutsättningar att bidra till att själva utforma lösningar.

Projektet är också unikt ur perspektivet att det är av de första projekt nationellt som använt tjänstedesign som metod för att åstadkomma patientdelaktighet. Projektet har därför också bidragit till att skapa ny kunskap inom detta område.

Jag hoppas "att erfarenheter från detta projekt kan ge fortsatt ringar på vattnet"... inte bara inom ovan nämnda län utan i övriga Sverige.
..

Se nedan film plus faktahänvisning

http://landstingetsormland.se/Sa-styrs-landstinget/Sveriges-friskaste-lan-2025/Utvecklingsomrade-2-Personcentrerad-vard/Kroniskt-engagerade/

http://landstingetsormland.se/PageFiles/44337/Slutrapport%20kroniskt%20engagerad.pdf

http://www.regeringen.se/contentassets/642cd2c63546450c8d439fbc1f3e1a76/handlingsplan-2014-till-nationell-strategi-for-att-forebygga-och-behandla-kroniska-sjukdomar-s2014.016

Populärt ...

 

 

 

Under sommaren har det varit populärare än någonsin att resa med kollektivtrafiken i länet, kan man läsa på Region Gävleborgs hemsida.

Orsakerna till denna ökning,  +5% under juli-augusti jämfört med samma period förra året, är  de nya zonerna och priserna, som infördes 1 juni. Zonerna har blivit större... Man reser helt enkelt längre på sin biljett.

– Vi har gjort undersökningar bland våra kunder och allmänheten, både före och efter införandet av de nya zonerna och priserna, och de visar att man uppfattar förändringen positivt. Det har varit vår ambition att det ska bli enklare att resa och att människor, genom att biljetterna gäller i större områden, upptäcker fördelarna med kollektivtrafiken och använder den i större utsträckning även på fritiden säger Therese Nilsson marknads- och försäljningschef på X-trafik.

Positivt är också att man kan se en ny trend för hur kunderna betalar sina resor. Många har upptäckt fördelarna med att köpa sina biljetter i webbshopen eller med sin mobiltelefon. Användandet av reskassa, som är det mest prisvärda sättet att betala sin resa, har ökat med 30 % samtidigt som kontanterna ombord har minskat med 20 %. 

– Det är jättekul att se att så många har upptäckt hur smidigt det är att använda sin mobiltelefon, med den kan man både planera sin resa och köpa biljett innan man kliver ombord. En fördel med mobilbiljetten är också att ombordstigning kan ske fortare utan köbildning vilket gynnar resenärerna, säger Therese. 

..

Själv reser jag i möjligaste mån kollektivt!

 

Massinvandring...

För sju år sedan hade jag förmånen att bevista 60-årsjubiléet - De mänsklig rättigheterna - antagna den 10 december 1948 av Förenta nationernas generalförsamling. Platsen för jubiléet var Bryssel.

I dagarna pågår en flyktingström över vår värld av enorm storlek... 60 miljoner totalt och där vi i vår del av världen - Europa -  ibland i folkmun sägs "att det är en massinvandring" till vår kontinent. Det senare är långt från sanning, eftersom det i år beräknas bli endast en kvarts miljon, alltså mindre än 0,5%, som kommer att söka asyl i Europa.

En person som är duktig i framställan av fakta är Professor Hans Rosling, som nu senast skällde ut media för negativ rapportering.

I den av de flesta länderna antagna artiklarna i de mänskliga rättigheterna, återfinns i artikel 14 följande att läsa... "Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse".

I Gävleborg finns idag ca 3000 asylsökande människor. Detta har föranlett Margareta Sidenvall (KD), regionfullmäktigeledamot, att föreslå regionen att bekosta gratis tåg- och bussresor inom länet under den tid asylutredningen pågår. Möjligen skulle det begränsas så att inte belastningen ökar på kollektivtrafiken under rusningstid.
Hennes tanke är att det ska få de asylsökande att känna sig mer välkomna i Gävleborg och att de kan uppleva asyltiden som mer dräglig.
Regionstyrelsen avslog motionen, men hoppas i stället på att få till ett samarbete med Migrationsverket, för att kunna erbjuda gratis resor till asylsökande. Den möjligheten ska nu utredas.

Själv tillstyrkte jag motionen och är övertygad om, att hade inte denna motion lämnats in till regionen, hade inte "signalen" gått fram till Migrationsverket. Nu tänker denna myndighet utreda möjlighet om att bevilja gratis tåg- och bussresor. Sannolikheten att Migrationsverket i Gävleborg nu kommer att följa sina kollegor i Kalmar, upplever jag som stor.

– Som vi tolkar lagen är det inte tillåtet av oss som region att själva betala för de här resorna, men det finns en möjlighet att göra det i samarbete med Migrationsverket och det vill vi nu titta på. Vi har annars samma uppfattning som motionären att det vore bra om de här människorna kan röra sig mer inom länet, säger regionstyrelsens ordförande Eva Lindberg (S) /f d Tjernström/

Debatten fortsätter i ett viktigt ämne...

Detta motiv presenterades i Bryssel vid 60-årsjubiléet

("För mig var min pappa svart och min manna vit"... "För mig var det tvärtom")

Inte helt ofarligt

 

-Det var ett sensationellt reportage som *bröderna van Tulleken levererade på tv förra veckan. Åtminstone för mig som vinskribent, skriver Mikael Mölstad i dagens SvD Näringsliv.

Här återges en studie kring alkoholdrickande på riktiga människor. Visserligen är studien liten, bara två personer – men bröderna är ändå tvillingar, läkare och upplägget har varit strikt vetenskapligt. BBC-programmet hade den provocerande svenska titeln ”Är vardagsdrickandet värre än helgfyllan”.

-Upplägget nu var att de båda skulle hålla sig till den lägsta alkoholranson som brittiska myndigheter anser i princip är ofarlig. Den ene tvillingen, Alexander, skulle dricka hela veckoransonen på en dag, den andre, Chris, skulle dela upp alkoholen på veckans alla dagar. Räknar jag om det i vin motsvarar det 25 cl vin varje dag i veckan för Chris och för Alexander 175 cl vin på en dag – det vill säga mer än två flaskor vin. En rejäl helgfylla, konstaterar Mikael Mölstad.

-Efter en månad med löpande medicinska tester kom slutdiagnosen. När det gäller helgfyllan fanns inget förbarmande. Den är fel på alla sätt. Symtom på inflammation och förgiftning. Inte bara levern drabbades utan även tarmarna tog sådan skada att tarmbakterier läckte ut och inflammerade immunsystemet. Skrämmande. En ögonbrynshöjare var att det inte är uttorkning som ger baksmälla, vilka många tror. I programmets analys är det istället alkoholens nedbrytningsprodukt, acetaldehyd, som ger en slags infektion i kroppen. Effekten blir som vid en rejäl förkylning – törst, trötthet och huvudvärk. Det var en nyhet för mig, skriver Mikael Mölstad.
Det mest intressanta var ändå att även det utspridda vardagsdrickandet gav samma symtom på inflammation i levern. Det verkade som om levern tar mycket längre tid att bli normal än vad man räknat med – hur du än dricker. Professorn i programmet blev helt förbluffad över detta och lovade omedelbart att sätta igång en större studie. Vilken i förlängningen kan ändra de brittiska alkoholrekommendationerna.

-Vad tänker jag efter att ha funderat över allt detta i några dagar? Jag tror fortfarande att lite alkohol då och då är bra för hjärtat – i synnerhet i min ålder. Inget motsäger detta. Men jag är nu också övertygad om att några vita veckor ibland är en bra idé. Och jag tänker att 2-3 dagar utan alkohol per vecka kan vara bra för levern. Helgfyllan funderar jag inte på. Det har ändå aldrig varit något jag ägnat mig. Sammanfattningsvis: Ett ovanligt nyktert program om alkoholkonsumtion, avslutar Mikael Mölstad.
..
*Britterna Alexander och Chris Van Tulleken är 36 år gamla enäggstvillingar och båda är verksamma som doktorer

Sommaren som gått...

Efter sommarens välbehövliga vila har jag börjat med studiebesök på länets två större sjukhus - Hudiksvall och Gävle - tillsammans med mina kollegor i Samverkan Gävleborg. Visst har jag fått veta det jag redan visste om sjuksköterskebrist, läkarbrist, stängda vårdplatser och nu senast även smärtsamt blivit påmind om kaoset på förlossningsavdelningen, Gävle sjukhus. Dock kan jag inte låta bli att påminna mig om vad tidigare Socialminister Göran Hägglund gav för kommentar häromåret... "Blir jag sjuk är jag glad om jag blir det i Sverige".

Kjell Norman, hälso- och sjukvårdsdirektör, säger att "Sommaren har flutit på bra".

 

På Hudiksvalls sjukhus fick jag bland annat information om ett förbättringsprojekt på Hjärtenheten. Patienter med hjärtsvikt, vilka haft en hög återinläggningsfrekvens och därmed stor sjukvårdskonsumtion, följs numera upp i hemmiljö efter utskrivningen av ett multidisciplinärt team. Risken för återinläggning och antalet vårddygn har minskat dramatiskt.  Jag hoppas att detta projekt permanentas och ger "ringar på vatteneffekt" i regionen, landet och varför inte utanför landets gränser.

På Gävle sjukhus blev, förutom besök vid Kirurgavdelning 11 B, tid för en rundvandring runt sjukhusområdet. Här fanns diskussion bland mina kollegor om var den nya akuten skulle ha legat om vi fått bestämma och patienthotellet hade givetvis varit klart och även ett nytt angränsande hospice. Vad beträffar patienthotellet, vilket aldrig tycks bli av, har nu Region Gävleborg slutit ett nytt avtal med Clarion Hotel Winn i centrala Gävle om att hyra hotellrum. Avtalet löper till och med den 31 december 2017.

