Regeringen har de senaste åren satsat stora summor på att få igång en mer effektiv rehabilitering av långtidssjukskrivna. Landstingen har kunnat söka mellan en halv och en miljard kronor per år genom den så kallade rehabiliteringsgarantin.
Garantin har omfattat behandling för patienter med långvarig smärta i nacke, axlar eller rygg, samt patienter med lättare psykisk ohälsa som depression, ångest eller stressrelaterade besvär. De två grupperna utgör tillsammans över hälften av alla långtidssjukskrivna.
Rehabiliteringsgarantin har utvärderats av en grupp forskare från Karolinska Institutet. Den 25 mars presenterade de delar av sina resultat på ett seminarium hos AFA Försäkring. Med på seminariet var också representanter för regeringens Rehabiliteringsråd som nyligen kommit med sitt slutbetänkande om hur man kan förbättra rehabiliteringsgarantin.
Många av de som har deltagit i behandlingarna uppger för forskarna att deras hälsa har förbättrats. Men den självupplevda bättre hälsan har inte resulterat i färre antal sjukskrivningsdagar ett år efter behandlingen.
– Vi kan konstatera att rehabiliteringsgarantin inte fungerar som det är tänkt ännu, sade ordförande i Rehabiliteringsrådet Åke Nygren på seminariet. Rehabilitering av långtidssjukskrivna bör ha en tydligare koppling till arbetsplatsen än idag. Detta saknas idag ... All forskning hittills visar att en effektiv rehabilitering behöver genomföras i nära samarbete med den arbetsplats där den sjukskrivne är anställd.
..
Bra tänkt Åke, säger jag. En försäkring för rehabilitering kopplad till arbetsplatsen, som betalas och sköts av parterna på arbetsmarknaden, är en lösning som är värd att prövas.
Ett företag med få sjukskrivningar skulle få rabatt. Försäkringsbolaget skulle kunna kolla av hur de anställda mår, till exempel en gång per år med hjälp av enkäter. Visar svaren att folk inte mår bra skulle försäkringsbolaget kunna gå in och arbeta förebyggande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar