Summa sidvisningar

måndag 11 augusti 2014

Århundradets sjukhusreform!

Foto taget vid besök hos landstingsfullmäktige i Bollnäs
 
Igår påminde Göran Hägglund i sitt sommartal i Ullared att sjukvården är valets viktigaste fråga. Belägg för detta finns bland annat i flera undersökningar.

Fortsatt berättade han att antalet vårdcentraler har ökat med sjutton procent i Sverige under hans tid som socialminister. De ringlande vårdköerna, som socialdemokraterna lämnade efter sig 2006 har systematiskt betats av. Idag satsas mer pengar på vården än någon regering före oss. Vi har reformerat psykiatrin, liksom den högspecialiserade cancercentra har byggts upp, var budskapet.

Vi har genomfört riktade insatser för våra mest sjuka äldre och för kroniskt sjuka. Vi har fler läkare och sjuksköterskor än någonsin, fler arbetade timmar i vården. Patientnöjdheten har ökat, eftersom vårdkvaliteten aldrig varit högre.

Här kunde han sluta sitt tal med innehåll sjukvård, men så kom följande vilket också gav mediarubriker.

-Jag har ägnat snart åtta år åt att förbättra och förstärka sjukvården, och jag är stolt över de framsteg vi har gjort.
Detta är våra framgångar, detta är det positiva. Men det finns annat som också måste sägas. Trots att kvalitén har lyfts överallt är skillnaderna inom landet allt för stora. Resurserna har ökat men används fortfarande inte alltid på bästa sätt. Och även om tillgängligheten har förbättrats så är skillnaderna i väntetider mellan de olika landstingen oacceptabla.

-Låt mig få stanna vid detta ett ögonblick och ge er några siffror som visar hur skillnaderna kan se ut mellan landstingen: Väntetiden för personer med lungcancer varierar från 18 till 56 dagar. För patienter med malignt melanom varierar det från 15 till 55 dagar. För njurcancer är skillnaden 28 dagar mot 105. Allt beroende på var i landet man bor. Det här är inga små skillnader. Det här är oförsvarliga orättvisor.
Sanningen är att det ingenstans fungerar så bra som vi skulle önska. Problemet är inte att olika landsting har olika ambitioner. Problemet är att tiden har sprungit ifrån organisationen. Vet ni när landstingen övertog ansvaret för vården i vårt land?

År 1863! Det är 151 år sedan.

 
 


På den tiden fanns få verkligt verksamma mediciner. Tekniken var med dagens mått oerhört primitiv. Narkos var något helt nytt, och utfördes med eter. Dagens sjukvård är högteknologisk. Den är beroende av dyra datorer och robotar, och av specialister som är eftertraktade i hela världen.

Det här kostar stora pengar, ställer stora krav på samordning och effektivitet. Och landstingen är för små för att klara hela bredden av uppgifter på ett jämlikt sätt. Och det kommer att bli än svårare i framtiden. Landstingen är skapade för en tid som är ohjälpligt förbi. Framtidens sjukvård måste vi sköta gemensamt som ett land. Inte som tjugoen små regioner och landsting.
Tiden har sprungit ifrån artonhundratalsmodellen. Tiden har kommit då vi måste sluta försöka reparera den gamla motorn, och istället bygga oss en ny. Det är hög tid att påbörja arbetet med Århundradets Sjukvårdsreform!

Vi kristdemokrater har följande besked till svenska folket: Sjukhusvården, alltså den vård som är både dyrast och mest avancerad, måste flyttas från landstingen till staten.
 
Sverige kan och ska genomföra Århundradets Sjukvårdsreform! var budskapet.
...