Tunnelbanan som reklampelare

Det är inte bara i tunnelbanan i Stockholm man har upplevt reklamtexter som provocerar och ifrågasätts. Nu senast med Sverigedemokraternas kampanj som riktar sig till turister. Med en engelskspråkig text lovar partiet att bekämpa tiggeriet och välkomnar turister tillbaka efter en valframgång 2018.
Kampanjen har rört upp starka känslor på sociala medier - men där SL försvarar kampanjen med att man ska behandla alla annonsörer och politiska partier lika.
Motståndet blev dock här så starkt, att den tänkta livslängden på kampanjen à två veckor, blev nedriven av upprörda människor efter bara ett par dagar.
Hela annonskampanjen har dock tydligen efter mångas bedömning gett annonsörerna avsedd effekt - rätt eller fel - där budskapet har nåtts ut till de flesta.

När tunnelbanan i London tapetserades med reklambilder i april i år med en trådsmal tjej och texten "Are you beach body ready" ledde även det till stora protester. Här var det inte ett politiskt parti bakom kampanjen utan ett företag med proteinprodukter, vilket lovade, att bara man använde sig av denna produkt, skulle i det här fallet, kvinnokropparna vara redo för en sommarsemester på badstranden.

Här blev reaktionen dock det motsatta... mängder av inlägg på sociala medier med bilder på det motsatta, gav uttryck för en positiv kroppsuppfattning, oavsett om man är smal eller inte. Något proteintillskott behövdes sannerligen inte.

Här är kanske forskaren Karolina Lundes bok "Projekt perfekt", dags för inläsning. Boken är skriven för studerande och yrkesverksamma psykologer, socionomer, lärare, idrottsledare, folkhälsovetare och beteendevetare. Tack vare bokens tillgängliga språk kan boken med fördel läsas av alla som vill veta mer om kroppsuppfattningens psykologi.

...

Till sist... "Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser." Artikel 19 ur FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter.

Dock finns det vissa gränser för både tryck- och yttrandefriheten, till exempel får man inte säga vad som helst offentligt i Sverige eftersom det finns en lagstiftning där hets mot folkgrupp ger straff.
 

När det gäller Sverigedemokraternas kampanj i Stockholm, har flera anmälningar landat hos justitiekanslern, JK.
Om JK bedömer att en förundersökning bör inledas kan även SL komma att utredas.
– Det brott som kan komma i fråga är i första hand hets mot folkgrupp, vi kommer att pröva om det finns anledning att inleda förundersökning, säger Anna-Karin Larsson, som är föredragande hos JK.

 

 

 

Almedalen behövs mer än någonsin

Så har årets Almedalsvecka börjat... av en del kallad årets smörgåsbord i ämnet kunskapsinhämtande och av andra kallat för slöseri med skattebetalarnas pengar. Detta fenomen, startat av Olof Palme på ett lastbilsflak 1968, är ett unikt tillfälle att som besökare själv välja ut det absolut läckraste, det som lockar och tilltalar mest. Nästan 3500 evenemang enligt dagsfärsk notering i Almedalsguiden - All time high! är återkommande uttryck.
I Expressen återfinns rubriken från i måndags - Vi har aldrig behövt Almedalen mer än nu - där Mediastrategen Brit Stakston, bland annat skriver.
- Gränderna bubblar av samhällsengagemang. Och det viktigaste som sker under Almedalsveckan är allt som inte blir nyheter. Samtal som det aldrig paddas eller facebookas om. Det som inte hamnar på någon topplista. De mötena. Mellan människa till människa är det som gör Almedalen unikt och som bidrar till en förändring på lång sikt.
Det är förklaringen till att Visbys gränder är fulla av ideellt arbetande eldsjälar som år efter år återvänder: För samtalen, fortbildningen, omvärldskollen och glädjen av att göra politik tillsammans.
..
Själv skall jag försöka återkomma med några egna omdömen och givetvis med nötta Kristdemokratiska glasögon. Detta inte minst efter alla smällar partiet fått i s k opinionsmätningar. Här finns givetvis gårdagskvällens briljanta tal av Ebba Busch Thor, där omdömen i media överlag gav godkänt och hos vissa rapportörer mer än godkänt.

Ledaren i Di skriver under rubriken "En stjärna är född"...
Att det var en stark debut som KD-ledaren Ebba Busch Thor gjorde i Almedalen är ingen överdrift. Det var ett drivet tal, värdigt en amerikansk primärvalskampanj.
Ebba Busch Thor överraskade genom sitt ämnesval. Det handlade om säkerhetspolitik, relationen till Ryssland och islamism. Inte för att någon av dessa frågor skulle vara främmande för en kristdemokrat att debattera, men för att det inte är de som brukar betonas.
.
Själv är jag övertygad om att partiet nu börjat inhämtandet av bättre opinionssiffror och därtill ett bättre avtryck i svensk politik.

Europa bärs upp av dess regioner

 

 

Assembly of European regions - AER -  har under 30 år arbetat för att stärka regionernas politiska roll och öka gränsöverskridande samarbete mellan Europas regioner. I samband med den årliga generalförsamlingen, denna gång i Göteborg 11-12 juni, firades 30-årsjubiléet. Gävleborg har varit medlem under större delen av denna tid.
 

Sedan första mötet i juni 1985 har denna organisation förespråkat regionalisering och fick av Europarådet, status som en fundamental europeisk organisation, som representerar regioner.
 

Berlinmurens fall 1989 öppnade upp AER till regioner i centrala och östra Europa och underströk vikten av regionalpolitik i moderna demokratier, med respekt för mångfald och europeisk regional utveckling.
 

