Summa sidvisningar

lördag 27 februari 2016

Stora framsteg har gjorts...

Örebro Universitetssjukhus
 
I Sverige lever idag minst en halv miljon människor med livslånga neurologiska sjukdomar eller skador kopplade till hjärnan och nervsystemet. Här kan nämnas Parkinsons sjukdom, ALS, Alzheimers, epilepsi och MS men också folksjukdomarna stroke, restless legs, demens och migrän. Den som drabbas får stora problem i både vardag och arbetsliv. Många tvingas sluta arbeta och blir beroende av personlig assistens. Översatt till Gävleborg är det över 10 tusen med neurologisk sjukdom.
 
Igår deltog jag vid ett kunskapsseminarium för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion om Socialstyrelens förslag till nationella riktlinjer /de första i sitt slag/ för vård vid MS och Parkinson sjukdom. Stora framsteg, kan man konstatera, har gjorts i vården i Sverige vid dessa två av våra vanligaste neurologiska sjukdomar. Budskapet från de närvarande från Socialstyrelsen var, att nu höjer man ambitionen för att nära 40 tusen kroniskt sjuka patienter, skall ha tillgång till personal med stor erfarenhet av sjukdomarna och därtill avancerad behandling. 
 
Multipel skleros eller MS i vanligt tal, anses vara den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning på grund av sjukdom bland unga vuxna. För att upptäcka MS tidigare, eller identifiera personer som löper hög risk att få MS, rekommenderar Socialstyrelsen en neurologisk expertbedömning om magnet­röntgen­kamera­under­sökning, när det finns anledning till misstanke. På så sätt kan också läkemedel för att bromsa sjuk­domens utveckling sättas in tidigare, vilket kan minska graden av framtida funktionsnedsättning.
 
Grunden för en god vård och omsorg vid både MS och parkinson är kontinuerlig uppföljning av sjukdomarnas utveckling och effekten av de behandlingar som har satts in. En central rekommendation är därför återkommande kontroller, med undersökning hos en läkare med betydande erfarenhet av sjukdomen minst en gång om året vid MS, och minst två gånger om året vid parkinson. Det senare har hittills inte alltid varit fallet hos alla parkinsonpatienter i Gävleborg.
Parkinson uppträder vanligen vid 65 års ålder. Den mest effektiva behandlingen under tidig parkinson är det dopamin­inriktade läkemedlet levodopa. I framskridet skede kan rörlig­heten präglas av snabba kast mellan överrörlighet och oförmåga att röra sig alls. Variationerna kan dämpas genom olika strategier för att jämna ut behandlingen, men om stora svårigheter består finns tre avancerade parkinsonbehandlingar som kan ge lindring: Pumpbaserad behandling med levodopa eller apomorfin, samt djup­elektrod­stimulering i hjärnan.
 
Användningen av avancerad parkinsonbehandling är ojämnt fördelad i landet och sannolikt skulle fler patienter ha nytta av en sådan behandling. För att göra vården mer jämlik rekommenderar Socialstyrelsen att behandlingskonferenser sker inför beslut om avancerad parkinsonbehandling.  Här skall personer med kunskap och er­faren­het av både olika pump­metoder och djup­elektrod­stimulering medverka i behandlings­konferenserna.
 
Både MS och parkinson kan påverka livet på många olika sätt och exempelvis medföra svårig­heter att arbeta och utöva fritidsintressen. Därför är ett multidisciplinärt omhändertagande där team  /förutom läkare och sjuksköterska finns minst två andra professioner representerade: fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, psykolog, logoped, dietist, uroterapeuter eller annan specialistläkare/ planerar mål och åtgärder utifrån patientens behov viktigt.
 
När personer med olika yrken samarbetar kring en patient kan det skapa bättre möjligheter att behålla livskvaliteten och för­mågan att vara aktiv och delaktig.
..
Jag hoppas innerligt att denna ambitionsnivå hos Socialstyrelsen av vården vid MS och Parkinson skall innebära att Gävleborg bör kunna erbjuda exempelvis team och kontinuerlig uppföljning. Detta kommer om inte annat att visa sig när Socialstyrelsen följer upp sina mål och därifrån ange vad Gävleborg bör sträva efter att nå.
 
Förre påven Johannes Paulus II led av Parkinsons sjukdom


lördag 13 februari 2016

Omdebatterad resa...

 
I dagarna har Region Gävleborg ånyo gjort en resa till Kalifornien. Även denna gång har ledordet ”Patienten i fokus” hos vårdföretaget Kaiser Permanente varit dragplåstret. Detta vårdföretag - en av världens bästa - med flexibelt arbete och fokus på hela patienten vill så Region Gävleborg bli lika bra.

- Det handlar om ett gemensamt ansvar för vår gemensamma patient, och ett nära samarbete över verksamhetsgränser för att se hela patienten, säger Kjell Norman, hälso- och sjukvårdsdirektör.

Sveriges kommuner och landsting samt Socialdepartementet har lyft Kaiser Permanente som bra förebilder. Det handlar om att arbeta över vårdgränserna och en konkret förändring som kommit till efter Region Gävleborgs besök i San Francisco är att Gävles familjeläkarjour flyttat till akutmottagningen. Där bistår distriktssköterskorna i patientbedömningar vilket har minskat trycket på akutsjukvården i länet och på arbetsbelastningen bland akutmottagningens personal. Andra förändringar som genomförts har bland annat resulterat i kortare väntetider inom delar av cancervården.

Hos Kaiser Permanente är patienten en aktiv partner i vårdteamet och har tillgång till lättillgänglig information om sin vård. Helhetstänket som är vårdföretagets grundidé tar sig uttryck i en fast vårdkontakt som tar ett huvudansvar och lotsar patienten till alla specialistfunktioner som kan behövas.

Kritiken har inte låtit vänta på sig... framför allt har media här drivit ett hårt motstånd mot dessa resor. Med rubriken  Men så svara då, herr regiondirektör! eller Hälsingar protesterar, Hälsingar har fått nog! kan man bland annat läsa om detta.
..

..
Själv har jag redan för två år sedan träffat professionen från Kaiser Permanente - inte i Kalifornien - utan på en europakonferens i Kiruna.

Det jag ser fram emot är att kommande revision skall kunna ge svar på om dessa resor givit det positiva utfall man förväntat sig. Inte minst hos allmänheten. Dessutom kommer det med säkerhet bli en intressant budgetdebatt i juni, där jag förväntar mig åtskilliga avtryck i budgetförslagen.
..
Fakta Kaiser Permanente
Stiftelsekontrollerade Kaiser Permanente (KP) är USA:s tredje största vårdkedja och är storleksmässigt jämförbart med Sveriges samtliga landsting, både avseende ekonomi och andelen patienter. Det ekonomiska överskottet går direkt tillbaka till organisationens verksamheter.
KP:s värderingsstyrda organisation med ett starkt internt ledarskap har visat sig framgångsrikt och modellen har väckt stort internationellt intresse.
KP:s genomtänkta kvalitetsarbete, som får genomslag i hela organisationen, är ett exempel. Utvecklingen av bland annat e-hälsa och digitala journaler är ett annat område där KP ligger långt framme.
KP arbetar med helhetssyn och sätter människan i ett samhällssammanhang. KP-perspektivet ser hälso- och sjukvården som en viktig del av den regionala utvecklingen.
Till Kaiser Permanentes webbplats
..


fredag 5 februari 2016

Äntligen vänder det...

Idag - 6 febr 2016 - är det Internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning.

Enligt Amnesty International... "blir varje dag tusentals flickor stympade. Liksom tortyr innebär kvinnlig könsstympning avsiktligt vållande av svår smärta och lidande.
Dess följder kan vara livshotande. De flesta som överlever måste stå ut med fysiska och mentala ärr under resten av livet. Regeringar i de länder där kvinnlig könsstympning förekommer har gjort föga eller intet för att effektivt stoppa denna sedvänja. Stater är inte bara ansvariga för vad personer och andra aktörer gör på uppdrag av staten utan även för vad individer, grupper och institutioner gör inom en stat som kränker de mänskliga rättigheterna".

I Sverige är det enligt lag förbjudet med kvinnlig könsstympning. Socialstyrelsen har sedan 2002 föreskrifter vad som gäller i Sverige.

Den 22 juli 2014 anordnade UNICEF tillsammans med den brittiska regeringen ett toppmöte, Girl Summit, i London för att öka stödet för snabbare framsteg i kampen mot kvinnlig könsstympning och barnäktenskap. Ny statistik visar att risken för att en flicka i tonåren ska könsstympas idag har minskat med en tredjedel jämfört med för 30 år sedan. I Centralafrikanska republiken, Irak, Liberia och Nigeria, har förekomsten halverats. Attityder förändras också – majoriteten av människorna i de länder där flickor könsstympas tycker att sedvänjan borde upphöra. Men många fortsätter att utsätta sina döttrar för ingreppet på grund av sociala påtryckningar. 
Framstegen måste ske mycket fortare, för att kompensera för befolkningstillväxten i de länder där kvinnlig könsstympning och barnäktenskap är vanligt. Den senaste statistiken om kvinnlig könsstympning finns att läsa i sin helhet via länken nedan.
http://data.unicef.org/resources/female-genital-mutilation-cutting-what-might-the-future-hold-.html

Äntligen vänder det... men framstegen måste ske mycket fortare.