AER publicerade 1990 den första kartan som visade Europa uppdelat i regioner och inte bara länder. Året efter det blev subsidiaritetsprincipen, om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, en av AERs ledande kampanjer. Kort därefter erkändes principen i EUs Maastrichtfördrag.

EU och Europarådet grundade 1994 varsin regional institution, Regionkommittén och Kongressen för lokala och regionala organ, vilket kan ses som en delseger i AERs  kamp för regionalt inflytande.
 

AER hade sedan försöket med en konstitution för Europa 2002, lobbat för att det nya fördraget ska erkänna regioner som en viktig nivå i styrandet av Europa. Och att subsidiaritetsprincipen ska utvidgas till regional och lokal nivå samt inkludera regional sammanhållning till EUs mål. Samtliga punkter fanns med i förslaget till konstitutionen för Europa som avslogs 2005 samt i Lissabonfördraget som antogs av EU 2009.

2010 uppdaterade AER sin regionaliseringsrapport som redogör för vilken status regionerna har i olika länder i Europa. En ny översyn av rapporten pågår och beräknas bli klar under 2015.

 

AER är idag det största samarbetsnätverket i Europa med medlemsregioner från 35 länder. Verksamheten är indelad i kommittéer organiserade efter sakområden.

Grundtanken är att regionerna bär upp demokratin i Europa genom att de befinner sig närmast medborgarna och därför är bäst rustade att tillmötesgå deras behov och önskemål samt hitta lösningar på ekonomiska och sociala problem. Regionernas olika förutsättningar bör betraktas som en tillgång som genom samarbete gör dem till en stark politisk aktör i Europa.

 

Aktiv dödshjälp... Nej!

 

I Sverige är all form av att hjälpa någon att dö, även om det sker på den sjukes begäran, förbjuden. Miljöpartiets kongress har i dagarna sagt ja till att partiet ska driva på för att tillsätta en utredning om aktiv dödshjälp. Emma Henriksson, ordförande för socialutskottet för Kristdemokraterna, är starkt kritisk.

– Det är allvarligt. Man vill inte utreda om man inte vill glänta på dörren, säger hon till SvD.

Miljöpartiets kongress i Örebro röstade alltså under lördagen ja till att utreda den kontroversiella frågan om aktiv dödshjälp.

I grunden låg en motion om rätten till ett värdigt liv som slog fast att vi under hela livet förväntas ta ansvar och fatta viktiga beslut, "men när det gäller något så avgörande som att bestämma omständigheterna kring livets slut, vår egen död, står vi maktlösa", heter det.

Inget politiskt parti i riksdagen är i dag för aktiv dödshjälp, så kongressbeslutet från MP är unikt. Kristdemokraten Emma Henriksson, ordförande i socialutskottet, sågar beskedet.

Emma Henriksson menar att vårdens uppgift inte kan vara något annat än att ge vård, bota och behandla och lindra sjukdomar.

– Ett argument som förts fram är att aktiv dödshjälp är bra för att man kan använda organen till andra människor. Just det visar hur otroligt svår frågan är. Risken är att vården menar: Hörru lille vän, du gör ingen nytta längre, nu använder vi dig som reservdelar, säger hon och lägger till:

– Som patient måste jag alltid kunna lita på vårdens resurser och att läkarnas ambition är att bota och lindra.
...
Själv håller jag med Barbro B Johansson, professor emerita i neurologi i Lund, också medförfattare till boken "Att få hjälp att dö" som argumenterar emot dödshjälp. Hon är också negativ till så kallade livstestamenten där människor skriver att de vill få dödshjälp om de blir svårt sjuka och inte längre kan föra sin egen talan.
-Jag har följt många som varit bestämda att avstå behandlingen vid ett visst tillstånd. Men när de väl befunnit sig där har de haft en annan inställning. De är nyfikna och vill leva vidare.

Varför mår barn dåligt som har det så bra?

I dag presenterades de olika partiernas budgetförslag till Budget 2016 och plan 2017-2018 vid regionstyrelen för region Gävleborg. Denna gång väljer vi partier i Samverkan Gävleborg (KD, M, FP och SVG) att lägga separata budgetar, något vi inte gjort sedan 2006. Samarbetet fortsätter givetvis och planen är att inför valet 2018 återigen lägga fram ett gemensamt budgetalternativ.

I beslutet från dagens styrelsemöte fick majoriteten (S,V,MP och C) gehör för sin budget och därmed återstår debatten i Regionfullmäktige om drygt två veckor i Bollnäs för definitivt beslut.
.
Kristdemokraternas Budget med rubriken – Varför mår barn dåligt som har det så bra? - har en total nettoomkostnad nästa år på 8346,6 milj kr och därefter 8574,5 milj kr 2017 och 8800,8 milj kr 2018.

Av nämnbara satsningar kan bland annat följande återges...

*Barn- och ungdomspsykiatri 22 milj kr / år
*Mellanvårdsplatser 20 milj kr / år
*Länsrehab 10 milj kr / år
*Lönesatsning, vårdpersonal 15 milj kr / år
*Kultur på recept 2 milj kr / år
*Folkhälsa 0,5 milj kr / år
*Kollektivtrafik 10 milj kr / år
*Folkbildning 0,3 milj kr / år
*Näringslivsklimat och arb tillfällen 5 milj kr / år
*Integration 13 milj kr / år
..
Besparingar
*Minskade kostnader för inhyrd personal totalt under perioden 100 milj kr
*Besparing central administation totalt under perioden 60 milj kr
..
Investeringsramar 2016 – 2020 omfattar totalt på 2397,7 milj kr varav följande kan nämnas

Gävle
*Ny akutmottagning 100 milj kr
*Ombyggnationer vårdavdelningar 200 milj kr
*Onkologiskt centrum 150 milj kr
*Barnens Hus 150 milj kr
*Neonatal 10 milj kr
*Hospice 60 milj kr

Hudiksvall

*Barnens Hus Hudiksvall 100 milj kr
*Hälsans Hus 10 milj kr
*Neonatal 10 milj kr
*Forsa folkhögsskola 50 milj kr

Söderham
*Ny godsmottagning, etapp 1 21 milj kr

Sandviken  
*Anpassning för ny verksamhet 40 mij kr
*Utökning, mellanvårds- och rehab 20 milj kr

Övrigt

*Wifi på X-tågen och länets bussar 2,7 milj kr
*Övrigt pågående 40 milj kr
*Tillkommande projekt 264 milj kr

Kristdemokraternas budget i sin helhet

Medicinsk turism

 

För snart tre år sedan aktualiserades ännu en gång ämnet Hälsomani i svensk media. När det gäller detta handlar det om personer som tränar väldigt mycket samtidigt som de äter väldigt hälsosamt och lite - och får ångest när de inte gör det.

När vi själva inte tycks kunna hantera vårt välbefinnande finns det åtskilliga företag, som idag marknadsför sig. Budskapet är enkelt och lockande... Vi är proffs på träning och friskvård och dessutom är vi omåttligt förtjusta i italiensk mat och dryck, kan det heta.

Marknaden tycks aldrig bli mättad på utbudet av aktörer, som är villiga att "ställa upp" för oss människor , när det gäller att må bra . Detta inte minst när sjukdom drabbat oss och köer till vården är ett hinder till snabbt tillfrisknande.

I dagarna blev vi påminda om denna växande marknad - medicinsk turism. Den omsätter åtskilliga miljarder kronor. Allt fler tillväxtländer försöker locka sjuka och soltörstande till just deras nybyggda sjukhus för utlänningar. Folk som inte vill köa, eller inte kan få den operation de behöver hemmavid, drar till Indien där välutbildade läkare erbjuds till reapris.

Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har besökt ett av de största turistsjukhusen utanför Delhi.

Inget sjukhus i England har så bra utrustning som det här indiska. Lönen är tre gånger högre här, byggd på antalet operationer per dag, och levnadsomkostnader är betydligt lägre trots tjänstefolk. Dessutom erbjuds spännande ortopediska utmaningar med svårt nedslitna höfter och knän, så Doktor Sharma trivs förträffligt i Indien. Det råder en omvänd braindrain nu, där välutbildade indiskfödda läkare återvänder i stora skaror från väst.

– Jag har opererat engelska patienter som kommit hit som medicinska turister och efter ingreppet åkt på sightseeing till Jaipur och sedan återvänt hem, lyckliga, berättar Dr. Sharma.

Han fortsätter att operera britter som inte orkar vänta i kön på en ny höftled gratis, utan hellre pungar ut med 30 000 kronor för att få det gjort med det samma i Indien och dessutom passar på att göra lite sightseeing innan de återvänder hem lyckliga enligt Doktor Sharma.

Men de största patientgrupperna kommer inte från Europa utan från utvecklingsländer i Asien, Afrika och Mellanöstern som sökt sig till Indien för att få avancerade operationer eller cancerbehandlingar för ett billigt pris.

– Min morbror behandlades för sin magcancer i Uzbekistan, men blev inte frisk, så då tog vi oss hit istället berättar Bakhriddin Berdiev. Nu är morbrorn snart färdigstrålad och det verkar ha hjälpt, säger den vänlige uzbekiske livsmedelshandlaren.

– Vi är nöjda med kranskärlsoperationen som min syster nyss fått, berättar en Irakisk man som vill vara anonym. Men nu oroar han sig för att det ska kosta mer än de 46 000 kronor familjen hittills betalat, eftersom systern verkar behöva ligga kvar längre än förmedlingsfirman sa från början.

– Jag åkte till Indien för att opereras, det här är bästa stället jag kunde hitta som jag hade råd med, berättar en annan anonym man som kommer från Nigeria och som jag stöter på i ett väntrum.

– Det är verkligen utmärkt att medicinsk turism växer så det knakar, tycker Mohammad Afzal på Marlin Safe Med Journey.

Företaget tar hand om patienterna från det att de stiger av flyget till det är dags att åka hem igen och däremellan tolkar, ordnar hotell och är reseledare.

– Det finns inga problem alls, enligt Mohammad Afzal, vare sig med smittor, felbehandling, eller saltade räkningar.

– De medicinska turistföretagen behandlar alltid folk som familjemedlemmar, inte patienter, hävdar Mohammad Afzal.

Om det är bra eller dåligt, beror kanske på hur släktkär man är? Någon statlig myndighet som bevakar vad turistsjukhusen håller på med finns inte.

...
Själv säger jag... Eftervården i hemlandet kanske upptäcker både en och två felbehandlingar och sedan finns ju alltid risken att man får med sig "otrevliga saker hem". Den 29-årige Ville Kähkönen berättar för finska YLE, att när han nyligen kom hem från en cancerbehandling i Indien som han inte kunde få i Finland, så hade han drabbats av diarré och feber och lades därför in på isoleringsavdelning. Det visade sig att han fått antibiotikaresistenta ESBL-bakterier och därför fick den fortsatta cellgiftsbehandlingen hemma skjutas upp.

Men trots sådana risker så är det ändå allt fler utlänningar som reser till Indien och köper högspecialiserad vård. Rätt eller fel... det får den enskilde "turisten" avgöra själv.

De äldre får inte det tandvårdsstöd de är berättigade till

 

 

Myndigheten för vårdanalys publicerade den 7 maj rapporten Tandlösa tandvårdsstöd – en analys av hur tandvårdsstöd fungerar för den äldre befolkningen.

Rapporten visar att de tandvårdsstöd som studien omfattar inte når ut till äldre i målgruppen i tillräcklig omfattning. Det innebär ökad risk för försämrad tandhälsa, stort lidande och i förlängningen en sämre allmän hälsa hos de äldre. Det kan också innebära samhällsekonomiska kostnader, eftersom effekterna av en god förebyggande tandvård går förlorade. Munhälsa och tandvård för äldre är ett angeläget men eftersatt område, och det krävs åtgärder för att förbättra tandvårdsstöden och stärka äldres munhälsa.

Äldre personer har en ökad risk för försämrad munhälsa på grund av bland annat sjukdomar, läkemedelsanvändning och nedsatt fysisk funktionsförmåga. Munhälsa behandlas ofta som någonting vid sidan av den allmänna hälsan, trots att det finns samband däremellan. En dålig munhälsa ökar till exempel risken för bland annat lunginflammation och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är därför särskilt viktigt att äldre personer sköter sin munhygien och besöker tandvården regelbundet. Sviktande hälsa och bristande ork gör dock att många äldre inte tar hand om sina tänder på samma sätt som tidigare, och avstår regelbundna tandvårdsbesök. Eftersom patienter i tandvården själva står för en stor del av kostnaderna kan en låg pension också göra att tandvård uppfattas som alltför dyrt.

Tandvårdsstöd utgår vid följande former

-särskilt tandvårdsbidrag /endast 3 av 10 äldre i målgruppen tog del av detta 2014/
-tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning /endast 2 av 10 äldre i målgruppen tog del av av stödet 2013/
-uppsökande verksamhet
-nödvändig tandvård /endast 4 av 10 äldre i målgruppen tog del av detta 2013/

Stöden syftar bland annat till att stimulera förebyggande tandvård och till att säkerställa att det inte blir för kostsamt för patienten att ta del av tandvården.

Stödet når ut sämre bland äldre som bor kvar hemma och får hemtjänst eller vårdas av anhöriga, jämfört med bland äldre som bor på särskilt boende. Det finns också geografiska variationer mellan landstingen i hur väl stöden når ut.

Vid Folktandvårdens bolagsstämma i Gävle 5 maj framkom det vid mina funderingar i ämnet, stöd till äldre, att kunskapen om stöden är låg hos dem som ska informera de äldre och erbjuda stöd. Tandvårdsstöden är också komplexa och det är svårt för både patienter och personal inom tandvården, hälso- och sjukvården och socialtjänsten att förstå hur de fungerar, när och hur en person kan bli berättigad till stöd och vart man ska vända sig vid frågor. Här behövs samverkan mellan flera aktörer för att fler skall få del av det stöd man är berättigad till.

..

Myndigheten för vårdanalys under Socialdepartementet inledde sin verksamhet under Socialminister Göran Hägglunds ledning 1 januari 2011. Myndigheten har till uppgift att följa upp, utvärdera, och effektivitetsgranska hälso- och sjukvården i Sverige, och ska kunna granska all offentligt finansierad hälso- och sjukvård oavsett huvudmannaskap eller driftsform, inklusive tandvård, delar av socialtjänsten, och andra myndigheters arbete.

Gävleborg, ...Sverige, ...Europa!

 

I regionstyrelsen – i den nybildade Region Gävleborg – finns bland annat internationella frågor samlade. Som en av tretton ordinarie ledamöter i denna styrelse hade jag förra veckan förmånen att besöka Central Swedens kontor i Bryssel. Det är en ideell förening, vars medlemmar är förutom Gävleborg även Region Dalarna och Region Örebro. Central Sweden, med fyra medarbetare, arbetar med att förverkliga medlemmarnas regionala utvecklingsstrategier och program utifrån ett EU-perspektiv. Kontoret är regionernas ansikte och antenn, riktat mot EU:s institutioner och andra europeiska regioner som finns representerade i Bryssel.

Central Sweden arbetar inom två verksamhetsområden; politisk påverkan och projektstöd. EU-bevakning, informationsförmedling, nätverk, utbildning, att skapa möten och studiebesök används som verktyg för att uppnå dessa mål.

Ett led i att samla ännu större kunskap hos regionstyrelsen, i bland annat internationella frågor, har även ett mindre utskott bildats, nämligen ett utvecklingsutskott. Tillsammans med engagerade styrelseledamöter i AER/mitt bevakningsområde/ och CPMR kommer framledes helt klart blickarna riktas utåt mot vår omvärld... i detta framför allt Europa.

..
I morgon måndag 4 maj, besöker Dr Barbara Kolm, Chef för Austrian Economic Center, Stockholm - The Free Market Show i samarbete med Timbro. Hennes budskap är bland annat de ”knäckfrågor som Europa står inför”. Inte helt lätta …

I dagens SvD återges följande budskap av Barbara Kolm....”Europa har inte lyckats leverera någon imponerande tillväxt efter 2008. De 28 länder som utgör EU har bara åstadkommit knappt 0,1 procent i verklig BNP-tillväxt sedan kraschen. Länderna brottas med problem och många av dem har enorma underskott och plågas av arbetslöshet, särskilt bland unga. Hittills har EU, med katastrofala följder, framför allt satsat på ökad centralisering, utbyggt regelverk och höjda skatter
för att lösa problemen. Europa bör med det snaraste lägga om kursen och styra bort från stagnation för att röra sig mot en robust tillväxt och släppa loss medborgarnas kreativa energi."

"Europa har en del framgångsrika fickor där utvecklingen trotsar den ekonomiska nedgångstrenden.
Estland håller snabbt på att bli Europas främsta nystartsnation. Men vad kan vi göra för att belysa detta och upprepa den framgången i andra länder?"

..
Själv hoppas jag givetvis att det nya uppdraget för regionstyrelsen tillsammans med övriga aktörer i regionen - innovativa entreprenörer utan att någon står i vägen - skall främja livaktiga ekonomier, som uppmuntrar positiv utveckling i regionen. Ett måste för att ge näring till god hälso- och sjukvård, infrastruktur, kollektivtrafik, folkhälsa, kultur, utbildning mm.

Go, EBBA, go!

I lördags installerades Ebba Busch Thor som Kristdemokraternas nya partiledare. Förväntningar är givetvis stora, inte minst från partiets 21 tusen medlemmar, vilka inte vill att partiet skall fortsatt balansera på 4-procent spärren.

Själv är jag övertygad om att Ebba är rätt person att lyfta viktiga frågor... Att vara rösten för de svaga, som i dagens samhälle saknar mikrofoner, ...att vara rösten för de som inte vill vara toppstyrda av staten, ...att vara rösten för de som själva vill välja sin barnomsorg, ...att vara rösten för civilsamhället, som idag oftast glöms bort, ...att vara rösten för morgondagens politik där visionen presenteras för en framtid med verklighetsförankring, ...att ta strid mot likgiltigheten i samhället!

Lycka till Ebba!
Tillsammans..."we gonna win"!

Ebbas installationstal
https://kristdemokraterna.se/Media/Nyhetsarkiv/Ebba-Busch-Thor-talar-for-forsta-gangen-som-partiledare/

Medicin vinner kortdistansen... Terapin långdistansen.

 

I dagarna pågår en intensiv debatt i ämnet ADHD och dess problematik. Inget nytt i detta. Ämnet återkommer med jämna mellanrum och här får oftast skolan vara i fokus. Här finns de som förordar psykiatrin m läkemedel, liksom förespråkarna för motsatsen. Det sistnämnda tycks få alltfler förespråkare.

Rubriker i ämnet ADHD varierar...

- 15 procent av pojkarna i USA får adhd-diagnos
- Adhd-diagnos fördubblar risk att dö i förtid
- Elvaårige Ari väljer bort adhd-medicin
- Läkare : skillnader i landet hur ADHD medicineras
- Svårt få hjälp i skolan utan ADHD-diagnos
- Flickor med ADHD missas ofta

..

Bland landstingen med högst andel adhd-diagnoser bland barn finns Gävleborg och bland dem som har lägst finns Skåne och Värmland.

I Gävleborg var andelen pojkar som fick en adhd-diagnos under 2012 nästan sex gånger så stor som i Skåne.

– Jag tror att den neuropsykiatriska kompetensen ligger bakom skillnaden, både när det gäller medicinering och diagnostik, säger Kerstin Malmberg, överläkare inom barnpsykiatrin i Stockholm och disputerad inom adhd och genetik.

– Det finns en tradition, om du har en god kompetens på ett ställe, så lär du ju ut till nästa. Då finns en kunskap i teamet. Men annars tror jag att utvecklingen stannar upp på vissa ställen, säger Kerstin Malmberg.

Så kompetensen är för låg på vissa ställen?

– Jag skulle tro det, ja.

Bland andra psykiatriska diagnoser skiljer adhd ut sig med de stora regionala skillnaderna i hur stor andel barn som får en diagnos.

I Skåne var andelen nydiagnostiserade pojkar under 2012 249 per etthundra tusen invånare. I Gävleborg var andelen över 1400, alltså nästan sex gånger så stor.

– Det väcker frågor om både underdiagnostik och överdiagnostik, säger Peter Salmi, utredare inom psykiatri på Socialstyrelsen.

– Det är olyckligt. Alla borde ju få lika vård, vården bör vara likvärdig i alla landsting. Här kan det ju vara så att det i vissa landsting kanske finns vissa personer som är i behov av läkemedelsbehandling. De här regionala skillnaderna är inte bra, säger Peter Salmi.

Förekomsten av adhd bland skolbarn uppskattas vara omkring fem procent. En förklaring till de stora regionala skillnaderna i andelen diagnoser tros alltså vara tillgången till neuropsykiatrisk kompetens runt om i landet, och olika rutiner för att fånga upp och diagnostisera barn.

Men Kerstin Malmberg, överläkare inom barnpsykiatrin i Stockholm, menar också att regionala skillnader i befolkningen mycket väl kan förekomma.

– Om man tittar på studier i hela världen så är förekomsten av adhd tre till tio procent. Då kanske sju procent är riktigt i ett visst område. Genetiken är ju ofta det som slår igenom när man tittar på orsaker till adhd, säger hon.
..

 

Det man dock kan konstatera gällande Sverige och liksom vårt län är, att det skett en markant ökning av medicinering av barn för att avhjälpa ADHD-problematiken. Detta oroar mig mest. Sedan 2006 har antalet patienter/1000 invånare i ålder 0-24 år /båda könen/ i vårt län tredubblats. Ökningen är från att 2006 legat på siffran 3,46 patienter/1000 invånare till att 2010 ligga på 10,59 patienter/1000 invånare... allt enl statistik från Socialstyrelsen.

Vad är orsaken till denna markanta ökning? ADHD-problematiken har ju funnits tidigare. Det jag hoppas på är dock, att skolans insatser på området inte avfärdas till förmån för läkemedel, utan snarare kraftigt förstärks... allt för barnets bästa! Här behövs ökade personella resurser där pedagoger besitter kunskap och struktur i sin lärandemiljö.
Sist men inte minst behövs även tillskott av rätt kunskap till föräldrar med ADHD-barn. Vårdnaden av dessa barn i hemmiljö är trots allt det primära, med eller utan medicinering.

Tidiga skolmorgnar.... hälsofarligt.

 

 

Skolavslutning i Hofors kyrka

 

Från min tid i skolans värld, både som lärare och rektor, fanns ofta diskussionen om nyttan av de tidiga skolmorgnar, som vi har i Sverige. Detta blev en påtaglig påminnelse vid de elevutbyten Hofors skolor hade på nittiotalet med skolor i Southampton, England. Där började man skolan minst en timme senare och slutade dagen därefter en timme senare.

En lång rad undersökningar ger nu vid handen att en senareläggning av skolans starttider vore gynnsamt. Tidiga skolmorgnar inte bara försämrar studiekapaciteten hos en stor ­andel elever i de övre tonåren ­utan utgör också ett direkt och allvarligt hot mot deras hälsa, skriver fem forskare i Svenska Dagbladet.

En omläggning av skoltiderna är inte en ideologisk fråga, utan en vetenskaplig, säger dessa forskare.

Tonårsföräldrars tjat för att få sitt barn att gå upp i tid till skolan, skulle alltså inte behövas. Läraren skulle inte behöva mötas av tomma blickar och gäspningar på morgonen.

En lång rad undersökningar ger vid handen att en senareläggning av skolans starttider har en gynnsam effekt på elevers hälsa, välbefinnande och skolprestationer. Som exempel kan nämnas ett treårigt projekt som redovisades förra året vid University of Minnesota, där 9 000 gymnasieelever deltog. Detta visade att när man flyttade fram en gymnasieskolas starttid från 7.50 till 8.40 så ökade elevernas närvaro, de fick högre poäng på standardiserade test och deras betyg förbättrades. Sam­tidigt minskade deras trötthet, depressionssymtom och konsumtion av koffeindrycker. Ett stort antal skolor i USA har därefter, i enlighet med detta, flyttat fram sina starttider.

Även i England har man vidtagit progressiva åtgär­der. I ett stort projekt ska man, de kommande åren, utvärdera effekterna av att mer än hundra högstadieskolor flyttar fram sina starttider till 10 på morgonen. I Sverige har frågan om elevernas dygnsrytm knappt märkts av alls i skoldebatten; än ­mindre har vi tagit några initiativ i linje med USA och England.

Dags att lyssna till dessa fem forskares inlägg... "Vi vill särskilt framhålla att till skillnad från många idéer i skoldebatten att en omläggning av skol­tiderna inte är en ideologisk fråga, utan en veten­skaplig. I Sverige slår skollagen sedan 2010 fast att skolan ska vila på vetenskaplig grund. Därför är det viktigt att frågan också prövas och utvärderas veten­skapligt. Historiska konventioner och moraliseringar stämmer helt enkelt dåligt med modern forskning. Med den kunskap vi har i dag om hur hjärnan och undervisning fungerar är det både möjligt och angeläget att tänka nytt och göra annorlunda. Att börja skoldagen senare vore ett enkelt första steg."
...
Dags att tänka nytt och tänka rätt!